Att bli en person är en resa. Jag hittade denna underbara lilla film som är ett sammandrag av ett 16-timmars gruppsamtal som psykologerna Carls Rogers och Richard Farson hade i brytningstiden 1968. Denna film hade troligen inte varit möjligt ett decennium tidigare och var säkert banbrytande på sin tid och den berörde mig 44 år senare.
Man får ta del av främst fyra personers funderingar om sig själva i relation till andra människor. För mig som studerat Enneagrammet så var det mycket givande att se hur dragen från ett antal strategier visades.
Det var kvinnan som hade lättare att älska sin katt än sin man, som visade flera av tvåans drag.
Den spröda asiatiska kvinnan som framstod som en klockren fyra som verkligen strålade av närvaro.
Och så mannen, troligen en femma, som hade gömt sina känslorna djup ner, som berördes av de andras öppenhet på ett djupt plan.
Mannen som kunde tänka sig att hans fru kände likadant som kvinnan med katten, han talade om sin rädsla kanske en sexa.
Den färgade kvinnan som inte vågade ta plats, skulle kunna vara en nia.
Och så psykologerna, den utmanande Richard Farson med drag från åttan, som utan inlindande säger till kvinnan med katten att det är patetiskt att uppleva att den som älskar en mest är en katt.
Och så till sist den inkännande Carl Rogers som jag har läst hade strategi nio, vilket jag kan tro på efter att ha sett denna film.
Här kommer andra delen av filmen:
Här kommer andra delen av filmen:
2 kommentarer:
Man får säga att de är väldigt modiga.. resan inåt verkar dock vara en sorglig affär, på sitt egna lyckliga sätt.
Du har rätt. Resan inkluderar allt, även det man ägnat livet åt att bli en mästare på att undvika, ja egentligen kanske främst detta :) annars går man ju bara i samma cirklar. Och visst är det mycket vackrare med lycklig sorg än sorglig lycka!
Skicka en kommentar