Fler medborgare önskas

Att vara medborgare innebär att ta ett ansvar för samhället som är bortom de egna angelägenheterna, att kunna lyfta blicken och se helheten kräver mognad. Distriktsläkaren Anders Källgård tycker jag visar en sådan mognad när han argumenterade för att läkarna borde lämna ett nollbud i årets löneförhandlingar. Han är orolig över vad de växande ekonomiska klyftorna gör med samhället och tycker att det var bättre att satsa på bättre arbetsmiljö och vidareutbildning än ännu högre löner för läkare med redan höga löner.  

Att läkarförbundet inte vill hålla med honom kan jag ha viss förståelse för eftersom så mycket kretsar kring lönen, men att kommentarerna från flera kollegor är så oförstående tycker jag är sorgligt. Mycket visdom finns i dessa ord:

Där din skatt är, där kommer även ditt hjärta att vara. 

Att finansfolket älskar pengar kan jag ju förstå, men om jag får välja så föredrar jag en läkare som trivs på sin arbetsplats snarare än en som trivs med sin Rolex.

Länk till debattartikel i Läkartidningen.

Parkeringsmöte

I onsdags var jag med och arrangerade ett seminarium om parkering i Malmö. Inbjudna var de stora fastighetsägarna, byggbolagen, Stadsbyggnadskontorets parkeringsexpert, Parkering Malmö, Sunfleet och några till.

Det blev en bra dialog, vi från Miljöpartiet förde fram möjligheterna till lägre parkeringsnorm i och med den nya policyn, byggbolagen/fastighetsägarna talade om vikten av flexibilitet och möjligheten att göra en bedömning från fall till fall.

Några saker jag tog med mig från anföranden och diskussionerna var:

• Byggbolagen ville gärna att mer gatumark skulle kunna användas till korttidsparkering för att stödja service och handel.
• Vikten av satsning på kollektivtrafiken för att klara arbetspendlingen.
• Det är jättedyrt med parkering, man får inte igen investeringarna som görs på boendeparkering , de som inte har bil subventionerar de som har. Peab räknar med att deras garageplatser i källare kostar ca 350.000 kr styck att bygga. Efterfrågan på bostäder är större än efterfrågan på parkering.
• Sunfleet berättade om hur väl bilpoolen fungerar i Västra Hamnen, eftersom där finns både företag och boende. Idag har de över 30 bilar i VH och det blir fler.
• Det efterfrågades att mer allmän mark skulle kunna användas till cykelparkering.
• Färre områden med gratis parkering på allmän mark och högre taxor efterfrågades.
• Peab berättade att parkeringnormen i deras projekt vid Folketspark (Oket 22) hade fått en alldeles för hög parkeringsnorm, endast hälften av platserna var uthyrda.
• Man ville gärna kunna ändra normen retroaktivt när man såg vilken efterfrågan som området fick. Jag berättade att denna möjlighet finns i normen, men att det pågår en diskussion om hur möjligheten ska tillämpas.

Flera lyfte problemet att ordna förskolor i staden, inte minst pga problemet att lösa biltrafiken från föräldrar och personal. Detta är en fråga som Miljöpartiet har jobbat ganska mycket med och där vi tycker att för mycket tomtmark/uteyta till barnen har använts till parkering. Både stadens förskoleprogram och PBL stödjer att mindre utrymme används till bilparkering.

Det blev en diskussion om handeln behöver tillgänglighet parkering i direkt anslutning, handeln kring gågatorna visar att viss handel mår bättre av slippa biltrafik. Kristianstad lyftes fram som ett exempel där handel mått bra mindre trafik (jag har dock läst att Kristianstad nu satsar på ett externt köpcenter och en central galleria, vilket lär vara dåligt för stadslivet.

Flera ville helst ta bort parkeringsnormen, men de poängterade att en maxnorm kunde vara lika skadlig som dagens miniminorm.


Jag tyckte att det var mycket glädjande att så många kom på seminariet (ca 20) och att det blev så bra diskussioner. Jag förstod också att marknaden inte är problemet när det gäller parkeringsfrågan, det är snarast de höga normerna som leder till subvention av bilparkering och snedvrider marknaden som skapar problemen. Fastighetsbranschen var tydlig med att de vill ha större inflytande över parkeringsinvesteringarna.

Almedalen om framtiden

Filmen "Blind spot" visar vad världens ledare (och folk i allmänhet) inte vill se och även orsakerna till detta. Medverkande i filmen är bland annat Richard Heinberg, James Hansen, Lester Brown och Joseph Tainter. Filmen är ca 90 minuter lång.

Vi står verkligen inför stora utmaningar. Man kunde hoppas att det skulle var dessa som de som styr vårt land talade om när de var i Almedalen. Jag lyssnade på tre viktiga partier, med förhoppningen att de skulle visa insikt om vår situation.

Först ut var vår statsminister, han talade om skatter, vanligt folk, skatter, god finanser, skatter, att energifrågan är löst(!), att trafikfrågan i Stockholm är löst(!) och så till sist om skatter.

Det stod helt klart att han inte har någon som helst koll på de stora utmaningarna. Att energifrågan skulle vara löst för att man öppnat för nya kärnkraftverk, visar ju att statsministern inte vet att Sverige använder mer energi från olja och naturgas än kärnkraft och vattenkraft (tillsammans). Att trafikfrågan skulle vara löst för att man bygger en 6-filig motorvägstunnel i Stockholm visar ju att statsministern inte lyssnar på den samlade expertisen som säger att motorvägen kommer att vara fullproppad inom 10-15 år efter det att den är färdig.

Han verkade inte heller ha koll på oppositionen, som han påstod ville avskaffa rot-avdraget, införa pensionärsskatt och ungdomsskatt, ja som sagt gick det mesta av hans tid åt att tala om skatt, visserligen med humor som lockade fram flera skratt, framtoningen är ju viktig, kanske viktigare än politiken?

Sedan var det oppositionsledaren (Mona Sahlin). Hon talade om solidaritet, jämlikhet och växande klyftor. Pointerade vikten av att hålla ihop Sverige. Det var ett fint tal, men inte så konkret. Det mest konkreta var väl att föräldralediga och arbetslösa ska få 30-timmars förskola och att A-kassan inte ska kosta mer än 80 kronor i månaden. Tyngdpunkten var att inte öka klyftorna i samhället.

Till sist mitt parti (Miljöpartiet). Maria och Peter talade nästan enbart om de stora utmaningarna, klimatet, energin, storebrorssamhället, jämlikheten och sammanhållningen. Förslaget att begränsa kommunernas planmonopol kom inte med i talet, men väckte väl mest uppmärksamhet.

Ett stopp för nya köpcenter på åkrarna runt storstäderna framstår som väl radikalt. Syftet med att bygga nya köpcenter är att skapa jobb i den egna kommunen, men samtidigt innebär detta att affärerna i grannkommunen som man kan gå eller cykla till läggs ner, när bensinen är dubbelt så dyr kommer det att framstå som tokigt att ha asfalterat åkrarna och mindre lockande att ta bilen för att köpa mjölk och bröd en mil bort. Omställningen måste börja medan vi har råd, senare är för sent.



Till sist, framtidsfrågorna har varit med oss en längre tid, utmaningarna är kända (och glömda igen) sedan länge, att ta avgörande steg kommer att vara kontroversiellt, det kommer troligen inte att vara ett "statsbärande" parti som utgör drivkraften. Här kommer en genomgång från det stora landet i väster som ligger betydligt risigare till än oss.

The Daily Show With Jon Stewart	Mon - Thurs 11p / 10c
An Energy-Independent Future
www.thedailyshow.com
Daily Show Full Episodes Political Humor Tea Party

Perspektiv

Före sommaren gjorde Piratpartiet succé i EU-parlamentsvalet. De lyckades föra fram integritetsperspektivet, många politiker var oförstående kring detta perspektiv och avfärdade det hela som ett uttryck för den gratiskultur som vuxit fram på Internet. Regeringspolitikerna tappade sin trovärdighet i integritetsfrågorna, vilket Socialdemokraterna redan tappat sedan tidigare. Man förstod helt enkelt inte djupet i farhågorna, man utgick från ett ekonomiskt perspektiv och såg den ekonomiska faran med en förändrad upphovsrätt. Visst är integriteten viktig men...

Det hetaste ämnet för ett halvår sedan var finanskrisen. Det talades om paradigmskifte pga ”härdsmältan” på finansmarknaderna och världsekonomin. Statliga garantier har nu givits, marknaden känner sig tryggare och det verkar råda en tyst överenskommelse om att inte störa ”återhämtningen”. Visst blev vissa lite väl giriga, men det är snart bra igen, nu måste vi fortsätta som tidigare. Utifrån perspektivet att det rådande ekonomiska systemet är en självklarhet finns det inget större behov av reflektion över vare sig orsakerna och konsekvenserna. Visst är det som inträffat allvarligt men…

Den stora frågan före finanskrisen var klimatfrågan. Rapporteringen var massiv, en vetenskaplig fokus utan motstycke. Visst överdrev kvällspressen i vanligt ordning, men huvudbudskapet var tydligt, vi måste göra något nu. Några år efter de värsta värmeböljorna, utan några riktiga dräparstormar eller andra spektakulära väderhändelser har det dock stillat sig. Det är ju bäst om vi koncentrerar oss på tillväxten och betalar någon annan för att förändra sig. Visst finns det saker vi kan göra här och nu men…

Som jag ser det är det olika perspektiv på tre områden som styr vad som händer/har hänt i dessa frågor.

Det ekonomiska perspektivet:
Är det ekonomiska systemet orsaken till problemen eller lösningen på problemen? Finns det behov att ändra det ekonomiska systemet eller fungerar det i stort sätt bra?

Tidsperspektivet:
Är det möjligt/intressant att titta ett par generationer framåt eller är det som händer bortom två mandatperioder ointressant?

Det existentiella perspektivet:
Vad är viktigt och värdefullt? Vad vill vi åstadkomma? Vad vill vi undvika? Behövs det visioner?

Perspektiv är viktiga, jag tror få är medvetna om hur påverkade deras syn på det som händer är av just perspektiven. När perspektiven i ett samhälle är få blir möjligheterna att påverka utvecklingen likaså.

PS.
Hur räknar man ut att en jobbskattesänkning på 10 miljarder skapar 10.000 jobb? Vilka problem löser en allmänt ökad privatkonsumtion bland löntagarna?

Vad händer med pengarna?

Förmögenhetsskatten avskaffas och fastighetsskatten ska bli en rättvis avgift som är lika stor om du bor i en bortglömd avkrok eller på en av de mest fashionabla adresserna i vårt konungarike.

Jag kan hålla med om att bägge dessa skatter har haft sina avigsidor och som vanligt har de mest förslagna kunna trixa sig ifrån skatterna, vilket inte känns så bra.

Men förutom de uppenbara fördelningseffekterna i denna skatteomläggning så kan jag inte låta bli att undra vad detta kommer att betyda för miljön. Vad gör de som bor i de flottaste husen, rattar de mest prestigefyllda bilarna, forsar fram i de vräkigaste motorbåtarna och tillbringar flest semesterdagar på exotiska platser när de plötsligt får en trave extra tusenlappar i kassakistan?

Kommer Amnesty, Röda korset och Greenpeace att få möjlighet att göra mer? Kommer försäljningen av rättvisemärkt att skjuta i höjden? Kommer de ekologiska hönorna få svårt att hinna värpa tillräckligt många ägg?

Tyvärr tror jag inte att så många av dessa "guldkants" slantar kommer att spenderas på annat håll. Troligtvis kommer ett antal städerskor och barnflickor att få vit lön när man dessutom kan göra ett "hemtjänsteavdrag".

Min gissning är att det mesta av pengarna kommer att gå åt till samma saker som tidigare, nämligen: flotta hus, vräkiga bilar, snabba båtar och exotiska resmål.

Varför är det så bråttom att sänka skatterna för de som har mest redan idag, mitt under en högkonjuktur? Medan klimatarbetet tydligen kan vänta tills år 2008.

Den förra regeringen hade grön skatteväxling, den nya har ljusblå... eller ska det vara mörkblå, eller om man blickar lite längre fram kanske rent av kolsvart....

Svenskt Näringsliv och hållbarhet, del 2

Stefan Fölster ger sig inte och skriver ännu en gång i SvD om hur snabbare tillväxt och globalisering är det bästa sättet att stoppa klimatförändringen.

Varför bryr jag mig om detta egentligen?
Jo, eftersom ”Svenskt Näringsliv” lånar auktoritet på klimatområdet från FN för att säga något som inte stämmer med rapporterna från FN. Jag tycker att detta är oärligt och ovärdigt en så inflytelserik organisation som ”Svenskt Näringsliv”. Tonen är i och för sig betydligt mildare i den senaste artikeln än i den första. Stefan Fölster lyckas nästa undvika direkta feltolkningar av IPCCs klimatrapport. Men tyvärr så blir det fel redan från början när han inleder med följande:

”Det bästa klimatscenariot bygger på snabbare tillväxt och globalisering kopplat med en övergång till icke-fossil energianvändning. Betydligt mer global uppvärmning blir det om fokus ligger på ”lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet”.Så står det ordagrant i FN:s IPCC-rapport och kan inte bortförklaras.”

Så då blir jag väl så illa tvungen att visa att så står det visst inte! Bästa sättet är väl att gå till källan och hämta några citat ur klimatrapportens egen beskrivning av scenarierna (OBS följande citat kommer inte från Stefans artikel utan ur FNs rapport). I det bästa scenariot (B1) som Stefan hänvisar till, finns följande beskrivning: (översättningen är min egen och läsare som är duktiga på engelska kan med fördel läsa texten själva på: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/094.htm#1 )

”Det centrala i scenario B1 är en hög medvetenhet kring miljö- och sociala frågor ur ett globalt perspektiv, med en global rörelse mot en mer hållbar utveckling. Ökad medvetenhet kring dessa frågor kan komma ur de tydliga sambanden mellan utnyttjande av naturresurser och negativa följder som avskogning, jorderosion, överfiskning, effekter av globala och regionala föroreningar. Att förstå att detta sammantaget utgör ett alvarligt hot mot mänskligt liv på jorden. Detta innebär att globaliseringens miljöpåverkan och sociala effekter får ökad uppmärksamhet av politiker, företag, media och allmänheten.”

“Den ekonomiska utvecklingen I scenario B1 är balanserad och åtgärderna för att nå en rättvis inkomstfördelning är framgångsrika. Som i scenario A1 så handlar det om en snabb förändring mot en globaliserad värld, men prioriteringarna skiljer sig åt. I scenario A1 investeras tillväxten från ökad produktivitet och ny teknologi främst i framtida ekonomisk tillväxt medan man i scenario B1 investerar en stor del av vinsterna i ökad effektivisering av resursanvändningen, rättvis
fördelning, sociala institutioner och miljöskydd.”

”Eftersom miljömedvetenheten är hög och institutionerna är effektiva så är miljöproblemen små, de flesta negativa effekterna av snabb tillväxt är förutsedda och effektivt hanterade, lokalt, nationellt och internationellt.”

Jag hoppas att organisationen ”Svenskt näringsliv” en dag kommer att driva på för en utveckling i denna riktning, men jag tror snarast att de jobbar för en utveckling enligt scenario A1 som beskrivs så här: (originaltexten: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/093.htm)

”Scenario A1 beskriver en snabb och lyckad ekonomisk utveckling.
Medelinkomsterna kommer att utjämnas inom regionerna och begreppen ”rika” och ”fattiga” länder kommer på sikt att försvinna.

Utvecklingen drivs främst av:
· Stark fokus på marknadslösningar
· God privatekonomisk utveckling och gynnande av högre utbildning
· Stora investeringar och innovationer inom utbildning, teknikutveckling och såväl nationella och internationella institutioner
· Internationell rörlighet för folk, idéer och teknik

Övergången mot ekonomisk utjämning kommer av framsteg inom transportsektorn, kommunikationsteknologi, öppnare nationell migrationspolicy, friare utbildning och internationellt samarbete för utveckling av såväl nationella som internationella institutioner för främjande av tillväxt och teknikspridning.”

Så vad tror FNs klimatpanel om utfallet av dessa scenarier?

Beroende på om teknikutvecklingen i A1 inriktas på förnyelsebar energi (A1T) , en blandning av förnyelsebar och fossil energi (A1B) eller fortsatt nyttjande och utveckling av fossil energi (A1FI) så anses med mest sannolika uppvärmningen till år 2100 bli:

Varianterna A2 och B2 beskriver scenarier där globaliseringen misslyckas med välståndsspridandet och den globala ekonomiska utvecklingen blir sämre. Lägg särskilt märke till att B2 (det mer miljömedvetna scenariot) har samma utfall som A1T (det mest lyckade ”fria marknads” scenariot).

Stefan låter oss få veta vad politikerna kan göra för att möta klimathotet:

”Det finns tre styrmedel som ­enligt forskningslitteraturen är effek­tiva; dyrare utsläpp genom säljbara ­rättigheter, skatt på fossil bränsle samt ­anslag till energi- och miljöforskning. I sällsynta fall, när många måste byta teknik samtidigt, kan reglering av en standard underlätta.Dessa styrmedel har vi. De kan kanske göras mer kraftfulla.”

Det verkade spontant lite tunt. Det är intressant att se vad han väljer att inte ta upp, som t ex:
*Globala bindande överenskommelser om utsläppsminskningar.
*El-certifikat för övergång till förnyelsebar energi.
*Slopande av subventioner av fossila energikällor.
*Energieffektiviseringar
*Förändrade konsumtionsmönster
*Sanktioner mot länder som ställer sig utanför samarbetet

Så till sist, varför fortsätter Stefan Fölster att sprida sin felaktiga version av FNs klimatscenarier?

Jag misstänker att det är en del i en kampanj som ska leda till att regeringen Reinfeldt i huvudsak kommer med en ”ny teknik” och ”forsknings” lösning på klimatförändringarna när den år 2008 presenterar sin efterlängtade klimatpolitik. Detta skulle vara istället för en klimatpolitik med en politisk styrning av samhället mot ”ett grönt folkhem” som i grunden ändrar vårt förhållningssätt till resursförbrukning såväl lokalt, regionalt som globalt.

Själv tror jag inte att marknaden fixar det här själv, det har pågått för länge, för mycket pekar i fel riktning och framför allt är tiden för knapp.

Svenskt näringsliv och hållbarhet

Stefan Fölster chefsekonom på Svenskt Näringsliv förklarade i SvD 2007-03-01 sin syn på hur den globala uppvärmningen ska hanteras och vad som egentligen står i FNs klimatrapport (IPCC 4AR) som publicerades i början av året och FNs rapport från 2001 (TAR) . Det var en intressant läsning eftersom Stefan fick en helt annan bild av dokumentet än den jag fick och förmodligen även en annan bild än var forskarna som skrev rapporten försökte förmedla. Jag ska här ta upp de ”märkligheter” som jag tycker att Stefan kommer med och därmed kanske också ge en bild av hur organisationen ”Svenskt Näringsliv” jobbar med dessa frågor. Det blir mycket text men tro mig det är värt att läsa eftersom slutsatserna är anmärkningsvärda.

Jag kommer att citera hela artikeln och kommentera valda stycken med hänvisningen till IPCCs dokument.

”Tekniksprång räddar miljön. FN:s uppmärksammade klimatrapport har övertolkats av miljörörelsen. Ökad tillväxt, handel och transport är inget hot. Miljörörelsen bör lyfta blicken och fokusera på de teknologier som kan lösa problemen, skriver näringslivsekonomen Stefan Fölster.”

Detta är sammanfattningen av artikeln. Kontentan verkar vara att ökad konsumtion kommer att lösa problemen eftersom det leder till ny teknik. Det miljörörelsen säger är att vi måste inse att jordens resurser är begränsade och att vi inte kan leva över våra tillgångar. Ny teknik är nödvändig och förutsättningen för att denna ska börja användas är att vi styr konsumtionen bort från ohållbar teknik.

”Slutsatserna i FN:s uppmärksammade rapport om växthuseffekten är nästan motsatsen till vad som rapporterats i svenska medier. På nästan alla punkter i rapporten tonas de framtida hoten ned. Enligt scenarierna i rapporten skulle kraven från en stor del av den svenska miljörörelsen driva på en ännu snabbare uppvärmning av jorden.”

Det är för mig obegripligt hur Stefan kan komma fram till att hoten tonas ner. Rapporten talar tvärtom att bevisen är än tydligare att människan står för merparten av den globala uppvärmningen. En lång rad allvarliga och sannolika konsekvenser räknas upp. Det är ännu tydligare att människan genom sina aktiviteter håller på att drastiskt ändra jordens klimat.

”Minst uppvärmning blir det i ett scenario med ökad tillväxt, ökad handel och transport, som också möjliggör ett snabbare teknikskifte bort från fossila bränslen.”

Detta påstående är milt sagt en grov förenkling. Rapporten innehåller ett antal möjliga scenarion för hur temperaturen kommer att ändras vid olika utveckling, där man räknar med att världen INTE lyckas göra en bindande global överenskommelse om att minska utsläppen av växthusgaser. Det bästa scenariot (B1) leder sannolikt till en temperaturökning på mellan 1,1 och 2,9 grader till år 2100 (1,8 grader mest sannolikt).

Detta scenario innebär kortfattat:

Att den globala ekonomiska utvecklingen är fortsatt stark.
Att befolkningstillväxten avstannar och vänder till år 2050.
Att de ekonomiska strukturerna snabbt skiftas så att tillväxten sker i immateriella värden (tjänster, information och kultur). Det gäller att komma bort från sambandet mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt.
Att mindre resurser används.
Att det sker en snabb global övergång till ren och resurseffektiv teknologi .
Tyngdpunkt är på globala lösningar för ekonomisk-, social- och miljömässig hållbarhet med utjämning av skillnaderna i världen. (OBS särskilda hänsyn till klimatet är inte med i miljömässigt hållbarhet).

(Länk till en utförlig genomgång: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/094.htm#1))

Tyngdpunkten i detta scenario ligger inte på ”ökad tillväxt, ökad handel och transport” utan just ett ekonomiskt och politiskt skifte från den världsordning som råder idag. Global social och ekologisk hållbarhet är det centrala. Med denna typ av utveckling verkar det inte så långsökt att man även skulle kunna genomföra ett långtgående globalt klimatprogram.

Mitt intryck är att ”Svenskt näringsliv” och marknadsliberaler snarast förespråkar scenario A1B som kort innebär:

Att den globala ekonomiska utvecklingen är fortsatt stark.
Att befolkningstillväxten avstannar och vänder till år 2050.
Att de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i världen minskar men att utjämningen främst sker inom regionerna (EU, nordamerika, sydamerika, afrika, mellanöstern, sydostasien osv).
Att det sociala och kulturella utbytet mellan regionerna ökar.
Att tyngdpunkten ligger på marknadslösningar.
Att ny teknologi snabbt utvecklas och tas i bruk men inte bara förnyelsebara energikällor utan även fossila. Det mest kostnadseffektiva styr.

I detta scenario blir uppvärmning mellan 1,7 och 4,4 graden där 2,8 anses mest sannolikt. Dvs betydligt värre än scenario B1.

Jag skulle säga att miljörörelsen i stort driver en linje som stämmer med scenario B1 där det handlar om att ändra grunden för det ekonomiska systemet, att fokusera på utjämning i världen och där global ekologisk hållbar står i centrum och konsumtionen får stå tillbaka. Medan förespråkarna av den fria marknaden vill låta marknadskrafterna själva avgöra vad som är mest eftersträvansvärt (lönsamt) och politisk inblandning ska hållas på ett minimum.

”Jordens nuvarande uppvärmningstakt, hävdar FN organet IPCC är inte snabbare än vid förra rapporttillfället år 2001. Den förutspådda höjningen av havsnivån har halverats jämfört med förra rapporten.I det sämsta scenariot beräknas nu en sannolik global uppvärmning på 4 grader fram till år 2100, vilket är lägre än motsvarande värde på 5,8 grader i förra rapporten.”

Uppvärmningstakten var hög år 2001 och anses fortfarande vara lika hög och det anses nu sannolikt att den kan bli ännu högre. Ytterligare bevis finns för att den oroande utvecklingen man såg år 2001. Det finns knappast någon anledning att pusta ut.

Anledningen till att prognoserna kring havsnivån inte är lika höga nu är att man inte räknar in effekterna av sönderbrytningen av Grönlandsisen och Antarktis eftersom osäkerhet kring dessa är stora (tidigare så hade man med även dessa i uppskattningen).

Det är felaktigt att det mest sannolika värsta scenariot har ändrats från 5,8 i förra rapporten till 4 grader i den senaste rapporten. Ändringen är från 4,5 till 4 grader, men variationen var 3,2 till 5,8 tidigare och är 2,4 till 6,4 nu. Alltså har osäkerheten ökat kring detta scenario, man anser till och med att det sannolikt kan bli värre än man tidigare trodde. Stefan har alltså helt fel i sitt påstående!

”I det bästa av IPCC:s scenarier antas en snabbare ekonomisk tillväxt med fortsatt globalisering och ökad handel och transporter. Tillväxten ger resurser och tekniksprång som underlättar ett skifte bort från fossil energi.

Uppvärmningen de kommande hundra åren skattas då till 1,8 grader (varav en stor del skulle inträffa även om alla oljekranar stängdes omgående). Det vållar problem på vissa håll, men är knappast en katastrof. De naturliga variationerna har varit betydligt större.”

Se det jag skrev tidigare och det bästa scenariot. Påståendet att en uppvärmning med 1,8 grader till år 2100 skulle vara betydligt mindre än naturliga variationer är milt uttryckt besynnerligt. I rapporten konstateras att uppvärmningen de senaste 50 år är ovanligt hög jämfört med åtminstone de senaste 1300 åren och att polerna inte varit betydligt varmare under en längre period på 125.000 år. Detta är med den uppvärmning som vi redan har sett, som bara är början på det som väntar oss även i det bästa scenariot. I naturliga variationer ingår istid med Sverige täckt av en kilometer is, det måste väl ändå betraktas som en katastrof?

Till sist så är detta INTE naturliga variationer utan till största delen orsakat av oss människor.

”Utvecklingen som en stor del av miljörörelsen eftersträvar ger ett mycket sämre utfall. Ett scenario med betoning på lokal miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet ger, enligt IPCC, en uppvärmning med 2,4 grader på hundra år.

Lokala lösningar tillåter mindre specialisering och medför därför sämre tillväxt. Den teknologiska utvecklingen blir långsammare, också när det gäller miljöteknik. Även så intuitivt attraktiva initiativ som lokal ekologisk odling kan i slutändan vara kontraproduktiva. De kräver oftast större ytor, så att mindre yta blir kvar till skog. Detta är en direkt nackdel när det gäller jordens förmåga att binda växthusgaser.”

Stefan syftar på scenario B2 som liknar scenario B1 med skillnaden:

att lösningarna är lokala och regionala men att man inte lyckats med globala lösningar
att befolkningen fortsätter öka
att den ekonomiska utvecklingen inte är lika hög
att den teknologiska utvecklingen är långsammare och ojämnare fördelad

I detta scenario anses den mest sannolika uppvärmningen bli 2,4 grader och den sannolika varierar mellan 1,4 och 3,8 grader. Det är samma som för scenario A1T som likar scenario A1B (som jag beskrev ovan) med den skillnaden att i A1T så sker den tekniska utvecklingen helt med inrikting på alternativa bränslen.

Att påstå att ”en stor del av miljörörelsen” inte skulle efterstäva en global lösning på miljöfrågorna tycker jag är anmärkningsvärt. Faktum är att det krävs lokala och regionala initiativ för att det ska kunna hända något globalt.

Utvecklingen förs framåt genom att flera olika teknologier utvecklas parallellt och dessa får tävla sinsemellan. Det kommer inte att finnas en lösning som passar lika bra överallt utan lokal anpassning måste göras för att bäst utnyttja de förutsättningar som finns.

Jag skulle gärna vilja se hur det skulle gå till att lösa miljöproblemen globalt utan att göra något lokalt…

”Stora delar av den svenska miljörörelsen har fokuserat hårt på just lokal miljömässig hållbarhet, trots att de leder till ett sämre utfall. Det vimlar av krav på allt från tullar på etanolimport, ”lokala oljeavvecklingsplaner” eller lokal energi­produktion.

Många av kraven syftar till att minska alla transporter utom tåg. Detta är självfallet tillväxthämmande, men framförallt politiskt orealistiskt.”

Vad jag vet så driver miljörörelsen avskaffade tullar på etanolen. Det är de som investerar i etanolen i Sverige, som vill försäka sig om att deras investeringar blir konkurrenskraftiga även i framtiden. Detta kan även göras genom att göra oljan dyrare i Sverige (koldioxidskatt).

”Oljeavveckling” handlar faktiskt både om minskad sårbarhet, miljöhänsyn och gynnande av alternativa bränslen.

Hur låter ”lokal miljömässig ohållbarhet”? Inte så lockande va?

Det handlar om att gynna utveckling av alternativ till de fossila transporterna. Detta kan man inte göra genom att låta fossila transportslag vara billigast och växa obehindrat. Styrmedel måste till så att den teknologiska utvecklingen styrs mot rena och effektiva transporter.

”Effektiviseringar och prissänkningar inom flygsektorn är mycket större än vad någon regering kan få stöd för att motverka i form av flygskatter och andra hinder. De första helt robotstyrda bilarna kommer i år att navigera i stadsmiljö i den så kallade ”DARPA City Challenge”. I takt med att bilar robotiseras kommer stora grupper äldre och tonåringar, som idag inte har körkort, att resa legitima krav på att få köra bil. Det är naivt att tro att det någonsin kommer att finnas politiskt stöd för att stoppa denna efterfrågan.”

Här visar Stefan sitt rätta ansikte, politiska styrmedel för hållbar utveckling är plötsligt inte möjliga att genomföra. Det stämmer knappast med utvecklingen i scenario B1 och knappast heller med A1T.

Jag kan inte begripa varför flyget skulle vara befriat från miljöskatter när vägtransporterna inte är befriade (vilket de självklart inte ska vara). Det lär inte ske någon teknologisk utveckling mot alternativa bränslen inom flygsektorn om det inte ställs krav. Idag är det lönsamt att flyga färska matvaror över hela världen. Jag har till och med hört talas om norska laxar som flygs till Thailand för att rensas och sedan flygs hem igen. Det är ohållbart och borde inte vara ekonomiskt möjligt.

”Om man istället tar fasta på FN:s bästa scenario, skulle huvudinriktningen vara att fokusera på de teknologier som verkligen kan lösa problemet. Ett litet axplock av allt som nu finns inom räckhåll illustrerar detta.Bilar kan göras lättare. I en bil som väger hälften av dagens vikt räcker mindre motorer. Det i sin tur innebär att vätgasmotorer kan bli ekonomiskt rimliga inom några år. Även flygplan kan flyga med vätgas som bränns direkt.”

Scenario B1 (bästa scenariot) tar fasta på global rättvisa och utjämning, skifte från en energi och materiellt resursdriven ekonomi till en informations och tjänstedriven ekonomi.

Vätgas är ingen energikälla utan måste produceras i andra processer som kräver energi (ibland mycket). Om denna energi kommer från fossila bränslen så är inget vunnit utan tvärtom så förlorar man energi.

”Det byggs pilotanläggningar på flera håll i världen för produktion av nya generationers solceller. Även vätgas kommer att kunna produceras såväl av solceller i Sahara som, i viss mån, av vindkraft i Sverige.En bråkdel av 1 procent av Saharas yta räcker för att med de nya solcellerna producera all vätgas och elektricitet som Europa behöver. Svenska ABB har dessutom utvecklat tekniken för att transportera el över dessa långa sträckor.”

Detta är intressant med knappast något som kan förverkligas inom en snar framtid. Genom att göra de alternativa energislagen mer lönsamma kan man dock påskynda utvecklingen.

”Slutsatserna från FN:s rapport är glasklara. Sverige bör sluta satsa flera miljarder kronor varje år på lokal miljömässig hållbarhet, och i stället satsa pengarna på de större tekniksprången som verkligen kan ersätta fossil energi. På vägen dit bör Sverige bejaka tillväxt, ökad handel och transporter.”

De stora tekniksprången kan endast komma om man använder sig av den nya tekniken, detta måste göras lokalt. Om vi vill ha nya svenska företag inom denna snabbt växande sektor så måste det finnas en stark hemmamarknad. Tillväxt, handel och transporter måste ske på ett hållbart sätt, det finns inget sätta att lösa klimatproblemen som inte bygger på globalt hållbara lösningar. Det som inte är lokalt hållbart lär knappast kunna vara globalt hållbart heller.

Lösningen är mer politisk än teknologisk, om inte svenska politiker kan visa att de lever som det lär på hemmaplan så lär de inte få mycket till genomslag internationellt. Detta är verkligen inte en fråga där vi har råd att vänta och se.

Till sist, har Stefan Fölster verkligen läst IPCC rapporterna? Om vi antar att han gjort det, är det möjligt att han så gravt lyckats misstolka dokumenten och vad säger det oss då om hans förmåga att förstå problematiken? Om han har förstått och ändå skriver detta, vad håller han då på med?

Litteratur om klimatförändringen

Efter att ha läst "Oväder" av Mark Lynas så väcktes mitt intresse för klimatfrågan på allvar och jag har sedan dess slukat ett antal böcker i ämnet. Jag tänkte dela med mig av mina läseupplevelser och kanske inspirera till att läsa någon av böckerna. Här följer en kort genomgång i den ordning jag har läst. Efter varje bok har jag en lite reflektion över vad boken har lärt mig eller hur den påverkt mig.


-----------------------------------------------------------------------------

Oväder av Mark Lynas (2005)
"Oväder" är en reseskildring där man får följa med till platser där effekterna av klimatförändringen redan är påtagliga. Boken förmedlar budskapet/känslan av att detta händer nu och att vi endast befinner oss i början av en omvälvande förändring. Problematiken kring klimatförändringarna togs upp på allvar redan på 70-talet och i denna bok så får man se att det redan har fått långtgående konsekvenser för samhällen runt om på jorden. "Oväder" har jämförts med "Tyst vår" av Rachel Carson som anses var den bok som på allvar startade den allmänna miljödebatten och lade grunden för dagens miljörörelser.


Reflektion: För mig var denna bok en väckarklocka som började få saker att hända. Jag var inte särskilt insatt i frågorna och kastade mig formligen över boken när jag fick höra talas om den. Ett bestående minne är den upprördhet jag kände när jag läste om turerna kring Kyotoprotokollet. Hur starka intressegrupper efter undertecknandet 1997 mycket aktivt försökte urvattna protokollet, hur starka intressen i USA fick Bill Clinton att försöka kompromissa bort innehållet i överenskommelsen och hur sedan George W Bush tog över och det hela byttes till direkt motarbetande och avhopp från överenskomelsen. Till och med när USA hade hoppat av så försökte de aktivt skjuta avtalet i sank (jag blir upprörd igen när jag tänker på det).

-----------------------------------------------------------------------------

Undergång, civilisationernas uppgång eller fall av Jared Diamond (2005)
Jared är professor i geografi som fått både Pulitzerpriset och National Medal of Science. I denna bok beskrivs hur ett antal samhällen lyckats eller misslyckats med att hantera förändringar. De mest intressanta kapitlen innehåller praktiska lärdomar av det som skett. Bland annat beskrivs "Rationellt dåligt beteende", "Förödande värderingar" och "Dåliga lösningar". Allra sist skriver han om "Anledningar till hopp" vilket verkligen behövs.

Reflektion: Största behållningen av boken var att den beskrev de strukturella mekanismerna som gör det möjligt eller inte för ett samhälle att göra de nödvändiga anpassningarna till nya förutsättningar. Jag fick verkligen känslan av att detta ordnar inte sig av sig självt, samhällen kan verkligen driva sig till kollaps trotts att de ser den annalkande faran.

-----------------------------------------------------------------------------

En värld (globaliseringens etik) av Peter Singer (2003)
Detta är en bok om etik, om behovet av etik i en globaliserad värld och konsekvenserna av bristande etik. Man får en genomgång av de stora internationella organisationerna och hur de fungerar, den kritik som finns mot dem och hur de kunde förbättras. Till sist så är detta en bok om oss människor som världsmedborgare.

Reflektion: Denna bok träffade mig rätt i solarplexus, den satte alla de val jag gör i ett sammanhang. Den lyfte upp egenintressenas ohållbarhet och konsekvenser.


-----------------------------------------------------------------------------

The party´s over av Richard Heinberg (2005)
Här beskrivs problematiken kring oljeberoendet och de sinande oljekällorna. Man får en historisk beskrivning av civilisationernas utveckling och tillgången på energi sedan medeltiden. Plus en genomgång av allt som tyder på att vi närmar oss den punkt då oljeproduktionen kommer att börja sjunka (peak oil).

Reflektion: Boken ger en skrämmande bild av hur beroende vi är av oljan och hur omedvetna politikerna verkar vara av att vi närmar oss en tid då oljan kommer att bli väsentligt mycket dyrare. Behovet av att skifta investeringarna till förnyelsebara energikällor framgår klart.

-----------------------------------------------------------------------------
Vårt hotade hem av ett antal professorer och andra lärda som tex Lennart Daléus och Alva Myrdal (1982).
Redan 1982 kände man till de frågor som är stora idag och de frågor som var stora då är fortfarande olösta. Militär rustning, kärnvapenhot, ojämn resursfördelning, vattenbrist, överbefolkning, kemisk förgiftning, energi brist (peak oil), ozonhål och klimatförändringen (fast man kallade det drivhuseffekten.)

Reflektion: Denna bok hittade jag i morfars bokhylla efter det att han gått bort. Boken fyllde mig med vördnad inför de människor som redan för 25 år sedan såg vad som måste göras. De insåg att det skulle bli tufft, de var väldigt tydliga med att det inte fanns något annat sätt. På sätt och vis är det skrämmande att så lite konkret har hänt sedan dess, å andra sidan så är FN mer eller mindre engagerade i alla dessa frågor. Tålamod och hängivenhet är nödvändigt och leder till förändring på sikt.

-----------------------------------------------------------------------------

Meteorologernas väderbok av Claes Bernes och Pär Holmgren (2006)
Boken av delvis författad av min favoritmeteorolog och beskriven på ett enkelt och välillustrerat sätt både olika typer av väder och växthuseffekten.

Reflektion: Boken har många mycket bra illustrationer och beskriver utförligt både väder och klimat, hur det har ändrats genom tiderna och varför den klimatförändring vi ser idag är unik. En del av behållning är att boken har ett svenskt perspektiv.


-----------------------------------------------------------------------------

Vädermakarna av Tim Flannery (2005)
Tim har lite samma stil som Mark Lynas fast "Vädermakarna" mer är en resa i tiden än en resa på jorden. Utan att bli tråkigt teknisk så lyckas Tim förklara den fantastiska processer som gör det möjligt för oss att leva på denna planet. Han förmedlar också hur människan genom sina makalösa tekniska framsteg nu har blivit den kraft som har störst påverkan på dessa livsuppehållande processer.

Reflektion: Jag fick en djupare förståelse av hur beroende vi människor är av ett fungerande kretslopp. Vi håller faktisk på att mixtra med det livsuppehållande systemet på vår rymdfarkost Jorden...

-----------------------------------------------------------------------------
Plan B 2.0 (rescuing a planet under stress and a civilazation in trouble) av Lester R. Brown (2006)
Författaren startade år 1974 "Worldwatch institute" som han ledde till år 2000. Senare startade han även "Earth policy Institute" som han leder idag. Boken är en handbok i vad som måste göras och hur det ska gå till. Där finns allt, åtgärderna, budgeten och tidtabellen. Det "enda" som saknas är den politiska viljan. Boken har använts som kursbok på ett antal amerikanska universitet.

Reflektion: Så läste jag äntligen en bok som beskrev hur vi ska kunna vända skutan och undvika skeppsbrottet. Det var till stor glädje som jag upptäckte vilken energi som läggs ner på dessa frågor i USA, hur många insiktsfulla personer som finns på andra sidan atlanten. Det framstår tydligt att detta är en fråga om makt och resurser. Enligt boken så skulle det kosta 161 miljarder dollar per år att lösa alla de stora frågorna. Idag spenderar vi ca 1000 miljarder dollar på militär (varav USA ca 500 miljarder)... Ca 700 miljarder dollar ges i bidrag till fossil bränslen, ohållbart jordbruk, skogsskövling och överfiske. Efter att ha läst denna bok så är jag verkligen övertygad om att detta inte är ett tekniskt utan ett politiskt och etiskt problem.

Pingat till http://intressant.se/intressant

Det politiska arbetet

Jag har varit på mina första möten som kommunpolitiker. Det har varit mycket att sätta sig in i. Redan på andra stadsdelsfullmäktigemötet så ska budgeten och verksamhetsplanen fastställas. Allt är nytt och det känns viktigt att jag gör mitt bästa av denna chans att påverka, nu är jag ju en del av vårt demokratiska styre...

Miljöpartiet har delat ut böckerna "Ny i politiken" och "Politikernas ekonomibok" som jag nu har som kvällslitteratur. Det gäller ju att förstå alla nya termer och hur man ska bete sig på fullmäktigemötena.

Min första privata uppoffring var att jag fick gå tillbaka till nybörjargruppen i Tai-Chi eftersom de politiskamötena krockar med lektionerna ett par gånger i månaden. Jag har förstått att de som jobbat sig uppåt i politiken ägnat mycket "oglamorös" tid åt politiskt arbete innan de dyker upp i TV.

Lucas fritidspolitikern

Det är med spänning och nyfikenhet som jag ser fram emot att ta plats i malmös kommunpolitik. Jag har blivit invald som 2:e vice ordförande i västra innerstadens stadsdelsfullmäktige för miljöpartiet. Det är den stadsdel där jag bor, vilket känns som ett bra ställe att prova min politiska förmåga på. Miljöpartiet gjorde ett bra val i malmö, samtidigt som socialdemokraterna backade. Detta innebar att en koalition mellan s, v och mp kommer att styra malmö (tidigare styrde s själva). Det råder en skön tillförsikt och framåtanda bland miljöpartisterna som nu ivrigt för första gången på allvar ger sig in i styret av vår stad.

Valdagen

Jag delade ut valsedlar för miljöpartiet i mitt bostadsområde på valdagen. Även om det var tufft för benen att stå där hela dagen så var det mycket givande. Sällskapet var funktionärer från andra partier. Moderaterna och Socialdemokraterna hade avbyte varannan timme så jag hann träffa flera av dessa, bland annat den trevliga Socialdemokratiska riksdagstjejen Hillevi Larsson från Malmö. En Centerpartist som jag glömt namnet på i grannföreningen stod också hela dagen (han vågade väll inte låta mig vara ensam grön representant). Jag skulle tro att jag lyckades locka någon extra väljare till miljöpartiet, de ökade från 5,3% till 8,2% i mitt valdistrikt.

Miljöpolitik i moderaternas valstuga

Min sambo undrade om inte moderaterna var oroliga för miljöförstöring och klimatförändring så vi frågade en moderat som stod vid valstugan på Gustav Adolfs torg. Det var ett himla liv på torget, med en massa moderater som visslade och tjoade.

Jag har skrivit våra frågor med talstreck och moderatens svar inom citattecken. Så här svarade han (fritt ur mitt minne):

- Är du inte orolig för miljöförstöringen och klimatförändringen?

"Jag tycker att miljön och klimatet är jätteviktigt, det tycker nog alla partier i Sverige. Det bästa sättet att hantera dessa frågor är att ha tillräcklig tillväxt så att man har råd att hantera de problem som finns. Problemen är ju globala så lösningarna måste vara ett internationellt samarbete där man använder resurserna mest effektivt."

- Det lät ju enkelt, men vad ska man göra åt trängseln och avgaserna här i Malmö?

"Man måste förbättra avgasreningen. De så kallade miljöbränslena som finns idag har lika giftiga avgaser som bensin och diesel, det som man måste satsa på är vätgas som är helt rent."

- Men vätgas är ju inte en energikälla, man kan inte borra ett hål i marken och få upp vätgas!

"Du verkar väldigt insatt, vad jobbar du med? eller är du student?

- Jag har studerat dessa frågor ett tag nu.

"Vi vill satsa på forskning och ny teknik, det kommer nya lösningar hela tiden."

-Idag tillverkas vätgas med hjälp av naturgas som är fossilt precis som olja och bidrar till klimatförändringen. Man skulle kunna använda vatten men det behövs en massa energi.

"Man kan inte både göra sig oberoende av oljan och avveckla kärnkraften samtidigt. Vi måste ha billig energi för att kunna konkurrera. Vi vill inte avveckla kärnkraften i förtid."

-Tycker inte du att det är ett problem att det inte finns någon lösning på förvaringen av kärnkraftsavfallet?

"Det finns lösningar. Man har teknik för slutförvaring."

-Vet du något ställe i världen där man har ett slutförvar?

"Nej, jag är inte så insatt, men man är långt kommen, dessutom så kommer avfallet från Uran som redan finns naturligt i marken och det är ju inget problem"

-Det är ju inte samma sak, avfallet är mycket mer koncentrerat och innehåller andra ämnen typ plutonium.

"Ni kan prata med Centern de vet mer, men vi måste ju ha energi och vindkraft och solkraft funkar ju knappast. Det tar 35 år innan man fått tillbaka den energi som går år för att tillverka ett vindkraftverk!"

- Det stämmer inte, de moderna vindkraftverken har producerat den energi som går åt till tillverkning på mindre än ett halvår. På 60-talet kunde det vara så att vindkraftverken inte tjänade igen sin energi inom sin livstid, men det har hänt väldigt mycket sedan dess. Man planerar en vindkraftspark på Kriegersflak söder om Trelleborg som ger lika mycket energi som en Barsebäcksreaktor.

-Tycker inte du att man borde minska lastbilstransporterna?

"Jo där det finns alternativ, men det finns inte järnväg överallt. Vi tror på marknadsekonomi, marknaden kommer att gynna det bästa transportmedlet."

-Tyckern du att det är ett problem med flygets stora klimatpåverkan?

"Vi satsar på forskning av bättre flygmotorer. Ett samhälle måste ha praktiska transportmedel och flyget är bäst på långa transporter. Det är viktigt att folk kan röra sig i världen och det är bra för internationellt sammarbete."

-Har du sett filmen "En obekväm sanning"?

"Nej, men jag ska se den, det jag hört är att forskarna inte är överens i klimatfrågan och att filmen presenterar en syn på frågan."

-Det är inte sant, det som sägs i filmen är inte kontroversiellt, det forskarna idag diskuterar är inte om människan orsakar en global uppvärmning utan snarast hur illa det kan bli och när det kan vara för sent för att stoppa förändringarna oberoende av vad man gör i framtiden.

"Jag måste fråga vad ni vill ha ut av detta samtal. Ni verkar ju kunniga och om ni pratar med Centern så kan de dessa frågor bättre än mig."

-Vi var bara nyfikna på hur en moderat ser på det hela eftersom moderaterna säkert kommer att bli det största partiet i alliansen och skulle få bestämma mest i en borgerlig regering.

"Det stämmer säkert men om ni läser vårt valmanifest så ser ni att vi tar det på allvar."

-Tack för dina svar, nu vet vi bättre.

"Tack själva, prata gärna med Centern."

Den borgerliga alliansens klimatpolitik

Jag läste borgerliga alliansens valmanifest i hopp om att hitta konkreta åtgärder för att mildra klimatförändringarna. Vad jag hittade var sex rubriker med tankar kring vad som borde göras och ibland även ett konkret förslag på en åtgärd.

Här följer en granskning rubrik för rubrik där jag citerat ett utdrag och kommenterat detta.

Säkra en hållbar utveckling

"Allians för Sverige är överens om de miljömål och klimatmål som ska vägleda Sveriges miljöarbete. Klimatförändringarna kräver kraftfulla åtgärder, inom såväl transport-, bostads- som industrisektorn. Klimatmålen måste sättas högt och följas av tydliga handlingsplaner."

Wow, detta låter jättebra med denna start så kan jag knappt vänta på att få läsa om miljö och klimatmålen. För att inte tala om de kraftfulla åtgärderna... Det fanns dock inte mer info under denna rubrik.

En hållbar energiförsörjning

"Energipolitiken ska stödja enskilda och företag som tar sitt miljöansvar. Miljö- och energibeskattning ska utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar. Politiken ska stimulera införandet av nya miljövänliga alternativ."

Ok, det verkar vettigt, men hur ska det löna sig? Redan idag är det lönsamt att förbruka lite el eller olja. Kommer de "kraftfulla åtgärderna" att göra det ännu mer lönsamt att låta bli att förbruka mycket (göra det ännu dyrare att förbruka) eller talar vi om ytterligare subventioner till viss energiproduktion eller förnyelsebara bränslen? Vad betyder detta rent konkret?

"Allians för Sverige bedömer att den samlade energi- och effekttillgången inte kommer att vara tillräcklig under överskådlig tid. En Alliansregering kommer under mandatperioden 2006-2010 inte medverka till några politiska beslut om avveckling av kärnreaktorer. Inte heller kommer vi att ge förnyade driftstillstånd till de två reaktorer som stängts. Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden. Allians för Sverige kommer i regeringsställning att pröva begäran om effekthöjningar enligt gällande lagar och bevilja erforderliga tillstånd om och när gällande krav uppfylls.

Vad hände här? Man räknar med större energiförbrukning men alliansens politik! Att stödja företagen och de enskilda i sitt miljöansvar handlar om att producera mer kärnkraftsel... Eller är det skrivelsen att man inte ska återstarta Barsebäck som är den kraftfulla åtgärden? Ärligt tala, fokus rent konkret handlar inte om ny förnyelsebar energi utan om effekthöjning i åldrande kärnkraftverk, på vilket sätt kommer detta innebära en omställning av energiutnyttjandet?

En miljövänlig tranportsektor

"Allians för Sverige sätter klimatpolitiken högt på dagordningen och prioriterar åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser.
Utsläppen från energianvändning måste minska av klimat- och hälsoskäl, särskilt inom transportsektorn. Det kan ske genom energieffektivare motorer och genom övergång till nya bränslen. EU-länderna bör ställa upp tydliga mål för att minska användningen av fossil energi. Handeln med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen."

Tror man att det räcker med effektivare motorer? Trenden hittills har mest handlat om motorer med mer effekt. Mängden lastbilstransporter har ökat kraftigt så senare år, antalet bilar har också stadigt ökat, dessutom har flygtrafiken med lågprisbolagen slagit nya rekord. Borde man inte uppmuntra alternativen till dessa transportslag som är mycket effektivare ur energisynpunkt? Inte ett ord om spårbunden trafik...

Varför ska flyget inte betala för sin klimatpåverkan? Att få in flyget i utsläppshandeln kan tidigast göras 2013 och sannolikt skulle det ta ännu längre tid.

Vad hjälper det om EU har tydliga mål om man inte har en stategi för hur målen ska nås på hemmaplan? Verkar det rimligt att tro att man kan byta all olja mot förnyelsebara bränslen? var finns då de konkreta satsningarna på alternativen?

"För att bilen även i framtiden ska kunna användas utan att
äventyra klimatet är det viktigt att utveckla bränslen som ersätter de fossila. Därför vill vi ge tillverkare och konsumenter incitament att satsa på bränslesnåla fordon och fordon drivna med miljövänliga bränslen, bland annat genom att införa en
Miljöbilspremie i form av en skattesubvention för privatpersoner som köper nya
miljöbilar. Premien innebär 10 000 kronor i skattereduktion oavsett inköpspris. Vi
vill dessutom förändra miljöklassningen av fordon och bränslen."

Här kom visst en konkret förslag! 10 000 kronor i subvention per ny miljöbil ska ge effektivare motorer och mer förnyelsebara bränslen. Men vad betyder den sista meningen? Ska man skärpa kraven på miljöklassningen av fordon och bränseln? Eller är det så att man tänker lätta på reglerna så att biltillverkarna kan kalla även stora dieselbilar för miljöbilar? Ska diesel bli ett miljöbränsel? Kan det vara så att den smutsigare europadieseln ska tillåtas i Sverige?

Inte ett ord om lastbilar och flyg...

Öka energiforskningen

"En omställning till ett miljövänligare transportsystem kräver forskning och utveckling, såväl traditionell forskning som stöd till näringslivets teknikutveckling.
Svenskt kunnande på energiområdet i kombination med stora skogsresurser, ett effektivt och modernt jordbruk och en stark fordonsindustri ger oss stora möjligheter
att vara ledande i utvecklingen av förnybara bränslen. Därför satsar vi på klimatrelaterad forskning och utveckling, och på investeringsstöd."

Redan idag finns det transportmedel som är mycket energieffektiva, att satsa på järnväg som alternativ till lastbil och flyg kräver ingen forskning och ger resultat direkt. I grunden handlar egentligen omställningen mest om en livsstilsförändring, att hoppas på att kunna fortsätta som tidigare med hjälp av ny teknik är överoptimistiskt...

Främja energisparande

"Energisparande åtgärder ska främjas i svensk industri och ett energieffektiviseringsprogram genomföras inom det svenska bostadsbeståndet.
Utbyggnad av kraftvärme i Sverige skall stimuleras. En ny regering bör ha som målsättning att möjliggöra att ”göra mer med mindre” och bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av viktiga råvaror, inte minst energi.
Energibesparande investeringar ska premieras och inte straffas, som sker idag genom fastighetstaxeringens utformning."

Lite konkreta förslag hade varit bra. Stimulering av kraftvärme är knappast något nytt, det pågår för fullt. Vad jag vet så innehöll inte alliansens förslag om avskaffad fastighetsskatt någon morot för energibesparing. Troligen är det så att de villaägare som tjänar mest på en slopad fastighetsskatt också ofta är de som har de största villorna med den högsta energiförbrukningen.

Samverka internationellt

"Klimathotet måste mötas på global nivå. Den rika världen, vars utsläpp av växthusgaser är förhållandevis mycket stora, har ett särskilt ansvar för att en omställning kommer igång. EU har redan betytt mycket för en bättre miljö men mer kan göras. Ett av EU:s viktigaste uppdrag är att åstadkomma ett energisystem som minskar koldioxidutsläppen och hejdar växthuseffekten. Det europeiska systemet med utsläppsrätter är det hittills viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige ska aktivt bidra till att nå de gemensamma mål som EU ställer
upp, och aktivt verka för att Kyotoavtalet snarast får en fortsättning."

Det är jättebra med internationell samverkan, helt nödvändigt rent ut sagt. Vad jag vet är alla svenska partier överens om detta. När det gäller EU krävs det dock tålamod, kilometerskatt på lastbilar har tydligen blivit godkännt nu när Tyskland inför detta. Beskattning av flygtrafik där alternativ finns har dock inte fått ok ännu. Starka lobbygrupper motarbetar ständigt EUs miljöarbete, och lyckas ofta urvattna och försena åtgärder. Ett av Sveriges viktigaste internationella bidrag på klimat- och miljöområdet kan visa sig vara trängselskatteförsöket i Stockholm om det införs permanent. Flera städer kommer säkert att ta efter runt om i världen och mentala hinder bryts ner. Varför står det inget om detta? Kan det bero på att alla borgerliga partier utom centern var emot detta?

Med tanke på att manifestet uttrycker allvaret i klimatfrågan och ser behovet av kraftfulla åtgärder så är det mäkligt att de enda nya konkreta åtgärderna är:

* miljöbilssubvention
* slopad fastighetsskatt

Det tycker inte jag är kraftfullt! Faktum är att detta hade be säkert kunna koka ihop utan centerpartiet!

Högermyter kring energi och klimatpolitik

Myt 1: Priset på el eller fordonsbränsle påverkar inte konsumtionen.

Fakta: Det tar tid för konsumenterna att bryta med gamla vanor, men när den gamla oljepannan, bilen, huset eller glödlampan ska bytas kommer priset att påverka valet. Idag installeras det knappast några nya oljepannor, stadsjeepstrenden är bruten, miljöbilstrenden är skapad, nya villor är energieffektivare än gamla. Det tar tid men en trend har skapats och nya marknadssegment ger möjlighet till hållbar tillväxt för framåtskridande företag.

Myt 2: Bränsleförbrukningen har inte minskat trotts höjda bränslepriser.

Fakta: Koldioxidutsläppen från nya bilar har minskat från i snitt 197 g/km till 175 g/km bara under 2005. Det är den snabbaste minskningen i Europa. (BilSweden).

Myt 3: Etanolbilar bidrar till skövling av regnskogarna.

Fakta: Fordonsetanolen som används i Sverige kommer huvudsakligen från Brasilianska sockerrör, dessa odlas inte på regnskogsmark. I framtiden kommer vi förhoppningsvis att kunna utvinna svensk etanol från svensk cellulosa. Regnskogsskövlingen sker främst för att få timmer, göra pappersmassa och skapa mark för odling av soja och palmolja. Sojan används i Sverige främst till djurfoder så ät mindre kött och köp kravmärkt för att minska denna skövling. Palmoljan används till allt från tvål till margarin, men den skulle kunna användas för att tillverka biodiesel, den används dock inte till etanolframställning.

Myt 4: En flygskatt skulle inte minska utsläppen från flygtrafiken.

Fakta: Påståendet baserar sig på antagandet att lågprisflyget skulle ha samma turtäthet även om antalet resenärer minskade, endast beläggningen på planen skulle minska. Det strider dock helt mot lågprisflygets idé där man alltid flyller planen så mycket det går, om beläggningen inte är hög nog så ställs flygningen in. Alltså kommer lågprisflyget att ha färre avgångar men forsatt hög beläggning annars skulle de gå i konkurs.

Myt 5: Om vi tar hänsyn till miljö och klimat så kommer vi att förlora tillväxt.

Fakta: Förutsättningen för framtida tillväxt är ett samhälle som klarar omställningen till ekologisk industrialism. Marknaden för energieffektiv teknik är global, men förutsättningen för att svenska företag ska lyckas är en stark hemmamarknad. Om vi inte har gjort oss fria från oljeberoendet när oljan börjar sina så kommer det att skada ekonomin på samma sätt som oljekrisen på 70-talet med den skillnaden att oljan inte kommer att bli billigare igen.

Myt 6: Det spelar ingen roll vad lilla Sverige gör.

Fakta: Det är mycket enklare för politiker att ta tuffa men nödvändiga beslut om det finns ett exempel på att någon gjort samma sak någon annanstans. Ex: Vi hade troligtvis inte haft katalysatorer på våra bilar om inte Kalifornien hade infört det först (MRF motarbetade detta för de tyckte det var för dyrt för konsumenterna).
Det hade troligtvis inte införts biltullar i London om inte Singapore hade genomfört det först. Och utan biltullar i Oslo och London hade det troligtvis inte blivit några i Stockholm heller. Vem vet vilka städer som kommer att införa biltullar på grund av Stockholm...