Energijakten uppföljning ett

Nu har det gått en månad sedan jag var ute på energijakt. Jag hittade två ställen där ytterbelysningen var tänd dygnet runt. Så jag dokumenterade det hela och skickade ett mail till Serviceförvaltningen i Malmöstad och ett till Skanska i Malmö, med förhoppning om en respons. Resultatet har varit klent, även om naturlagarna har hjälp till lite (två lampor har slocknat av sig själva). Varken Serviceförvaltning eller Skanska har svarat eller vidtagit någon åtgärd. Ett tag trodde jag faktiskt att Skanska var på gång eftersom lamporna var släckta en kväll när jag gick förbi, men när jag igår i det soliga vädret skulle dokumentera Skanskas handlingskraft så var lamporna tända igen…

Nåja, jag ger mig inte så lätt. Så jag gjorde en tävling av det hela istället och skickade varsitt nytt mail till Serviceförvaltningen och Skanska, med hopp om lite tävlingsinstinkt. Första pris blir ett hedersomnämnande på min blogg.

Så här ser läget ut:

Skanska:


Värt att notera är även att den högra lampan i den övre bilden har brunnit ut.
Om man tittar noga i den undre bilden ser man ett skymningsrelä uppe till vänster, det är svårare att se att lamporna lyser i solskenet, men så var det. Det borde vara enkelt att bara byta relä, ingen kabeldragning behövs.

Följande mail har skickats Skanska:

”Hej, jag skickade ett mail för lite drygt en månad sedan för att påpeka att Skanskas kontor mitt emot Malmös lärarhögskola har ytterbelysningen tänd dygnet runt. Skanska bygger ett kontor som uppfyller GreenBuilding-standarden bara ett stenkast därifrån, dessutom har Malmöstad en klimatutställning på samma gata som kontoret. Dygnetruntbelysningen ger ett dåligt intryck och många unga människor ser detta dagligen.

När jag tittade närmare på kontoret så upptäckte jag att det faktiskt sitter ett skymningsrelä på väggen, det är antagligen trasigt och behöver bara bytas. För ett bolag som Skanska som snabbt och smidigt bygger nya kontor (även energisnålt ibland) borde detta vara lätt ordnat.

Hoppas mina uppmaningar ger resultat, jag har även uppmanat Malmökommun att fixa sin belysning på ett ställe, vi får se vem som är snabbast… Uppföljning görs på min blogg.”

Serviceförvaltningen:

En lampa har trillat ner, troligen i veckans storm, annars ingen förändring.

Följande mail skickades till Serviceförvaltningen:

”Hej, jag skickade ett mail för en månad sedan angående byggskylten som visar att en ny skola byggs år stadsdelen Centrum mitt emot Turning Torso. Denna skylt är upplyst dygnet runt av numera två halogenstrålkastare (tidigare tre). Med tanke på Malmöstads höga ambitioner på miljöområdet, klimatmötet i Köpenhamn (COP15) och läget mitt emot turistmålet Turning Torso så borde ett skymningsrelä installeras på skylten (om det nu är viktigt att kunna läsa den även efter mörkrets infall) eller så kan den släckas.

För att göra det hela lite spännande så har jag startat en energitävling där Stadsfastigheter ställs mot Skanska som också har ytterbelysning tänd dygnet runt. Tävlingen kan följas på min blogg: http://lucastankar.blogspot.com/

Lycka till. Så här långt står det noll noll.”

Nu väntar jag spännt på om det ska komma en respons denna gång. Jag är medveten om att tävlingsmomentet framgår tydligare till Serviceförvaltningen, men idén formades efter det att jag redan skickat mailet till Skanska.

Vad vilja liberalerna?

Vad vill liberalerna? Det är inte utan att jag undrar efter att ha sett ett inslag i Rapport från Folkpartiets landsmöte. Folkpartiet vill att utbildning och hårt arbete ska löna sig (så bra då), särskilt tänker man då på ”akademikeryrken där kvinnor dominerar i offentlig sektor” man lyfter fram sjuksköterskor, lärare, bibliotekarier och socionomer. Så hur vill man då göra det mer lönsamt med utbildning och hårt arbete? Jo metoden man vill använda är att avskaffa värnskatten och höja gränsen för statlig inkomstskatt. Men hur många i dessa yrkeskategorier betalar värnskatt?

Gränsen för värnskatt är 538800 kr om året (med hänsyn till grundavdraget och avdrag för pensionsavgifterna) eller 44900 kr per månad. Knappast någon av de Jan Björklund talade om betalar värnskatt.

Hur är det med den statliga skatten då? Gränsen för statlig inkomstskatt är 380200 kr om året (med hänsyn till grundavdraget och avdrag för pensionsavgifterna) eller 31680 kr per månad. Jag skulle tro att det är ytterst få i de omtalade yrkesgrupperna som har så hög lön. Nej, det handlar snarare om läkare, advokater, ingenjörer, finansfolk, direktörer, politiker, höga tjänstemän och en dröse manliga fotbolls och hockeyspelare. Snarare är det så att lägre skatter ger mindre resurser till vård skola och omsorg eftersom detta är finansierat med skattemedel, må så vara inte främst med statlig skatt men till viss del ändå via statligt kommunstöd.

Som vanligt talades det för Natomedlemskap, införande av Euro och satsning på mer kärnkraft. Inte mycket att säga om detta, det är gammal folkpartistisk linje, även om Folkpartiet liksom alla andra partier företrädde en avveckling av kärnkraften vid folkomröstningen 1980, fast det är väl inte mycket som är sig likt hos liberalerna sedan 80-talet.

Sedan passade Jan Björklund på att säga att det är protektionism att verka för närproducerat. Han angriper Miljöpartiet:

”Miljöpartiets mantra är ”tänk globalt – handla lokalt”. Det betyder i verkligheten ”handla inte med Afrika, men tänk gärna på dem.””.

Visst används detta ”mantra” för att uppmuntra folk att göra sina inköp nere i byn dit man kan cykla istället för att ta bilen till det externa köpcentret, men fram för allt så används frasen i betydelsen ”tänk globalt – agera lokalt” dvs om vi ska lösa globala miljöproblem så måste vi börja med att ta tag i dem på lokal nivå. Det är ett hopplöst projekt för oss i Sverige att få Amerikanerna att köra mindre bil men det är inte lika komplicerat att inför trängselavgifter i Stockholm. Utsläppen är ju alltid lokala även om verkningarna är globala. Ett annat exempel, regeringen har åtagit sig att minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 20 miljoner ton från 1990 till 2020. 1/3 av minskningen ska ske utomlands, eftersom det är billigast så. T ex genom att bygga vindkraftverk och vattenkraft i Kina (tanken är att kineserna då inte ska bygga lika många nya kolkraftverk), samtidigt planerar helstatliga energibolaget Vattenfall bygga flera nya kolkraftverk i Tyskland och Polen. Vinsterna som Vattenfall får från sina kolkraftverk i norra europa ska alltså svenska staten investera i vindkraft i Kina för att minska de globala utsläppen... jag får inte ihop det, Tyskland är världsledande på vindkraft, men "klimatmedvetna" svenskar satsar på kolkraft för att kunna bygga vindkraft på andra sidan jorden för att det är billigast så. Med tanke på Folkpartiets vurm för kärnkraft och Afrika så borde vi väl satsa på kärnkraft i Sydafrika istället, men fram för allt inte på kolkraft!

Björklund fick frågan om inte transporterna innebär ett klimatproblem och svarade:

”Om vi blir transportfientliga kommer världen att sluta utvecklas”.

Min reflektion är att visst vi kommer förhoppningsvis att stoppa utvecklingen mot ett skenande klimat, men det verkar som Folkpartiet endast pratar klimat när det handlar om kärnkraft.

När det gäller transporterna kan jag inte begripa varför blåbär som plockas i Norrland ska köras med lastbil till Ungern för att paketeras och sedan ta lastbilen tillbaka till de svenska frysdiskarna. Eller varför norskodlad lax ska flygas till Thailand för att rensas och sedan ta båten tillbaka till de nordiska frysdiskarna. Eller varför den Skånska mjölken ska köras till ett mejeri i Jönköping för att sedan åka tillbaka till kyldisken i Malmö (när det finns ett mejeri i Malmö). Jag handlar gärna ekologiskt och rättvisemärkt från Afrika och Sydamerika, men inte om samma vara produceras av en bonde som bor några mil bort. Det är inte en positiv utveckling att lastbilarna trängs på vägarna för att det är så ”lönsamt” med storskalighet. Transporter ska ske så miljövänligt som möjligt och då måste lastbilstransporter bli dyrare.

Tillsist drämde Jan Björklund till med hur stolt han är över några invandrare:

" - Visst hade väl Sverige varit fattigare utan Zlatan, uppvuxen på Balkan, den store cykelfabrikören Salvatore Grimaldi, uppvuxen i Italien, Nyamko Sabuni, uppvuxen i Afrika och drottningen, uppvuxen i Brasilien."

Det är väl begripligt att en stockholmspolitiker (även en med rötter i Norge) inte vet att Zlatan är född och uppvuxen i Malmö men talskrivarna borde väl göra lite research.

Man kan läsa Björklunds tal här, fast nu har man rättat uppgiften om Zlatan, han har ju rötterna på Balkan och Nyamko är uppvuxen i Kongo (som ligger i världsdelen Afrika). Nu kunde man ju tro att Björklund improviserade lite, men tydligen hade journalisterna fått talet i förväg och då låg Malmö på Balkan.

Äntligen!

Så får då plötsligt Lars G Josefsson VD för Vattenfall avgå. Förhoppningsvis är det ett tecken i tiden att denne expansionsinriktade VD med tillväxt som främsta ledstjärna nu får gå. Han har tagit det lilla klimatvänliga energibolaget i norr och förvandlat det till en smutsig energijätte i Europa. Vattenfalls utsläpp av koldioxid är faktisk dubbelt så stora som hela Sveriges, 100 miljoner ton (sedan finns det ju några växthusgaser till, men sammantaget är ändå Vattenfalls klimatpåverkan större än hela Sveriges). Samtidigt har han pratat om klimatet och till och med lyckats bli energirådgivare åt både Angela Merkel och FN-chefen Ban Ki-Moon. Det hela visar hur man med framgång kan säga en sak och göra något helt annat, men i längden fungerar det tack och lov inte. Vattenfall har blivit en skamfläck i det svenska klimatarbetet, talet om att det är viktigare att agera internationellt än hemma i Sverige blir mäkligt när svenska staten storinvesterar i kolkraft utomlands.

Vad som fick honom sparkad vet jag inte, kanske var det planerna på att sälja elnätet i Sverige och satsa intäkterna på kärnkraft i Storbritannien eller uppgifterna om att det inte finns någon övre gräns på skadeståndsskyldigheten vid ett kärnkraftshaveri i Tyskland. Kanske var det debattartikeln i DN där Lars G beskriver Vattenfall som en besjälad pådrivare i ” i klimat-, miljö- och säkerhetsfrågor.” och dessutom beskriver svenska staten som en ”engagerad ägare”.

Det är ingen nyhet att det finns flera toppar i näringslivet som är väldigt förtjusta i kärnkraft. Jag tror säkert att Lars G Josefsson tycker att det är företagsekonomiskt försvarbart att storsatsa på kärnkraft trotts de osäkra kalkylerna och att det är mindre viktigt att det helstatliga Vattenfall äger elnät i Sverige. En försäljning av Vattenfalls elnät handlar om ca 850.000 abonnenter och affären skulle vara i storleksordningen 50 miljarder kronor. Det skulle väl knappt räcka till en ny kärnkraftsreaktor, men tanken var kanske att förtjänsten från lönsam svensk vattenkraft skulle betala mellanskillnaden. Eller var tanken att investeringen istället skulle ske i svensk kärnkraft och att snacket om brittisk kärnkraft skulle snabba på det hela?

Vattenfall har haft en häpnadsväckande expansion under Lars G, i början av året köpte man nederländska Nuon för närmare 97 miljarder kronor. Planerna var att expansionen i brittisk kärnkraft skulle ske nästa år. Samtidigt finns det planer på nya svensk kärnkraft. Det verkar finnas hur mycket pengar som helst att satsa. I Vattenfalls styrdokument finns ett direktiv om satsningar på förnyelsebar energi, men just dessa satsningar har varit desto blygsammare och inte alls så angelägna.

Nu har ju Lars G hållit på i snart tio år, så socialdemokraterna ska väl vara lite försiktiga med att kasta sten i glashus, även om det verkar som Vattenfall tagit sig än större friheter på sistone, trotts klimatfrågans allt större tyngd.

När det gäller skadeståndsskyldigheten vid ett kärnkraftshaveri, så är detta varken särskilt uppseendeväckande eller någon nyhet (uppgifterna publicerades i Svd 15 sep). Samma regler om obegränsat skadeståndsansvar gäller även de andra kärnkraftsägarna i Tyskland och samma villkor gäller även i Finland, då är det väl märkligare att det finns ett tak på 3,3 miljarder i Sverige. Om kärnkraften är så säker som ägarna påstår så behövs det väl inget tak, eftersom det inte kommer att ske några katastrofer… och om det ändå trotts allt bättre vetande skulle inträffa ett haveri så lär väl Vattenfalls konkurs vara en liten katastrof i jämförelse.

Anledningen till att Lars G fått hållas sägas vara att det gått så bra för Vattenfall, men jag undrar var det kommer att sluta. Kommer det att bli vinst eller förlust på kärnkraftsäventyret i Tyskland? För närvarande står de bägge kärnkraftverken i Krümmel och Brunsbüttel stilla. Det är tveksamt om något av verken kommer att få tillstånd att startas på nytt, annars är det avveckling som gäller. Investeringarna i kolkraft borde ju bli mindre lönsam om klimatförändringarna ska kunna bromsas. Och vad har Vattenfalls turer kostat det svenska varumärket? En vinnare är i alla fall Lars G själv som kan gå i pension med en rejäl ersättning och om jag gissar lär lämna landet för en bekväm ålderdom i rika vänners sällskap.

Till sist kan jag inte låta bli att visa Tage Danielssons kärnkraftsmonolog. Lite kuriosa är att jag hittade ursprunget till monologen som publicerades redan 1974 i boken ”Tankar från roten”.