Björklund och fakta

Medan jag stod och stekte pannkakor idag så lyssnade jag på Ekots lördagsintervju. Det var Folkpartiets Jan Björklund som fick svara på frågor om bland annat kärnkraften. Jag reagerade på hur slarvig han var med fakta. Denne företrädare för kunskap i skolan, tog lätt på att statsministern inte hade koll på sysselsättningsstatistiken även om Alliansen gick på val med detta som främsta valfråga. Tydligen hade Björklund inte heller koll på statistiken, men det är väl ok, i mina ögon har Folkpartiet främst tre frågor, skolan, Nato-medlemskap och kärnkraften.


När det gäller kärnkraften brukar Björklund tala om att hälften av Sveriges elproduktion kommer från kärnkraften. I den senaste partiledardebatten så upprepade han detta. Men om man kollar fakta så har kärnkraften haft en allt mindre andel sedan Barsebäck stängdes år 2005. Faktum är att andel blivit allt lägre med år 2009 som ett riktigt dåligt år med endast 37% av produktionen och 50 TWh, det kommer sannolikt att ändra sig i år eftersom man skruvat upp effekten i flera av kärnkraftsreaktorerna, men risken finns att man pressar anläggningarna för hårt och får sämre driftsäkerhet, så vi får se. Så här har andelen varit de senaste åren:

2009   37%   50 TWh
2008   42%   61 TWh
2007   44%   64 TWh
2006   46%   65 TWh
2005   45%   69 TWh
2004   50%   75 TWh
2003   49%   65 TWh
2002   46%   66 TWh
(Källa: SCB)

Ytterligare ett påstående som jag reagerade på var när Björklund påstod att Sverige under 2009 varit tvungen att importera el, i huvudsak kolkraftsel från Danmark och Tyskland. Men om man tittar på Sveriges elimport (4,7 TWh) för 2009 så var fördelningen denna:

Norge     52%
Finland    21%
Danmark 17%
Tyskland  8%
Polen       2%

(Källa: energimyndigheten)

Mer än hälften kommer alltså från Norge som inte har någon kolkraft vad jag vet. Så påståendet att importen i huvudsak är kolkraftsel är felaktig, det är snarast främst vattenkraft. Faktum är att om man tittar på Danmark och Tyskland som Björklund talade om så exporterade Sverige mer el till Danmark än vi importerade och nettoimporten från Tyskland var endast 0,18 TWh. Detta trotts den rekordlåga kärnkraftsproduktionen i Sverige.

Jag noterade även att Björklund inte vill ha något ägardirektiv som hindrar statliga Vattenfall från att bygga nya kolkraftverk i utlandet. Fast han tycker samtidigt illa om att vi ibland behöver importera kolkraftsel, jag tycker att det är inkonsekvent om han anser att vi ska undvika kolkraftsel.

Till sist kan jag förstå att Björklund trodde att vindkraften stod för 1 % av elproduktionen förra året, fast det var 2% (2,5 TWh), energimyndighetens mål för år 2020 är 30 TWh vindkraftsel. Jag skulle tro att Björklund direkt motarbetar att detta mål ska kunna uppnås, det skulle betyda att vi behöver betydligt mycket mindre kärnkraftsel även om vi inte vidtar några effektiviseringsåtgärder alls. Som jämförelse kan man titta på Tyskland där det producerades 40 TWh vindkraftsel år 2008 (Källa: BWE).

PS. Jag hörde att Riksdagens utredningstjänst räknat på Vattenfalls tyska kärnkraftsäventyr (på uppdrag av miljöpartiet) resultatet var ett minus på 1,5 Miljarder kronor och kostnaderna tickar iväg eftersom två av verken har stått stilla sedan år 2007. Allt som "glimrar" är inte guld...

Mina klimatåtgärder år 2005 och 2006

Den som läst min blogg vet att jag är mycket oroad över klimatförändringen och gärna kritiserar andra för bristande insikt eller handling. Så vad har jag då själv gjort för att ändra min påverkan?

Läget 2004:
Jag bor i en två rums lägenhet med min sambo (och vår hund). År 2004 var vår årliga elförbrukning ca 2500 kWh, vi körde ca 1200 mil med vår bil och handlade vår mat i Konsumbutiken ett kvarter bort. Jag hade börjat intressera mig för miljöfrågorna men i praktik så hade det endast inneburit sopsortering.

En spark i ändan?

Sommaren 2005 så ändrades detta, jag hade sett resultatet av stormen Gudruns härjningar med egna ögon. Dagen efter den drog fram åkte jag bil från Tranås till Malmö, träden låg som ett plockepin utmed motorvägen, 700.000 abonenter blev strömlösa och 7 personer omkom. Orkanerna i USA hade ännu inte dränkt New Orleans men tecknen på klimatförändringarna var flera och tydliga (år 2005 skulle bli globalt sett det näst varmaste man uppmätt). Jag läste Mark Lynas bok "Oväder". Det kändes väldigt angeläget att göra mer...

Handling 2005:
Det första jag gjorde var att skaffa en effektmätare och mäta förbrukningen från elapparaterna hemma. På detta viset så upptäckte jag att min avstängda dator drog nästan 60 W ihop med sin kringutrustning helt i onödan, en strömbrytare fixade detta (tänk vad enkelt det kan vara). Jag bytte de lampor som användes mest, till lågenergi och med dessa enkla åtgärder så sjönk den årliga förbrukningen med ca 500 kWh (från 6,8 kWh per dygn till 5,4). Vi började även ta tåget istället för bilen när detta passade och körde nu ca 800 mil per år. Mina släktingar blev också "energianpassade" och farsdagspresent blev strömbrytare till datorn, tv:n och satellitmottagarna, plus lågenergilampor. Farmor utrustades med lågenergilampor i födelsedagspresent.

Handling 2006:
År 2006 var det dags för nästa steg. Kyl/frys och diskmaskin byttes till energiklass A och vattenkokare införskaffades. Efter detta så minskade elförbrukningen från 5,4 kWh/dygn till 3,0 kWh/dygn ( från ca 2000 kWh/år till ca 1100 kWh/år). Jag lyckades alltså mer än halvera elförbrukningen sedan år 2004. Vi började även handla mat i den helt ekologiska butiken "Morot & Annat" ett par gånger i månaden.

Även datorn på jobbet fick en strömbrytare och jag började sätta datorn i sparläge när jag gick på lunch. Det känns dock lite motigt när flera av kollegorna inte ens stänger av sina datorer när de går hem för dagen (vi kan jobba mot datorn hemifrån så det kan finnas anledning att göra så ibland, men de flesta låter datorn vara på även om de inte tänker jobba hemma, ibland även när de går på semester...). Jag mätte min arbetsdators förbrukning över en arbetsvecka och konstaterade att om man lät datorn vara på dygnet runt så drog den mer ström under de timmar den inte användes än den gjorde under arbetstid, trotts att den gick ner i effekt efter att ha varit oanvänd ett tag. Några kollegor har faktiskt börjat stänga av sina datorer efter att jag påpekat detta...

Min sambo slutade rida och vi blev duktigare på att ta tåget så år 2006 körde vi bara 400 mil med bilen.

Den senaste energiåtgärden var att skaffa snålspolande duschhandtag, vilket jag borde gjort långt tidigare, nu blir det knappt någon imma på spegel efter morgonduschen och varmvattenförbrukningen borde minska med åtskilliga liter per år.

Säga vad man vill om behovet av ny teknik, jag använde befintlig teknik och kunde halvera min elförbrukning och minska bensinförbrukning till en tredjedel. Jag skulle tro att det finns god potential för energieffektivisering i många hushåll.

I framtiden:
Så vad återstår att göra år 2007 då? Jo planen är att sälja bilen och starta en bilpool.