2006-04-26

Säker kärnkraft?

Idag är det 20 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl havererade. Enligt "National Geographic" lär olyckan ha kostat 1000 miljarer kronor. Ovissheten kring hur många som har drabbats och hur många som kommer att dö en förtidig död är stor. "National Geographic" tror att den psykologiska effekten är den värsta, osäkerheten för framtiden är stor.

Samtigt verkar krafter för att kärnkraften ska tagas till nåder igen. På flera håll i världen byggs det nya kärnkraftverk och ännu fler planeras. 40 nya reaktorer av Tjernobylmodell planeras, inte ens Ukraina verkar avskräckta längre. Mängden radioaktivt material ökar hela tiden och det finns ingen lösning på avfallsproblemet. Förspråkarna säger att kraftverken är säkra, men det samma sades före Harrisburg och Tjernobyl. Terrorhotet finns där hela tiden, klarar de svenska kraftverken en Boeing 747? Ett är säkert, man har inte krocktestat.

Kärnvapenhotet ökar i takt med att allt fler länder skaffar "bomben". Försöken att stoppa spridningen försvåras kraftigt av att civil kärnkraft anses vara en billig och säker kraftkälla som alla kan ha. Samtigt som USA med världens i särklass största militärmakt talar om utveckling av nya taktiska kärnvapen.

Sambandet mellan civil kärnkraft och militära kärnvapen är glasklar. Pakistan fick sina bomber via Tyska och Holländska bolag som sålde utrustning till urananrikning. Pakistanierna (Aq Kahn) hjälpte sedan Nordkorea, Iran och Libyen. Indien fick sin bomb från en reaktor som Kanada hjälpte dem med. Frankrike byggde en reaktor till Saddam Hussein (han fick dock aldrig klart sin bomb). Israelerna fick hjälp av fransmännen och hjälpte i sin tur den Sydafrikanska apartheidregimen med deras bomb (Mandela skrotade dock det hela senare). Till och med i Sverige har det förts en debatt om att skaffa en bomb...

Nu behöver man tyvärr inte en atombomb för att ställa till med oöverblickbar skada, en kraftig konventionell bomb och kärnavfall blir en dödlig mix som kan kontaminera stora områden för överskålig framtid.

Avfallsfrågan är inte löst, att bygga något som håller i 100 000 år är ingen enkel uppgift. Den moderna människan, homo sapiens sapiens har funnist i ca 100 000 år, mycket har hänt sedan dess...

Det talas om transmutation som ska oskadliggöra avfallet, om detta skulle vara möjligt, vilka risker innebär det då? Det är gigantiska mänger avfall som ska processas, troligen kan denna teknik även användas för att göra motsatsen... dvs skapa högradioaktiva ämnen, vilket skulle förenkla för de som vill göra billiga och effektiva atombomber.

Sedan har vi frågan om bränslet, uran, en ändlig resurs. Med ökad efterfrågan så lär priset stiga. Brytningen innebär stora risker för miljön. Redan idag används det faktiskt mer uran än det bryts. Det är möjligt eftersom man utvinner bränsle ur de kärnvapen som skrotades när Sovjetunionen föll samman. Idag verkar dock inte nedrustning vara på agendan, snarare tvärt om.

Med vilken rätt kan kärnvapenmakter hindra andra länder från att skaffa samma vapen som de själva absolut inte vill undvara? Vad är en pålitlig demokratisk stat? Ta Frankrike som exempel. Franska agenter sprängde ett Greenpeace fartyg (Rainbow warrior) i Nya Zeeland och dödade en person. Detta gjordes för att deras kärnvapen skulle kunna testas utan störningar. Först förnekade man inblandning, talade om terrorism och att Frankrike skulle göra allt som som i deras makt för att de skyldiga skulle straffas, men när två agenter fängslades, så införde man sanktioner mot Nya Zeeland för att få agenterna frigivna. De agenter som undkom, straffades aldrig och ingen blev straffad för att ha givit ordern. I efterhand kom det fram att den franska presidenten Francois Mitterrand godkänt dådet. Vem kan man lita på?

Hundpromenad vid möllan


I söndags var jag ute på en parkpromenad med hunden, vi gick genom slottsparken påväg mot ribbans hundrastplats, framme vid mölleplatsen (en öppen plats med en gammal fin mölla) hade det varit "fest". Platsen var bestödd av ölburkar och spritflaskor, det såg för bedrövligt ut. Jag gick och muttrade över sakernas tillstånd och när jag fick syn på en tom platspåse bestämde jag mig för att göra något åt saken och åtminstode städa utan flaskorna. Min hund är en apporterande hund som jag lärt att hämta burkar som en kul övning. Vi brukar ha med oss en burk som vi återvinner efter varje promenad. Denna dag fick hon verkligen jobba och sprang kors och tvärs och hämtade burkar till alla husses godisar var slut. Påsen var nu så full att den fick bäras försiktigt för att jag inte skulle tappa något längs vägen.

Efter att ha återvunnit burkarna och flaskorna bestämde jag mig för att hämta en större pappkasse och snygga upp ordentligt. Väl tillbaka hade ett gäng killar i 12-14 års åldern samlats på platsen och jag upptäckte att en vägverkscontainer som stod brevid möllan var uppbruten och ungarna hade burit ut en dunk med spillolja och två dunkar med annat innehåll, lite verktyg och spik. Det låg en hög brädor brevid och de talade om att bygga en flotte eller en koja. Jag fick för mig att de kanske tänkte göra en brasa. Spilloljan var illavarslande och jag klargjorde hur illa det var om den rann ut på marken. De blev rådvilla kring vad de skulle göra när jag inte verkade strunta i det hela utan började bära tillbaka grejorna.

Jag fick två av dem att hjälpa mig att bära in allt i containern. Det rådde ingen tvekan om att jag hade grusat deras planer och de tänkte vänta tills jag gått för att sedan fortsätta, men jag hade gott om tid och hade en kasse med mig för att städa upp burkarna. Hunden fick jobba igen och jag lyckades även få två av ungdomarna till att hjälpa till, vi plattade till burkarna och slängde dem i kassen.

En som verkade vara ledare började ifrågasätta vad jag gjorde och varför jag brydde mig. Jag förklarade att jag brydde mig om hur det såg ut där jag bodde, att jag brydde mig om miljön och att jag tyckte att vägverket skulle kunna göra klart sitt arbete utan att få sina verktyg förstörda.

Det verkade som de trodde jag var knäpp. Men en dialog hade uppstått och flera vågade prata. Jag svarde på påstående som att:
Jag tog jobb från de städade i parken.
Det skulle se lika dant ut efter nästa fest.
Vägverket var dåliga eftersom de byggde citytunneln.
Det var häftigt med en fest plats full av burkar.
Att jag kunde köpa ut till dem.

Efter ca 30 minuter hade de tröttnat, ledaren förklarde att de behöve några av brädorna och fast jag sa att vägverket säkert tänkte använda brädorna så bar de iväg med fyra stycken. Det flesta av ungdomarna hjälpte dock inte honom och tyckte nog att det mest var pinsamt.

Jag hade inte lyckats fullt ut men dunkarna med kemikalier och verktygen var kvar och jag tror att några av killarna tyckte att det var rätt skönt att se att någon vuxen brydde sig om som händer.

Riktigt fritt från burkar blev det inte för kassen räckte inte, men det blev bra mycket bättre i alla fall.

2006-03-26

För hundens bästa?

Svenska Kennel Klubben (SKK) driver på för att det ska vara tillåtet att jaga varg. Om en jägare känner att hans jakthundar är hotade så vill SKK att han ska få rätt att skjuta de vargar han får syn på. Bakgrunden är att det fanns ca 100 vargar i Sverige år 2005, dessa dödade direkt eller indirekt (hunden avlivades) 20 st hundar (nästan enbart jakthundar) under 2005. Endast i ett fall såg någon vargen.

Ca 30 % av vargarna dör varje år, av dessa dödas 2/3 av tjuvjägare. Det är självklart att jägaren sörjer att hans hund fallit offer för rovdjuret, men glöm inte att jägaren oftast som ren fritidssysselsättning ger sig ut i skogen för att agera rovdjur. Jag säger inte att det inte behöver jagas, jag vill bara påpeka att den ”onda” vargen dödar av instinkt, medan den ”goda” jägaren dödar för det höga nöjets skull.

Jakthundens liv är långt ifrån ofarligt, duger den inte till jakt längre så vet husse hur man skjuter. Trafik och vattendrag skördar ett antal hundar årligen. Skottskador är inte heller ovanliga. Hur många hundar skulle misstas för varg av ivriga jägare om SKK fick som de vill? Människan är oftast hundens bästa vän men långt ifrån alltid. Jobbar verkligen SKK enbart för hundens bästa nu för tiden, eller läggs energi på andras intressen?

2006-03-21

Bakgrund till flygskatten

Miljöskatten på flyget har blivit kritiserad för att vara orättvis och ensidig. Orättvis därför att de med mycket pengar inte berörs, detta argument kan dock lämnas därhän eftersom detta är fallet i alla sammanhang där man kan köpa något för pengar (det kallas marknadsekonomi).

Ensidig eftersom inte våra grannländer har flygskatt. Fast detta är inte sant, för Danmark har flygskatt (den danska regeringen tänker dock avskaffa denna, fast det kan tyckas ligga i linje med andra illa genomtänka beslut som den regeringen har tagit), Norge tänker införa flygskatt, stora flygnationer som Storbritannien, Frankrike och Nederländerna har redan flygskatt.

Motivet bakom skatten är att flygtrafiken ökat kraftigt och att klimatpåverkan från flyget är stor.

Ett exempel: om en familj på fyra personer flyger charter tur och retur till Phuket (Thailand) så motsvarar detta samma klimatpåverkan som att köra Volvos mest bensintörstiga stadsjeep (den med V8 motor) fram och tillbaka mellan Malmö och Kiruna (362 mil) mer än elva gånger (ca 9,5 ton koldioxid). Det beror inte på att monster jeepen är snål utan att flyget är en klimatvärsting. Om man istället hade kört en Volvo S80 Bi-fuel på biogas så hade man kunnat köra ca 190 gånger Kiruna tur och retur eller 17 varv runt jorden längs ekvatorn (om det funnit en väg).

Är det inte märkligt att en flygbiljett till Thailand är helt utan skatt?

Man undrar även varför Volvo talat om att sluta tillverka gasbilar eftersom de inte är lönsamma medan stadsjeeparna av modell XC90 är Volvos mest sålda modell.

Det är något skevt med prissättningen i detta...

Min beräkning är gjord enligt följande:
Uppgifterna om charterflyget utsläpp kommer från MyTravel det största flygplanet (Airbus A320-300) förbrukar 238 liter flygbränsle per passagerare från Köpenhamn till Phuket. Det blir 476 liter tur och retur. En liter flygbränsle väger 0,800 kg (räknat från 1,935 (kg/100 passagerar km) / 2,419 (liter/ 100 passagerar km))

Ett kilo flygbränsle ger 3,16 kg koldioxid vid förbränning. Eftersom dessa förbräns vid hög höjd motsvarar detta 2 till 4 så mycket koldioxid på marknivå, jag har räknat med dubbla mängden (källa IPCC: Over the period from 1992 to 2050, the overall radiative forcing by aircraft (excluding that from changes in cirrus clouds) for all scenarios in this report is a factor of 2 to 4 larger than the forcing by aircraft carbon dioxide alone. )

Det blir 476 l * 0,8 kg/l * 3,16 * 2 = 2407 kg eller för en familj på 4 personer 2407 * 4 = 9626 kg.

En Volvo värsting stadsjeep (XC90 V8) drar 1,35 l/mil vid blandad körning och släpper då ut 322 g/km, under landsvägskörning drar den 0,98 l/mil vilket motsvar 322 * 0,98 / 1,35 = 234 g/km. För att komma upp i 9626 kg så behöver man köra 9626 / 0,234 = 41137 km. Mellan Kiruna och Malmö är det 1810 km dvs man kan köra denna sträcka 41137 / 1810 = 22,7 gånger eller 11 gånger fram och tillbaka.

En Volvo S80 Bi-Fuel som körs på biogas släpper ut 12 g/km (enligt Gröna Bilister) man kan köra 9627 / 0,012 = 802250 km och få samma utsläpp så vid Thailandsresan eller stadsjeepsresan. Det blir 802250/1810=443 gånger eller 221 tur och retur resor mellan Malmö och Kiruna. Jorden är ca 40000 km runt ekvatorn så det räcker till 802250 / 40000 = 20 varv runt jorden.

2006-01-05

Högermyter kring energi och klimatpolitik

Myt 1: Priset på el eller fordonsbränsle påverkar inte konsumtionen.

Fakta: Det tar tid för konsumenterna att bryta med gamla vanor, men när den gamla oljepannan, bilen, huset eller glödlampan ska bytas kommer priset att påverka valet. Idag installeras det knappast några nya oljepannor, stadsjeepstrenden är bruten, miljöbilstrenden är skapad, nya villor är energieffektivare än gamla. Det tar tid men en trend har skapats och nya marknadssegment ger möjlighet till hållbar tillväxt för framåtskridande företag.

Myt 2: Bränsleförbrukningen har inte minskat trotts höjda bränslepriser.

Fakta: Koldioxidutsläppen från nya bilar har minskat från i snitt 197 g/km till 175 g/km bara under 2005. Det är den snabbaste minskningen i Europa. (BilSweden).

Myt 3: Etanolbilar bidrar till skövling av regnskogarna.

Fakta: Fordonsetanolen som används i Sverige kommer huvudsakligen från Brasilianska sockerrör, dessa odlas inte på regnskogsmark. I framtiden kommer vi förhoppningsvis att kunna utvinna svensk etanol från svensk cellulosa. Regnskogsskövlingen sker främst för att få timmer, göra pappersmassa och skapa mark för odling av soja och palmolja. Sojan används i Sverige främst till djurfoder så ät mindre kött och köp kravmärkt för att minska denna skövling. Palmoljan används till allt från tvål till margarin, men den skulle kunna användas för att tillverka biodiesel, den används dock inte till etanolframställning.

Myt 4: En flygskatt skulle inte minska utsläppen från flygtrafiken.

Fakta: Påståendet baserar sig på antagandet att lågprisflyget skulle ha samma turtäthet även om antalet resenärer minskade, endast beläggningen på planen skulle minska. Det strider dock helt mot lågprisflygets idé där man alltid flyller planen så mycket det går, om beläggningen inte är hög nog så ställs flygningen in. Alltså kommer lågprisflyget att ha färre avgångar men forsatt hög beläggning annars skulle de gå i konkurs.

Myt 5: Om vi tar hänsyn till miljö och klimat så kommer vi att förlora tillväxt.

Fakta: Förutsättningen för framtida tillväxt är ett samhälle som klarar omställningen till ekologisk industrialism. Marknaden för energieffektiv teknik är global, men förutsättningen för att svenska företag ska lyckas är en stark hemmamarknad. Om vi inte har gjort oss fria från oljeberoendet när oljan börjar sina så kommer det att skada ekonomin på samma sätt som oljekrisen på 70-talet med den skillnaden att oljan inte kommer att bli billigare igen.

Myt 6: Det spelar ingen roll vad lilla Sverige gör.

Fakta: Det är mycket enklare för politiker att ta tuffa men nödvändiga beslut om det finns ett exempel på att någon gjort samma sak någon annanstans. Ex: Vi hade troligtvis inte haft katalysatorer på våra bilar om inte Kalifornien hade infört det först (MRF motarbetade detta för de tyckte det var för dyrt för konsumenterna).
Det hade troligtvis inte införts biltullar i London om inte Singapore hade genomfört det först. Och utan biltullar i Oslo och London hade det troligtvis inte blivit några i Stockholm heller. Vem vet vilka städer som kommer att införa biltullar på grund av Stockholm...

2005-09-17

Sydsvenskan och klimatet

Per T Ohlsson skrev i sin ledare den 10 september ”Det finns inget samband mellan förödelsen i Katrinas spår och mänskligt orsakade klimatförändringar” som argument för detta påstående anförde han ”Södra USA hemsöktes av dödsbringande oväder långt innan någon hade hört talas om växthuseffekten”. I mina öron är det som att säga att ”kriget i Irak har inget med olja att göra” med argumentet att ”det har krigats på Irakisk mark i årtusenden innan man ens visste vad olja var”. Nu säger jag inte att det inte kunde ha kommit en orkan av Katrinas styrka utan klimatförändringar, endast att vi idag inte kan säga exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka klimatet, endast att det sannolikt kommer att ändras till det extremare.

Bara några dagar efter Per T skrivit sin artikel publicerades en rapport som visade att antalet extrema orkaner nästan fördubblats sedan 70-talet. Jag tror säkert att Per T skulle anta en mer försiktig hållning i klimatfrågan om han satte sig in i problematiken.

Orsaken till att klimatförändringarna är ett så stort hot är att det endast i efterhand kan visas med statistik vad följderna blev, för att statistiken ska övertyga krävs långvariga och långtgående konsekvenser som tidigare ansågs osannolika. De som vägrar tro att människan kan påverka klimatet kommer alltid att kunna säga: ”det är naturligt med istider” och ”jorden har varit täckt av vatten en gång i tiden”. Problemet är att livet på jorden kommer att bli mycket svårare när förutsättningarna ändras, mycket av det vi idag bekymrar oss för kommer att vara trivialiteter, när förändringarna är uppenbara för alla så är det för sent att stoppa dem.

Klimatfrågan är inte en antikapitalistisk hämnd, det är en överlevnadsfråga för kommande generationer. Det är inte heller någon ny upptäckt, redan 1896 "varnade" den svenske vetenskapsmannen Svante Arrhenius för att mänsklig aktivitet kunde påverka atmosfärens "koldioxidtermostat”. Hans beräkningar ligger nära dagens.

2005-07-21

Vindkraftsmotståndet i skåne

Minst tre skånska kommuner (Vellinge, Lomma och Kävlinge) har en vindkraftspolicy som säger att inga nya vindkraftsverk ska få byggas.

Vellinge som är skånes blåaste kommun är ledande i vindkraftsmotståndet. I Sydsvenskan kunde man läsa följande om motiven bakom motståndet:

Kommunalrådet Göran Holm (m) och byggnadsnämndens ordförande Nils-Ola Roth (m) har motiverat inställningen med att vindkraftverk är fula, förstör vacker utsikt, inte ens klarar att producera den energi som krävs för att tillverka dem och måste subventioneras med skattepengar för att bli lönsamma. länk

Att de inte skulle tjäna igen sin energi är numera en skröna, på 60-talet kunde det vara så.

Mot slutet av 1800-talet fanns det ca:1400 väderkvarnar i skåne, idag finns det 117 kvar och dessa är kulturminnen och en viktig del av landskapet. Jag tror inte att många tycker att de är fula. Vid årsskiftet 2003/2004 fanns det 165 st vindkrafkverk i skåne.

Riktigt märkligt blir det när Göran Holm (m) driver process mot ett vindkraftsbygge utanför Malmö på Lillgrund, med motiveringen att det skymmer Vellingebornas utsikt mot Öresundsbron (vilket inte stämmer om det inte är tunneldelen han syftar på).

Jag tror att denna avsky mot vindkraftverk beror på att de uppfattas som en kritik av den livsstil som Göran företräder.

Det är tur för honom att han inte bor i Malmö, då hade han tvingats se Barsebäcks kärnkraftsverk i norr, de danska kolkraftverken plus några vindkraftverk i nordväst och Öresundsbron i sydväst, fast bron verkar inte störa denne känslige man.





2005-07-15

Vädret, bibeln och Bush.

Vädret, bibeln och Bush, hur hänger dessa ihop?

Bush tycker inte att den globala uppvärmningen är angelägen, det är mer angeläget att stärka USAs ekonomi och allt som kan hota tillväxten måste motarbetas.

Med tanke på mängden oroade forskare och de allt tydligare tecknen på en hastig temperaturhöjning, de drastiska konsekvenserna av temperaturhöjningarna och den ökade användningen av fossila bränslen i världen framstår Bush som extremt kortsynt och trögtänkt.

Det är här bibeln kommer in i bilden. Bush tillhör de evangikala kristna som läser bibeln bokstavligt. I bibeln är det gud som bestämmer över vädrets makter, det ligger nära till hands att tro att Bush helt enkelt tror att gud styr vädret oberoende av växthusgaserna. Gud gav honom presidentposten för att han var mest lämplig så vad kan bli fel?

Bush är långt ifrån ensam, minst en av ledarskribenterna på SvD länk delar Bushs syn på klimatet.