Visst lät det logiskt. Bilbranchen förespråkar detta som universallösningen på bilarnas miljöproblem. Det är dock inte hela sanningen...
Gamla bilar var nya bilar en gång i tiden!
Det finns endast två handlingar som en bilägare kan göra för att påverka vilka gamla bilar som rullar på våra vägar.
- Genom att köpa en ny bil.
- Genom att skrota en gammal bil.
Det är mycket viktigt vilka bilar som nybilsköparna väljer, dels eftersom det direkt påverkar fordonsparken och dels för att det bestämmer vilka bilar som biltillverkarna kommer att tillverka i framtiden. Det är ingen slump att svenskarna har europas tyngsta och törstigaste bilar.
Det köps fler bilar än det skrotas, alltså ökar totala antalet bilar och den totala miljöpåverkan vid nybilsköp. Det bästa bilvalet ur miljösynpunkt är att inte köpa bil. Eftersom detta inte är ett praktiskt val på många håll, så blir bilvalet den möjlighet man har att minska miljöpåverkan. Man skulle även kunna samäga bilen för att minska både kostnaden och miljöbelastningen.
Det finns ett ganska svagt samband mellan köpet av en ny bil och skrotningen av en gammal bil. Om den som köper en ny bil säljer den gamla bilen så bidrar man till att priset på begagnade bilar sjunker en aning och i slutändan kanske det leder till att det blir ett ekonomiskt vettigt alternativ att skrota en gammal bil. Mycket viktigare är kostnaden för att hålla en gammal bil rullande (och genom besiktningen) och hur enkelt det är att ta sig fram utan bil.
De som köper ny bil ofta väljer sällan den bränslesnålaste modellen, dessa personer är indirekt ansvariga för de miljöeffekter som alla deras före detta bilar orsakar. Egentligen borde man få betala en extra fordonsskatt för de bilar man köpt nya eller importerat som haft en högre miljöpåverkan än snittet.
Andra bloggar om: Bilism, Miljöproblem, Trafik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar