Jag har helt oförberedd hållit mitt första tal om klimatförändringen inför publik! Jag blev själv överrumplad över att jag plötsligt stod med en mikrofon i handen och talade rätt ur hjärtat om vikten av att tänka igenom vad vi egentligen sysslar med. Jag var på konsert med min mamma och min sambo i Immanuelkyrkan, tillställningen visade sig vara en ogenerad marknadsföring av den kristna tidningen "Världen idag" som hade vikande upplaga och höll på att förlora rösten i konkurrensen med de stora mediekoncernerna. Med tanke på hur översköljd man är av dagliga köpbudskap så tyckte jag inte att det vara särskilt uppseendeväckande även om det var lite falsk marknadsföring, men inträdet var ju billigt.
Nåja atmosfären var intensiv och innerlig och när pastorn uppmanade de som herren givit profetiska budskap att kliva fram och dela med sig till de församlade så kände jag mig på något avspänt sätt tilltalad av hela arrangemanget. Detta visade sig inte vara vilken dussinföreställning som helst. Jag är väl medveten om att påverkan av andra är den naturliga fortsättningen när den egna livsstilen har fått sin översyn. Nu har jag ju knappast varit en person som trivs i rampljuset och hade någon sagt till mig för fem år sedan att jag skulle hålla ett tal i en kyrka så hade jag sagt att det är lika osannolikt som att jag skulle sluta spela datorspel (vilket visade sig gå alldeles utmärkt).
Efter det att den första "profeten" talat färdigt och mikrofonen stått ensam en stund så tågade jag bestämt fram till scenen. Adrenalinet kickade in och jag kunde tala rätt ur hjärtat om hur omedvetet vi människor agerar när vi låter oss förkrympas till prisjagande konsumenter som glatt accepterar i princip vilka missförhållanden som helst. Industriellt djurplågeri blir godtagbart bara vi kan äta billigt. Ytterligare ett nytt schampo rättfärdigar att fastspända kaniner får schampo droppat i ögonen, fast det redan finns tusentals likvärdiga produkter. Vi låter i stort sätt oreflekterat våra pensionspengar investeras i de mest vidriga aktiviteter och produkter. Girighet och frosseri har upphöjts till dygder och mammon har blivit vår nya gud. Som du hör så inbjöd kyrksalen till en kraftfull retorik och jag fick faktisk en entusiastisk applåd när jag klev ner från scenen.
Nåja atmosfären var intensiv och innerlig och när pastorn uppmanade de som herren givit profetiska budskap att kliva fram och dela med sig till de församlade så kände jag mig på något avspänt sätt tilltalad av hela arrangemanget. Detta visade sig inte vara vilken dussinföreställning som helst. Jag är väl medveten om att påverkan av andra är den naturliga fortsättningen när den egna livsstilen har fått sin översyn. Nu har jag ju knappast varit en person som trivs i rampljuset och hade någon sagt till mig för fem år sedan att jag skulle hålla ett tal i en kyrka så hade jag sagt att det är lika osannolikt som att jag skulle sluta spela datorspel (vilket visade sig gå alldeles utmärkt).
Efter det att den första "profeten" talat färdigt och mikrofonen stått ensam en stund så tågade jag bestämt fram till scenen. Adrenalinet kickade in och jag kunde tala rätt ur hjärtat om hur omedvetet vi människor agerar när vi låter oss förkrympas till prisjagande konsumenter som glatt accepterar i princip vilka missförhållanden som helst. Industriellt djurplågeri blir godtagbart bara vi kan äta billigt. Ytterligare ett nytt schampo rättfärdigar att fastspända kaniner får schampo droppat i ögonen, fast det redan finns tusentals likvärdiga produkter. Vi låter i stort sätt oreflekterat våra pensionspengar investeras i de mest vidriga aktiviteter och produkter. Girighet och frosseri har upphöjts till dygder och mammon har blivit vår nya gud. Som du hör så inbjöd kyrksalen till en kraftfull retorik och jag fick faktisk en entusiastisk applåd när jag klev ner från scenen.
Om inte de religiösa inser att vi är på fel väg med alla tydliga referenser i de heliga skrifterna så har konsumismen verkligen slagit sina klor djupt i vårt kött... Förlåt mitt språk men den det bibliska språket känns på något sätt naturligt med tanke på proportionerna i det vi håller på med. Jag vet inte om en skräckblandad förtjusning inför den stundande apokalypsen eller fokusen på det väntande efterlivet har skapat en avvaktande tolerans inför vår medverkan i dödssynderna. Men jag tycker att det borde vara hög tid för de religiösa att flytta fokus från äktenskapsfrågorna till den hejdlösa konsumtionslivsstilen.
Utifrån utvärdering enligt "the better world handbook" så har följande hänt i november.
Ekonomisk rättvisa
- Bara köpt rättvisemärkt choklad
- Bara köpt rättvisemärkt te och kaffe
Fullständig fred
Ekologisk bevaring
- Skänkt 200 kr till Sea shepherds
- Skänkt 200 kr till Greenpeace
- Skänkt 200 kr till Klimax
- Skänkt 200 kr till Miljöförbundet jordens vänner
Djup demokrati
- Deltagit mycket aktivt i det politiska arbetet denna månad
Social rättvisa
Frivillig enkelhet
- Avstått från att skaffa ny TV
Levande gemenskap
