I förra veckan såg jag uppdrag gransknings program om ”förbifart Stockholm” där det framgick att vägprojektet främst handlar om tillväxtpolitiskt mål där kostnaderna, klimat och miljöeffekterna var antingen underordnade eller helt ointressanta. Vägprojektet sägs vara i samma storleksklass som Öresundsbron och är tänkt att bli 21 km motorväg (bitvis sexfilig) varav 16 km i tunnlar. För att få kalkylerna för detta mastodontprojekt samhällsekonomiskt lönsamma så har man bortsett från en rad centrala faktorer. Som t ex.
Man bortser ifrån effekterna av Stockholms trängselavgifter (som vägverket inte ville ha).
Man antar att yrkestrafiken (lastbilstrafiken) inte kommer att öka totalt sett även om man bygger en ny sexfilig motorväg.
Man antar att dagens bensinpris inte kommer att öka med mer än inflationen fram till år 2040.
Man bortser från att arbetet med att bygga motorvägen (som beräknas ta 8-10 år) kommer att generera utsläpp.
Man räknar med att kostnadskalkylen för projektet kommer att hålla och att det då räcker med 25 miljarder kronor. Detta trotts att det pågående projektet med den norra länken redan har ökat från 6 miljarder vid byggstarten till 11 miljarder idag och det är ca 8 år kvar av byggande där.
Man bortser ifrån att motorvägen kommer att skapa ny trafik eftersom en ny väg kommer att leda till en nyetablering av köpcentra, företag och villaområden som främst kommer att vara beroende av biltrafik.
Man försöker inte beräkna någon kostnad för de naturvärden som skadas och/eller förstörs när vägen dras fram i anknytning till natur och rekreationsområden.
Man räknar med en tidsvinst för biltrafiken utifrån en genomsnittlig hastighet på 97 km/h trotts att man i den redan byggda södra länkens tunnlar har en begränsning på 70 km/h och att hastigheten där ofta är betydligt lägre.
Den som tycker att granskningsprogram oftast är vinklade och elakt klippta kan se hela den oklippta intervjun med vägverkets generaldirektör.
Det blir rent av tragikomiskt när generaldirektören för vägverket i ena andetaget bedyrar hur viktig miljö och klimatfrågorna är för att sedan säga att transportkapaciteten är huvudsaken samtidigt som man struntar i alla de remissyttranden som påpekar att man bryter mot miljö- och klimatmålen. Den stackars direktören tvingas backa från sitt påstående att de oberoende experter som granskat kalkylerna skulle ha kommit fram till att koldioxidutsläppen i stort sett inte skulle påverkas av bygget. Den tyska experten säger nämligen själv lätt skrattande att en sådan slutsats skulle vara anmärkningsvärd och att han gärna skulle vilje se hur man kunde komma till den slutsatsen. Direktören rättar sig då och säger att vägverket har kommit fram till detta själva. Man struntar rent ut sagt i alla de expertutlåtanden som kommer från Naturvårdsverket, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och de tyska experterna . Denna väg ska helt enkelt byggas kosta vad det kosta vill.
Jag blir inte särskilt förvånad när landshövdingen Per Unckel (m) som ansvarat för miljöutredningen (!) säger att motorvägsprojektet är bra för miljön och klimatet. Det är väntat att han dessutom säger att det är viktigt med nya motorvägar för finansmarknaden och näringslivet. Jag skulle dock inte tro att han tycker att andra faktorer än just finansmarknaden och näringslivet är särskilt intressanta. Mer anmärkningsvärt blir det dock när han tror sig veta mer än experterna, även de som är professorer i ämnet, men egentligen förvånar inte detta heller.
Jag blir däremot mer förvånad när miljöminister Andreas Carlgren säger att trafiken måste fortsätta öka och att det är bra med ännu mera transporter. Han verkar även tro att man kan bygga bort trafikinfarkt med nya vägar.
Det är anmärkningsvärt att det är upp till vägverket att förkasta det alternativ som byggde främst på en kraftig satsning på kollektivtrafik, trängselavgifter och endast mindre satsningar på vägar. Vägverket vill ju bygga vägar och är inte så intresserade av spårbunden kollektivtrafik.
Jag tycker även att det är anmärkningsvärt att uppdraget att göra en ny fördjupad oberoende granskning av ”Förbifart Stockholms” lönsamhetskalkyl ska göras av samma konsultbolag som gjorde den ursprungliga hårt kritiserade kalkylen och dessutom räknar med ytterligare välbetalda kontrakt om vägbygget kommer igång.
Frågan är väl om finanskrisen och lågkonjunkturen kan stoppa detta galna projekt, för jag hyser föga förtroende för de som fattar besluten i denna fråga.
2007 var året då ca 18% av alla nyregistrerade bilarna var klassade som miljöbilar (högsta någonsin) och ca 35% av alla nya bilar var dieselbilar (som släpper ut ca 20% mindre koldioxid än motsvarande bensinbil). Totalt så var ca 50% av alla nya bilar antingen miljöbilar eller dieselbilar. Samtidigt så såldes det 306.799 nya bilar vilket var det högsta antalet sedan det ”glada” 80-talet. Huvudorsakerna till detta var den ”goda” konjunkturen, miljöbilsbonusen, gynnsammare beskattning av dieselbilar och troligtvis stora skattelättnader för förmögna personer. Förhoppningen var att allt detta sammantaget skulle leda till mindre utsläpp från biltrafiken. Åtminstone var det var bilindustrin förutspådde.
Visst, bränsleförbrukningen från nya bilar minskade med hela 6,4% jämfört med året innan (från 7,8 l/100 km år 2006 till 7,3 l/100 km år 2007). Koldioxidutsläppen från nya bilar (när de körs på bensin eller diesel) minskade med 4,2% (från 189 g CO2/km år 2006 till 181 g CO2/km år 2007) . Anledningen till att minskningen i bränsleförbrukning är större än minskningen av koldioxidutsläppen är att dieselmotorn släpper ut 10% mer koldioxid än bensinmotorn vid samma förbrukning.
Tittar man på alla bilar (även de gamla) så minskade bränsleförbrukningen från 8,5 l/100 km år 2006 till 8,3 l/100 km år 2007. (Alla uppgifterna kommer från vägverket).
Sammantaget så betydde denna effektivisering av bilflottan en minskning av koldioxidutsläppen med ca 150 000 ton. Dessutom ökade andel biobränslen från 3,5% till 4,5% vilket innebar en ytterligare minskning av koldioxidutsläppen med ca 210 000 ton.
Totaltsätt hade koldioxidutsläppen från vägtrafiken minskat med ca 2% (360 000 ton) under år 2007 om det inte var för en ”liten” detalj. Vägtransporterna ökade nämligen med hela 2,8% under 2007, samtidigt som lasten på lastbilarna blev allt tyngre. Sammantaget så innebar trafikökningen en ökning av koldioxidutsläppen med 660 000 ton vilket totalt sätt gav en ökning på ca 300 000 ton koldioxid från vägtrafiken år 2007!
Det finns ett trafikpolitiskt mål att utsläppen från vägtrafiken ska vara oförändrad mellan år 1990 och år 2010. Om det endast hade varit en fråga om effektivare vägtransporter så hade detta inte varit ett särskilt djärvt mål, då hade utsläppen redan minskat med 8% men eftersom trafikökningen hittills har varit hela 21% så har de totala koldioxidutsläppen ökat med 12% sedan 1990. Personbilarnas totala utsläpp ligger i stort sätt kvar på samma nivå som 1990 medan lastbilarna har ökat sina utsläpp med nästan 50%!
Totalt sättså står personbilarna för 65% av vägtrafikens koldioxidutsläpp, de tunga lastbilarna för ca 22%, de lätta lastbilarna för ca 10% och bussarna för ca 3%. Potentialen för att minska utsläppen från vägtrafiken är stor, men då ska man inte göra större delen av transportinvesteringarna i ny asfalt utan istället i nya spår! Trotts detta så har finansminister Anders Borg sagt att vi har överinvesterat i järnväg och vill därför satsa änu mer pengar på nya trafikleder sägs vara bättre för tillväxten. Min reflektion är att om vi inte byter riktning så kommer vi sannolikt att komma dit vi nu är på väg.
Nog om vägtrafiken. Den är endast ett av tecken i tiden (om än synligt även här uppe i vårt skyddade hörn av världen.) Visst är det väl underligt att vår regering som är så tuff när det gäller arbetslinjen är så vek när det gäller miljö och klimatmålen.
I slutändan lär kommande generationer bedöma oss efter vilken värld vi lämnade efter oss och hur vi hanterade de utmaningar som vi såg framför oss än efter hur duktigt vi arbetade ihop ett kapital som vi sedan "välförtjänt" konsumerade upp.
BilSweden har givit oss glädjande statistik som visat att andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen har fortsatt öka under år 2007 för att slutligen stanna på 17,8%. Det innebar att det såldes 54.598 nya miljöbilar under året (en ökning med 49% från år 2006), vilket är det högsta antalet någonsin och sannolikt den högsta andelen någonstans i världen. Utvecklingen går på rätt håll! Samtidigt så ökade det totala antalet sålda bilar med 8,5%, i praktiken innebär detta att antalet sålda bilar ökade med 24.033 medan antalet sålda miljöbilar ökade med 18.001, alltså såldes det inte färre icke miljöbilar år 2007 än år 2006 trotts att antalet miljöbilar ökade kraftigt!
Det som alla verkar ha missat och som BilSweden inte gärna vill skryta med är att antalet stadsjeepar också fortsatt öka. Enligt BilSwedens försäljningsstatistik så såldes det 23.105 nya stadsjeepar (se nedan vilka modeller jag räknat som stadsjeepar) under 2007 det är en ökning med 26% från förra året. Detta trotts att 2007 var det stora klimatåret. Egentligen är det inte så konstigt som det verkar. Om man köper en ny miljöbil får man en bonus på 10.000 kr, men samtidigt så har regeringen gjort om fastighetsskatten och tagit bort förmögenhetsskatten, vilket innebär att den grupp konsumenter som främst köper stadsjeepar fått skattelättnader som överstiger miljöbilspremien med upp till 10 gånger, dessa pengar har troligen varit det som satt fart på försäljningen av de tyngre stadsjeeparna. Ett tecken att så har skett är att de allra tyngsta (och dyraste) stadsjeeparna ökade i försäljning med hela 33% (jämfört med 2006)!
En annan sak som inte heller tas upp är att det totala antal bilar forsätter öka. Utskrotningen av gamla bilar sker inte alls i samma takt som de nya bilarna lämnar bilhallarna.
I maj 2007 så fördubblades skrotningspremien samtidigt som den tömdes och avskaffades. Resultatet blev att på ett par dagar så avregisterades en massa bilar och premien tog slut, sedan dess så har antalet skrotade bilar minskat väsentligt. I titt i SCBs statistik visar att år 2006 avregisterades 290.245 bilar samtidigt som det nyregisterades 313.822 bil dvs antalet registerade bilar ökade med 23.577.
År 2007 nyregistrerades 338.538 bilar och avregistrerades 240.187 dvs antalet registrerade bilar ökade med hela 98.351 st! Nu beror endel av denna ökning säkert på den avskaffade skrotningspremien och man istället tittar så antalet bilar i trafik oktober 2006 och oktober 2007 (jag valde oktober för att undvika effekten av de som ställer av bilen över vintern) så var det i oktober 2006 4.245.174 bilar i trafik och oktober 2007 4.292.577 st, en ökning med 47.403 bilar. Alltså har den ökade bilförsäljningen framför allt inneburit fler bilar, både miljöbilar och stadsjeepar.
Spelar detta så stor roll egentligen då? Nya bilar är ju både renare och säkrare än gamla bilar, även när det gäller stadsjeeparna. Visst är det så, men det är stora skillnader på olika nya bilar.
Ur säkerhetssynpunkt är stadsjeeparna en katastrof, främst för andra trafikanter men också vid singelolyckor. Den höga fronten innebär att oskyddade trafikanter blir träffade högre upp på kroppen vid en olycka, förutom benfrakturer så tillkommer spräckta organ. För andra bilister så sätts den passiva säkerheten ur spel när den högre fronten och större tyngden träffar ovanför de tänkta deformationszonerna. Den högre tyngdpunkten innebär även en ökad risk för att stadsjeepen ska volta vid en olycka. Denna video visar tydligt på problemen.
När det gäller avgaserna så är det riktigt att katalysatorn gör en mycket stor skillnad (en reducering på ca 80% över bilens livslängd). BilSwedens påstående om att en gammal bil släpper ut 100 gånger mer avgaser är dock grovt överdriven. Bilar tillverkade före 1989 saknar oftast katalysator. Katalysatorns rening av olika avgastyper skilljer dock åt, vissa avgaser som växthusgasen koldioxiden kan inte renas alls.
En titt i SIKAs statistik visar att det fanns ca 620.000 bilar äldre än 1989 i trafik någon gång under år 2006, dessa utgjorde 14% av alla bilar som var i trafik, men om man tittar på körsträckan så stod de endast för 7% av den totala körsträckan. Hur många av dessa bilar som är entusiastbilar och veteranbilar vet jag inte. Som tur är så är större delen av dessa katalysatorlösa bilar inne på slutet av sin färd och körs inte så långt längre. Faktum är att ju äldre bilen blir desto mindre körs den. En bil av årsmodell 2005 kördes år 2006 i genomsnitt 2220 mil medan bilarna av årsmodell 1988 kördes i genomsnitt 911 mil (genomsnittet för alla bilar var 1439 mil). Dessutom visar statistiken att ju tyngre en bil är desto mer körs den i genomsnitt. De riktigt tunga bilarna med en tjänstevikt på över 2 ton kördes i genomsnitt 2110 mil medan de lättaste bilarna på under 1 ton kördes i genomsnitt 826 mil. Det är alltså rimligt att anta att en ny stadsjeep körs betydligt längre sträcka än både en gammal bil och en ny småbil.
Dessutom så gäller det andra avgaskrav på tunga bilar med en tjänstevikt på över 2,5 ton, när det gäller bensinbilar så är det inte så stor skillnad på de faktiska utsläppen per kilometer när man jämför med mindre bilar (det gäller dock inte koldioxiden), men om man tittar på dieseldrivna bilar så är det stor skillnad. Den stora stadsjeepen Volvo XC90 med dieselmotor släpper ut 28% mer kväveoxider per kilometer än en Volvo V70 med dieselmotor, faktum är att Volvo XC90 inte ens klarar de avgaskrav som gäller för en Volvo V70. Att det är på detta viset när det gäller dieseldrivna stadsjeepar är mer regel än undantag. När partikelfilter började bli standard så var stadsjeepsmodellerna ofta de sista som fick sina avgaser renade.
Jag snackar mycket om stadsjeepar men vad menar jag då med en stadsjeep? Det finns inget vedertaget begrepp även om de flesta nog skulle vara överens när de såg en. Bilindustrin försöker sälja in begreppet crossover som ska vara någon sorts korsning mellan en stadsjeep och en kombi. I min genomgång så har jag utgått från utseendet vilket betyder att jag räkat de flesta crossover-modellerna som stadsjeepar.
För mig är en stadsjeep en bil med hög front och ett utseende som antyder terrängegenskaper. Det finns såklart gränsfall. Jag har inte räknat Volvo XC70 som stadsjeep eftersom denna i praktiken är en förhöjd V70, medan jag har räknat Nissan Qashqai eftersom denna är en egen modell och även en högre bil. Rent miljömässigt är Volvon (XC70) sämre eftersom den är tyngre, större och törstigare. Volvon tillhör dock de allra tyngsta personbilarna medan Nissan tillhör de mindre stadsjeeparna (eller crossovrarna om man så vill). En mer rättvis jämförelse blir det med den mindre Volvo V50 2.0 (146 hk) som är 4,5 meter lång, har 417 l bagageutrymme, väger 1,4 ton och drar 0,74 l/mil. En Nissan Qashqai 2.0 ( 141 hk) är 4,3 meter lång, har 410 l bagageutrymme, väger 1,4 ton och drar 0,82 l/mil (11% mer).
När jag började räkna stadsjeeparna så trodde jag att det framförallt var de mindre modellerna som ökat medan de större gått tillbaka, men så var det inte. Bägge typerna ökar. Det har sålts 10.032 stadsjeepar av tyngre modeller, en ökning med 17% jämfört med år 2006. Det såldes 13.073 "lättare" stadsjeepar, en ökning med 33% jämfört med 2006. Som tunga stadsjeepar räknar jag de som har en tjänstevikt på 1,9 ton eller en totalvikt på 2,5 ton (Sveriges vanligaste bil Volvo V70 har en tjänstevikt på ca 1,7 ton och en totalvikt på ca 2,3 ton och räknas oftast som en stor personbil). Jag har även räknat de riktigt tunga stadsjeeparna med en tjänstevikt på 2,5 ton eller en totalvikt på 3,0 ton, det såldes 1861 sådan, en ökning med 33% från år 2006!
Följande bilmodeller har jag räknat som "lätta" stadsjeepar:
HONDA CR-V
TOYOTA RAV 4
NISSAN QASHQAI
HYUNDAI TUCSON
BMW X3
MITSUBISHI OUTLANDER
SUZUKI VITARA
SUBARU FORESTER
NISSAN X−TRAIL
KIA SPORTAGE
DODGE NITRO
CITROEN C−CROSSER
MAZDA CX−7
JEEP PATRIOT
FORD MAVERICK 4X4
SUZUKI JIMNY
JEEP COMPASS
Följande bilmodeller har jag räknat som tunga stadsjeepar:
På en halvsidesannons från BilSweden i Sydsvenskan så kunde man läsa följande:
"För ett par år sedan släppte svenska bilister ut mest fossil koldioxid inom EU. Så är det inte längre."
Vad hände? Började vi ta bussen och tåget istället för bilen? Nej vi kör allt mer bil. Det man syftar på är att enligt BilSwedens sätt att räkna så kundeteoretiskt sett nya svenska bilar släppa ut mindre koldioxid än de gamla snitten från 2004 för vissa EU-länder.
Lite längre ner kunde man läsa följande "lite" mer nyanserade:
"Redan 2006 passerade vi flera EU-länder när det gäller fossila koldioxidutsläpp från nya bilar. 2007 klättrar vi igen och 2008 kan vi gå upp i topp i miljörankingen. Men tyvärr får vi inte veta hur bra det går för Sverige. I den officiella statistiken blandar EU ihop fossila koldioxidutsläpp med utsläpp från biodrivmedel. Vi måste påverka EU så att Europa får en korrekt beräkningsmetod."
Det fanns även ett fint diagram som visar hur bra det går.
Vad finns då att invända?
Jo, till att börja med så jämför man de svenska siffrorna från år 2005 - 2009 med de gamla EU-siffrorna från 2004! Visst kan man väl sia om framtiden och det är väldigt positivt att BilSweden vill verka för bilar med betydligt lägre klimatpåverkan. Men verkar det sannolikt att inget har hänt eller kommer att hända i övriga EU under tiden? 2004 års siffror, utan hänsyn till inblandning av biobränslen kan väl ändå inte användas i jämförselse med de svenska siffrorna?
Man antar att det bilar som kan köras på alternativa bränslen verkligen gör detta till 100%, vidare antar man att framställningen av biobränslena inte ger upphov till någon som helst klimatpåverkan. Och till sist så bortser man från att E85 är E75 under vintermånaderna.
Naturvårdsverket däremot tar beräkningarna på lite mera allvar och räknar på den faktiska försäljningen av biobränslen, vinterbränslet E75 och även den klimatpåverkan framställningen har.
I sak stödjer jag BilSweden när de vill ha en mer korrekt beräkning, jag dock mycket skeptisk till deras sätt att jämföra de svenska siffrorna med EU-siffrorna. Bilindustrins frivilliga mål för år 2008 var 140 g/km, dit är det långt kvar. EU har antagit nya tvingande krav på 130 g/km till 2012. Jag hoppas att det är minskande utsläpp och inte falsk mattematik som ska ta oss dit...
Det låter ju fantastiskt, i Sverige finns det ca 4,5 miljoner bilar, 325.000 av dessa är äldre än 1989 (de flesta av dessa saknar katalysator). Förra året så såldes det 280.000 nya bilar. Om vi antar att Bertil Moldén har rätt så skulle dessa bilar ha samma hälsofarliga utsläpp som 2.800 gamla 70-tals Volvo 240 eller Saab 99. Verkar detta rimligt?
Jag försökte fråga Bertil Modén exakt vad han menar med "hälsofarliga utsläpp". Han svarar tyvärr inte på mail. Så jag får väl själv försöka räkna ut vad han menar.
Jag antar att han inte menar växthusgasen koldioxid eftersom den endast indirekt är hälsofarlig (om än då på ett dramatiskt sätt). Troligtvis så släpper medelbilen av årsmodel 2006 ut betydligt mer koldioxid än 70-talets medelbil. Detta trotts att en Volvo 240 eller Saab 99 drog ca 1 l/mil medan den nya bilen drar ca 0.75 l/mil, den nya bilen körs nämligen mycket längre sträckor än den gamla.
Det lär knappast vara partiklar man syftar på heller eftersom de nya bilarna skapar minst lika mycket vägpartiklar som de gamla och 70-talsdieslar knappt existerar.
Det kanske är något som katalysatorn renar då? Katalysatorn renar främst kväveoxider (NOx), kolväten (HC) och kolmonoxid (CO). Reningen är ca 80% (effekten är något högre när bilen är ny och avtar sedan något). Det handlar dock knappast om en rening på 99% ens när bilen är sprillans ny.
Troligen så finns det någon obskyr "hälsofarlig" avgas som är 100 gånger högre hos vissa 70-talsbilar än hos vissa moderna bilar. BilSweden lär dock inte precisera vad man syftar på. Det är så mycket kraftfullare att tala om "hälsofarliga utsläpp" eller "skadliga avgaser" även om det råkar vara direkt vilseledande...
Visst är gamla rishögar en hälsofara. När jag cyklar efter en katalysatorlös bil och nästan storknar av avgaserna så undar jag hur man kunde acceptera att alla bilar stank på detta sätt för bara 20 år sedan. Om 20 år kommer man troligen att vara minst lika förfärad över dagens "rena" bilar. Det sorgerliga är att det finns så starka krafter som bromsar utvecklingen.
Jag kan inte säga att jag är direkt förvånad över resultatet:
Kvinnor köper de snålaste bilarna
Företag köper törstigare bilar än privatpersoner
Företag köper fler miljöbilar
Stockholm, Skåne och skidorterna (högre andel rika?) köper töstigare bilar än övriga
Lite kul var det dock att kunna läsa svart på vitt att hög andel dieselbilar inte innebär att bilarna totalt sett släpper ut mindre koldioxid. (Jag har tittat på siffrorna som tar hänsyn till etanol och gas.) Högst andel diesel finns i norrland, listan toppas av:
Jämtlands län 31,9%
Norrbottens län 31,8%
Västerbottens län 30,3%
Om man tittar på snittet för koldioxidutsläppen från nya bilar i dessa län så är de:
Jämtlands län 186 g/km
Norrbottens län 181 g/km
Västerbottens län 178 g/km
Snittet i Sverige är 180 g/km, alltså verkar inte hög andel diesel innebära lägre utsläpp.
Om man tittar på de tre län som har minst andel nya dieselbilar så är de:
Blekinge län 13,7%
Gotlands län 15,0%
Skåne län 16,0%
Lite drygt halva andelen dieselbilar alltså. Utsläppen är:
Blekinge län 176 g/km
Gotlands län 175 g/km
Skåne län 183 g/km
Både Blekinge och Gotland är alltså väsentligt bättre än norrlands länen trotts mycket lägre andel dieselbilar. Nu är det ju säkert så att Norrlänningarna har större bilar än "Sydlänningarna" och därav de höga utsläppen. Kanske beror det på klimatet, men då är det märkligt att skåningarna har så höga utsläpp...
Högst utsläpp bland dieselbilarna har Stockholm med 188 g/km i snitt. Det är över genomsnittet för bensinbilar i:
Gotlands län 179 g/km
Blekinge län 184 g/km
Kalmar län 186 g/km
Västra götalands län 186 g/km
Värmlands län 186 g/km
Södermanlands län 187 g/km
Gävleborgs län 187 g/km
Västernorrlands län 187 g/km
De sämsta snitten för bensinbilar finns i:
Stockholms län 196 g/km
Jämtlands län 195 g/km
Uppsala län 191 g/km
Norrbottens län 191 g/km
Det finns även en statistik över var de bilar med högst utsläpp säljs. Värstingar med över 250 g/km (motsvarar ca 10,4 l/100km bensin eller 9,4 l/100km diesel) dvs en Volvo XC90 stadsjeep på bensin eller en BMW X5 stadsjeep på diesel.
Den 1 april i år så införde regeringen sin hittills kraftfullaste insats för miljön, den sk "Miljöbilspremien" på 10.000 kronor till den som köper en ny miljöbil. I maj kunde vi se resultatet, en ökning av försäljningen av miljöbilar... BilSweden (bilindustrins lobbyorganisation) visade glädjande siffror på den ökande "miljöbilstrenden" och skrev:
"- Utvecklingen på den svenska bilmarknaden är mycket positiv ur miljösynpunkt. Ökade andelar för dieselbilar, alternativbränslebilar, hybridbilar samt bensin- och dieselbilar med särskilt låga koldioxidutsläpp gör att koldioxidutsläppen från den svenska nybilsflottan nu sjunker kraftigt, säger Bertil Moldén." (lägg märket till att dieselbilarna kommer först)
Det fanns till och med en ny statistik som visade hur andelen nya bilar med låga koldioxidutsläpp ökade kraftig. I år har det hittills sålts 8228 (8,6%) nya bilar som klarar bilindustrins "frivilliga" mål på koldioxidutsläpp på högst 140 g/km. (Målet är att de nya bilarna år 2008 i medeltal högst ska ha dessa utsläpp. Det är värt att nämna att man räknar utsläppen utan hänsyn till om bilarna körs på förnyelsebara bränslen, så målet för närmast anses var ett "bränsleeffektivitetsmått").
Antalet nya miljöbilar i år är hittills 13424 (14% av försäljningen) för samma period förra året var det 11221 (13%). Alltså verkar det gå åt rätt håll, även om man kunde hoppats att årets IPCC rapporter ihop med Al Gores film "En obekväm sanning" skulle haft större genomslag.
Om man tittar lite närmare på siffrorna så blir dock det hela lite dystrare. I år har det hittills nyregisterats 95571 personbilar det är en ökning med 8506 bilar (9,8%) från motsvarade period förra året. Detta innebär att antalet nysålda bilar som inte klarar bilindustrins mål till 2008 har ökat hittills i år, jämfört med antalet förra året!
Man kan också säga att det i år har sålts 82147 (86% av försäljningen) nya icke miljöbilar, förra året såldes det 75844 (87%) icke miljöbilar under motsvarande period. Antalet nysålda icke miljöbilar har ökat med 8,3% hittills i år (jämfört med förra året). Nu är det ju även intressant hur många bilar som har skrotats och detta har jag inga siffror på, men det är ändå anmärkningsvärt att antalet nya icke miljöbilar ökar och att andel miljöbilar ökar så sakta.
För ett par år sedan när stadsjeepsdebatten var i full gång så lämnade BilSweden ifrån sig en massa förvillande statistik som skulle visa att det inte var så farligt och att dessa bilar främst köptes av norrlänningar (vilket var falsk mattematik). Numera är det tunnt med liknande statistik och ämnet får inte så mycket fokus längre. Jag tog en titt på de nya siffrorna och fick fram en tankeväckande siffra: en 21% ökning av antalet nysålda stadsjeepar år 2007! Nu var inte statistiken kompellett så jag fick nöja mig med att jämföra de 10 mest sålda stadsjeeparna 2006 jan-april med 2007 jan-april. Det var 4301 år 2006 och 5218 år 2007 (obs antalet nysålda stadsjeepar var ännu högre, detta var endast de 10 mest sålda modellerna).
Miljöbilarna ökade alltså försäljningen med 20% under perioden (11221 till 13424) medan de tio mest sålda stadsjeeparna ökande med 21% (4301 till 5218). Inte utan att man undrar om enbart morötter är tillräckligt för att ändra vår ineffektiva bilpark...
BilSweden har sedan klimatdebatten tog fart hävdat att det är positivt med högre andel dieselbilar, de hävdar att koldioxutsläppen minskar med ca 20% om man kör på diesel jämfört med bensin. Jag har dock ännu inte sett sett någon verklig statistik från BilSweden som utifrån nybilsförsäljningen visar detta, jag kan inte låta bli att undra varför, underlaget till en sådan statistik finns ju bevisligen. Enligt en rapport från vägverket (2007) så hade de nya dieselbilarna år 2006 en högre förbrukning än de nya dieselbilarna år 1997 till 2002 (den gula kurvan).
Tittar man på kurvorna så ser det ut som om dieselbilarna drog 16% mindre bränsle år 2006 (än bensinbilarna) och eftersom förbränningen av diesel ger 10% högre utsläpp av koldioxid per förbränd volym, så skulle skillnaden endast vara 5%, vilket inte är så mycket att skryta med och antagligen anledningen till att BilSweden inte visar denna statistik.
Till sist, kom ihåg hur den svenska bilindustrin aktivt (och länge framgångsrikt) motarbetade införande av katalysatorer på nya bilar i vårt land medan man med framgång sålde katalysatorbilar i Kalifornien. I Kalifornien införde de så stränga avgaskrav att katalysatorn blev nödvändig år 1977, i Sverige fick vi vänta tills 1989 innan katalysatorn blev krav på nya bilar. Hade vi fått katalysatorer i våra bilar 1977 så hade det inte funnits många katalysatorlösa bilar på våra gator idag (och vi hade sluppit inandas mycket avgaser).
Nu har jag tagit nästa "stora" steg mot en hållbar livsstil. Jag har sålt min bil. Det har varit en process. När jag köpte bilen för 8 år sedan så var det inte så att jag hade saknat en bil, utan mer för att det kändes bra att ha en bil. Det som fick mig att köpa bilen var att jag kunde låna mycket förmånligt via jobbet. Sedan var det ju något av en pojkdröm att köra en tvåsitsig sportbil. Jag blev verkligen upprymd när jag fällde ner taket och susade fram, ganska snart så blev bilen en del av min personlighet, det kändes bra att tänka på att jag hade denna fina bil. Jag måste erkänna att det var ganska jobbigt i början när sambon skulle ut och köra, hon såg ju bilen som vilken maskin som helst och hade inte samma koll på trottoarkanter och trånga parkeringsfickor som jag hade.
När jag började sätta mig in i miljöfrågorna så började dock dessa positiva känslorna naggas i kanten, ren "nöjeskörning" var inte så lockande längre. År 2005 började jag och min sambo ta tåget istället för bilen, inte varje gång, för ibland var det ju bråttom eller mer bekvämt med bilen. Vid årets slut hade miatan "bara" rullat 800 mil (året före var det 1200 mil). Förra året tog vi endast bilen när altervativen var mycket sämre och vips så hade vi halverat körningen och var nu nere i 400 mil. Nu körde vi så sällan att när vi väl behövde bilen så kunde det ha gått över en månad och i början på året så hade batteriet laddat ur när vi skulle ut och åka... Det blev att köpa startkablar, sedan tog jag ur batteriet och bilen stod ytterligare en månad. Det känns faktiskt rätt skönt att ha sålt bilen nu. Det trodde jag knappast för tre år sedan...
Gamla bilar är ett miljöproblem. Nya bilar är bättre än gamla. Om du köper ny bil gör du en insats för miljön.
Visst lät det logiskt. Bilbranchen förespråkar detta som universallösningen på bilarnas miljöproblem. Det är dock inte hela sanningen...
Gamla bilar var nya bilar en gång i tiden!
Det finns endast två handlingar som en bilägare kan göra för att påverka vilka gamla bilar som rullar på våra vägar.
Genom att köpa en ny bil.
Genom att skrota en gammal bil.
Det är mycket viktigt vilka bilar som nybilsköparna väljer, dels eftersom det direkt påverkar fordonsparken och dels för att det bestämmer vilka bilar som biltillverkarna kommer att tillverka i framtiden. Det är ingen slump att svenskarna har europas tyngsta och törstigaste bilar.
Det köps fler bilar än det skrotas, alltså ökar totala antalet bilar och den totala miljöpåverkan vid nybilsköp. Det bästa bilvalet ur miljösynpunkt är att inte köpa bil. Eftersom detta inte är ett praktiskt val på många håll, så blir bilvalet den möjlighet man har att minska miljöpåverkan. Man skulle även kunna samäga bilen för att minska både kostnaden och miljöbelastningen.
Det finns ett ganska svagt samband mellan köpet av en ny bil och skrotningen av en gammal bil. Om den som köper en ny bil säljer den gamla bilen så bidrar man till att priset på begagnade bilar sjunker en aning och i slutändan kanske det leder till att det blir ett ekonomiskt vettigt alternativ att skrota en gammal bil. Mycket viktigare är kostnaden för att hålla en gammal bil rullande (och genom besiktningen) och hur enkelt det är att ta sig fram utan bil.
De som köper ny bil ofta väljer sällan den bränslesnålaste modellen, dessa personer är indirekt ansvariga för de miljöeffekter som alla deras före detta bilar orsakar. Egentligen borde man få betala en extra fordonsskatt för de bilar man köpt nya eller importerat som haft en högre miljöpåverkan än snittet.