Visar inlägg med etikett omedvetenhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett omedvetenhet. Visa alla inlägg

2012-02-12

För ditt eget bästa?


Telefonen ringde på söndagskvällen, jag blev inbjuden till ett seminarium på Cafe Gustav där jag skulle få lära mig hur jag på bästa sätt kunde se om mitt hus. De som bjöd in var ett företag som hette något i stil med "Exid" och som i samarbete med de ledande bankerna och andra hjälpsamma experter ville ge mig goda råd.

Jag kunde få lära mig hur jag undviker att betala onödigt mycket i skatt och vilka möjligheter jag har att skydda mig i dessa ekonomiskt oroliga tider. En mycket kort stund lekte jag med tanken att gå på detta möte för att under frågestunden fråga experterna något om vårt samhälles stora utmaningar, t.ex. svårigheterna med att finansiera sådant som äldreomsorg och skola. Men jag nöjde mig med att säga att med tanke på situationen i min hemstad så tyckte jag att det fanns så stora behov i samhället att jag tyckte att det var etiskt tvivelaktigt att försöka minimera skatten, särskilt med tanke på att skatterna dessutom redan sänkts de senaste åren. Uppringaren bedyrade att det hela så klart endast handlade om att inte betala onödigt mycket i skatt och han önskade mig en trevlig kväll för att hinna ringa till nästa på sin listan.

När jag tänkt en stund på samtalet så slog det mig hur ogenomtänkt det är att tro att man kan undvika krisen genom smarta skatteupplägg och "säkra placeringar". Oroliga tider kan plocka fram både det bästa och det sämsta i människor. Den som tror att de faror/utmaningar som vi står inför kan lösas genom kapitalförflyttningar i gråzonen har verkligen liten insikt om vilka faror vi står inför. Visst kan man säkert "rädda" några slantar men i det inre krymper människan och tilliten till andra. Den "skatt" man samlar i datorerna kommer inte att vara mycket att hålla i handen eller stoppa i magen när situationen blir desperat. Risken är stor att man sitter där som ett fån och undrar hur man kunde vara så korkad, de så kallade experterna är knappast dina vänner eller några som hjälper dig av altruistiska skäl.

I Malmö blir folk skjutna på gatan när "rättvisa" vid sidan om lagen skipas. Först var det en Lasermannen 2 som tycktes avrätta folk med farlig hudfärg, sedan verkade den undre världen inspirerad av någon amerikansk gangsterserie leva ut sin perverterade moral. Klyftorna växer, behoven är stora, oron växer och det är endast ett ansvarstagande som sträcker sig bortom den egna lilla bubblan som kan vända trenden och förbereda oss på de utmaningar som väntar oss alla.

Personer som tycker att vårdpersonalen borde ha bättre betalt, att fler vuxna behövs i skolan eller att man borde kunna lita på att tågen går kan samtidigt tycka att ett smart skatteupplägg, eller en tjänst utan kvitto som dessutom innebär en liten risk för påföljd kan vara helt i sin ordning, även om det betyder att betydande summor undanhålls finansieringen av just det man tycker borde få mer resurser. Man behöver inte vara en extremist som hävdar att skatt är stöld för att bete sig på detta inkonsekventa sätt.

Jag vet att jag är obekväm men, jag tycker att vi som lever på "solsidan" har ett extra stort ansvar och att allt för många tar allt för lite ansvar! Gandhi sa "Vi måste bli den förändring vi vill se". Så om du har haft förmånen att kunna samla på hög så tänk på att ditt hjärta finns där din skatt är. Att förvara sitt hjärta i ett Schweiziskt bankvalv är troligen lika ohälsosamt som det låter.


2011-07-23

Ondskan i Oslo

Det som hänt är fruktansvärt, så utstuderat ondskefullt!

Men om man tänker efter ordentligt, är det egentligen inte så förvånande.

Gång efter gång blir människor så omedvetna att de begår fruktansvärda handlingar. Inte sällan kommer inspirationen från idéer i tidens tendenser och strömningar, tendenser som sätts samman, förstärks, odlas och till sist leder fram till det otänkbara. Men det är inte en idé eller en händelse som ledde fram till detta. Ofta är det många människors oförmåga och omedvetenhet som skapar en hel väv av orsaker som till sist utmynnar i det otänkbara.

Vi vill ha enkla svar, men det finns aldrig enkla svar när människor är inblandade. Vi vill skydda oss, men vi bär alla potentialen till galenskap inom oss. Det vi försöker bekämpa eller stänga ute, har en kuslig tendens att växa inom oss själva. Vi är till stor del omedvetna om de sammantagna konsekvenserna av våra handlingar eller vår oförmåga att handla. Reflexen att skylla ifrån sig finns hos alla. Det finns nästan alltid någon eller något som är värre, men vi är i grunden alla lika.

Vad ska man då göra med detta? En väg framåt är att betrakta vår rädsla, vårt hat och vår likgiltighet. Det vi när inom oss, det när vi även i vår omgivning. Om vi har drabbats av någon annans hat så är det största tragedin att vi fylls av samma hat. Det händer om och om igen och utgången är alltid mera hat.

Rättvisa utan medkänsla, medlidande och ödmjukhet saknar ofrånkomligen förmågan att bryta förvirringens ondskefulla spiral mot mera lidande.

Min förhoppning är att det finns tillräckligt med insikt för att låta detta dåd göra oss mer medvetna om konsekvenserna av vår omedvetenhet och därmed skapa en väg till minskad förvirring.