Valet

Så är då valet över. Efter kampanjande ända in till valdagen och stigande nervositet med oroande opinionssiffror in på målsnöret är det så skönt att Malmöborna gav oss i majoriteten nytt och ökat förtroende. Nu kan vi fortsätta det arbete vi har påbörjat, det finns ju så mycket kvar att göra. 

Samtidigt finns det en klump kvar i magen när riksdagen verkar fortsatt fast i blockpolitiken samtidigt som de främlingsfientliga krafterna växer sig allt starkare. Klyftorna ökar och syndabockarna ska pekas ut och fördrivas enligt gammalt välbekant mönster från historiens skräckkabinett.  

Det känns även frustrerande att trotts idoga försök i val rörelsen att få upp klimatkrisen på dagordningen från främst de gröna så gled denna fråga allt som oftast över till frågan om ny kärnkraft eller ej. Alliansen tyckte inte att det brådskade att minska våra utsläpp eller att anpassa samhället till förändringarna eftersom vi redan är så duktiga. Bensinen påstås ju vara orimligt dyr, flyget måste helt enkelt vara billigt och lastbilstransporterna likaså. Förorenaren ska så klart betala (i teorin), men inte här och inte nu. Samtidigt menar WWF att om alla skulle leva som oss svenskar så skulle de behövas tre jordklot. Svenska naturskyddsföreningen kallade de fyra senaste åren för ”Fyra förlorade år för miljön”. Glappet mellan vad vetenskapen anser måste göras och vad de flesta politikerna anser vara möjligt att göra är enormt.

Ryssen visar musklerna och ropen skalla "mera stridsflyg" samtidigt som rysk olja håller vårt transportsystem i ett allt starkare grepp medan tågen står stilla på slitna och överbelastade stambanor. Att bygga två spårvagnslinjer i Malmö beräknas kosta ca 2-3 miljarder. Det motsvarar kostaden för 3-4 nya JAS-plan. Det ena anses helt nödvändigt för att vår nationella säkerhet (60 nya JAS anses behövas för att avskräcka Putin). En fossilfri kollektivtrafik anses orimligt dyrt, även om det är Putins Ryssland som kontrollerar ca 40% av vår oljeimport. Jag får inte ihop det hela... 

Det var frustrerande att höra partiledardebatterna om jobbskapande och tillväxt. Vi har ju så mycket jobb att göra samtidigt som mycket av våra resurser används till sådant som egentligen är ren överkonsumtion och som inte hjälper oss ett dugg närmare en lösning på våra stora utmaningar, ofta är det precis tvärt om.

Den stora branden i Västmanland var länge utom kontroll och brände ner ca 13.000 hektar skog. Här i Malmö fick ett helt annat smakprov på vad klimatförändringen kan innebära när det värsta regnet på 150 år fyllde våra gator och källare med vatten. Ett litet bekymmer jämfört med konsekvenserna av extremväder ute i världen, men det var ändå en märklig upplevelse att försöka få ut vattnet ur källarna i vår bostadsförening när strömmen gått och vi i skenet av ficklampor och nödbelysning plaskade omkring med vattnet skvalpade längs med väggarna. Det var inte längesedan vi lätt chockade precis klarade oss från översvämning när en vinterstorm var 15 cm ifrån att börja fylla citytunneln med vatten. Mycket tyder på att extrema regn och högvatten kommer att bli allt vanligare framöver. Ska det vara så svårt att förstå att vi inte kan fortsätta blunda utan ödesdigra konsekvenser.