Klimatlitteratur 2008

Det har blivit lite av en tradition att jag nedtecknar mina tankar om en del av den litteratur som jag läst under året. Klimatet har så klart utgjort temat förra året så jag tänkte börja med klimatlitteraturen och då lämpligen med vetenskapshistorien bakom klimatforskningen.

The Discovery of global warming av Spencer R. Weart (2003) berättar den historiska bakgrunden bakom klimatforskningen. Med tanke på hur klimatfrågan dominerade medierna vintern 2006 och ett år framåt så kunde man lätt få intrycket av att ”upptäckten” att människan påverkar det globala klimatet var ett 2000-tals genombrott i forskarvärlden. I denna bok får man hela historien och en djupare förståelse av varför vi har FN:s klimatpanel IPCC. Man får veta hur de vetenskapliga teorierna och upptäckterna ofta tillkommit som bieffekter och sidospår av annan forskning. Klimatforskningen har genom större delen av 1900-talet burits fram av ett fåtal vetgiriga vetenskapsmän som trotts bristande kommersiella och militära intressen lyckas skrapa ihop finansieringen för vidare forskning i utkanterna av andra ”lönsamma” forskningsområden. Det är kul att se vilken framträdande roll svenska vetenskapsmän har haft.

Reflektion:
Jag rekommenderar varmt boken för den som vill förstå hur vetenskapliga upptäckter kommer till. Det var en aha-upplevelse för mig att se hur de massiva forskningsinsatserna kring militärteknologi och oljeutvinning har gett möjlighet till klimatforskning långt ut i periferin. Om man inte vill läsa boken så finns allt material på denna fantastiska webbsida.

------------------------------
Censoring science av Mark Bowen (2008) beskriver hur George W Bushs regering på ett direkt sätt motarbetade klimatforskningen i USA. Den beskriver även hur starka direktkopplingar denna regering hade till oljeindustrin.

Reflektion:
Efter att ha läst boken så förstår jag ännu tydligare hur stor makt oljan har över det amerikanska samhället (och världspolitiken). Boken är väl främst skriven för en amerikansk publik och som svensk har jag svårt för den schablonartade hjälterollen som den aktade klimatforskaren James Hansen ges. För mig räcker det att han är en av de allra främsta klimatforskarna och att han dessutom gått utanför vetenskapsmanna rollen för att få politikerna att agera. Han behöver inte samtidigt vara en fantastik patriot, förälder och baseboll fan, men låt gå att det är det amerikanska sättet att beskriva hur tolkigt Bush regeringen har betett sig.

Jag kan väl inte direkt rekommendera boken, men den ger en insikt om att klimatfrågan troligen hade fått en helt annan hantering i USA om Al Gore hade haft bättre tur med omräkningarna av Floridas röster år 2000. Jag hoppas på den nya Obama regeringen!

------------------------------

Plan B 3.0 av Lester R. Brown (2008) är en uppdaterad och översatt upplaga av Plan B 2.0 som jag läste 2007. Boken beskriver vilka de stora världsproblemen är, vad konsekvenserna kan bli om mänskligheten inte byter inriktning. Men framför allt är det en bok som beskriver vad som behöver göras för att vända utvecklingen.

Boken hanterar inte enbart klimatförändringen utan även de andra pågående kriserna som oljekrisen (peak oil), befolkningstillväxten, HIV/AIDS, de växande klyftorna mellan fattiga och rika, utfiskning, vattenbrist och kollapsande stater. Man får en tydlig bild av att problemen kan lösas på politisk väg, men att det kräver en annan ekonomisk och politisk prioritering än den som råder idag.

Man förstår snabbt att den rådande ordning är ohållbar (vilket jag redan visste mycket väl). Ett exempel är att det idag finns ca 860 miljoner bilar i världen. Om Kinas tillväxt fortsätter som idag så kommer man år 2030 att ha levnadsstandard som man har i USA idag. Om kineserna då ska ha lika hög biltäthet som USA har idag, så kommer de att ha 1,1 miljarder bilar (alltså mer än dubbelt så många som finns i välden idag). Det skulle då behövas asfalteras lika mycket mark i Kina som man idag använder till att odla ris. Men tanke på de utmaningar som Kina står inför är det absurd tanke att de skulle anamma den västerländska bilkulturen.

Reflektion:
Jag vill rekommendera boken till de som tror att de stora världsproblemen kan lösas av tillväxt och teknik. Boken förklarar att det som krävs är politiskt engagemang och agerande.

------------------------------
Makten över klimatet av Christian Azar (2008). Christan Azar är en av Sveriges mest kända vetenskapsmän som jobbar med klimatfrågan. Bok beskriver vad vetenskapen är i stort sett enig om när det gäller klimatet och var det finns större osäkerhet.

Extra intressant blir det eftersom Christian har ägna så mycket tid åt de ekonomiska och politiska aspekterna av klimatfrågan. Han menar att Bil Sweden har en poäng när de menar att det blir dyrare att minska koldioxidutsläppen om bilarnas utsläpp beskattas mycket högre än andra sektorer. Han tycker även att Sverker Martin-Löf , vice ordförande i organisationen Svenskt Näringsliv har en poäng när han menar att man inte vinner något på att den svenska energiintensiva industrin flyttar utomlands. Han förstår argumentet att höjda koldioxidskatter drabbar de med låga inkomster värst eftersom de rika kan fortsätta köra bil och flyga.

Det finns många särintressen och det krävs tuffa politiker för att klimatarbetet ska fortskrida. Hans råd är:

”Politiker måste alltså försöka tänka strategiskt. Det handlar inte bara om att hitta de teoretiskt sett mest optimala styrmedlen, utan om att försöka göra det bästa av situationen. Det är det som gör klimatpolitik svårt. Och när politiker väl väljer att försöka agera på detta sätt får de inte bara kritik från särintressena, utan även från många ekonomer som ogillar att man avviker från den attraktiva men svåråtkomliga optimala politiken (som kan sammanfattas i ekonomernas mantra ”samma skatt i alla sektorer i alla länder i hela världen”).”

Boken drar en pedagogisk parallell med slavhandeln, som i slutet på 1700-talet genomsyrade en stor del av den västerländska ekonomin. Det handlade inte bara om att sälja slavar utan även om alla de kolonier som drevs av slavarbetskraft och dessutom den industri som tillverkade fartyg, fotbojor och tumskruvar. Slaveriet ansågs omöjligt att avskaffa. Adam Smith som var emot slaveriet sa:

”kärleken till äganderätt och makt över andra kommer antagligen att göra det [slaveriet] evigt”.

Christian Azar ”menar inte att förbränning av fossila bränslen i moraliskt hänseende är att jämföra med slaveriet, men det går att finna likheter i hur djupt rotat slaveriet var i dåtidens samhälle och hur djupt rotat de fossila bränslena är idag. De individer och företag som tjänade på det dåvarande systemet var så mäktiga att de kunde påverka politiken. Så är fallet även i dagens energisystem. Likt plantageägarna satt i parlamentet i England sitter oljemän vid makten i Vita huset. Och detta gör de så besvärligt att motverka växthuseffekten.”

Men slaveriet gick att avskaffa!

”Det är en historia om hur en liten grupp människor vaknade upp, insåg det oetiska i slavhandeln och började mobilisera motstånd.”

Det var självklart en mycket tuff kamp som bedrevs i flera år i England, men den 2 april 1792 har tycket i motståndet blivit så stort att en lång debatt äger rum i parlamentet. Klockan fyra på morgonen efter, talar den 33-årige premiärministern William Pitt (som redan suttit 10 år på sin post) och säger så här om argumentet att om inte England fortsätter med slavhandel så kommer andra nationer att ta över den lukrativa handeln:

”Hur ska detta enorma gissel någonsin kunna ta slut om varje nation försiktigt ska vänta tills hela världen har kommit överens? ... Det finns inget land i Europa som å ena sidan sjunkit så djupt i denna synd som Storbritannien, men som man å andra sidan lika säkert kommer att se upp till som en historisk förebild.”

Han vann inte kampen då och när krigen mot Napoleon tog vid så hamnade slavhandeln i skymundan. Motståndet fanns dock kvar och 1807 avskaffades slavhandeln, men slaveriet fanns kvar ända till 1838. Då fick slavägarna kompensation för sina förluster, men slavarna fick ingen kompensation…

Det är väl ofint att avslöja slutet på en bok, men jag tycker att det är så bra att jag inte kan låta bli, så här kommer det:

”Framtiden må vara osäker, men vi kan samtidigt vara säkra på att den formas av våra beslut. Våra val bestämmer om utsläppen ökar eller minskar, om det blir fred eller krig, hunger eller välstånd, solenergi, kärnkraft eller kol.
Framtiden ligger i våra händer. Optimist eller pessimist? Jag är possibilist. Det är möjligt. Om vi vill.”

Reflektion:
Det märks att boken är skriven av en person med stor kännedom om hur det vetenskapliga arbetet går till. Kontrasten till näringslivsekonomen Stefan Fölsters bok ”Farväl till världsundergången” (som jag kommer till längre ner) är stor. Om man endast vill läsa en bok om klimatfrågan så rekommenderar jag denna. Den är vetenskapligt försiktig och balanserad, utan är bli akademiskt tråkig.

Som sagt en mycket läsvärd bok!

------------------------------
Farväl till världsundergången av Stefan Fölster (2008) som är chefsekonom i organisationen Svenskt Näringsliv. Jag har tidigare recenserat boken här så jag går inte närmare in på handlingen här.

Reflektion:
Det var intressant att läsa denna bok så tätt inpå Christian Azars bok, chefsekonomen har i denna bok en annan syn på teknik, vetenskap, miljörörelser, ekonomi och framför allt politik. Ingenjören är hjälten som med ny teknik fixar de eventuella problem som den ekonomiska expansionen för med sig, kursen måste ligga fast och politikernas roll är att smörja maskineriet så att vi kan accelerera vidare till gagn för alla.

Jag fick känslan av att Fölster skrivit mer i egenskap av anställd i intresseorganisationen Svenskt Näringsliv än som en egen person, medan Azars bok känns mer personligt angelägen.

Budskapet kan kokas ner till: Om något verkligen behöver göras så ska det, inte göras nu, inte här och det ska framför allt inte bekostas av oss.

Jag kan inte direkt rekommendera boken om man vill förstå klimatfrågan, men den som vill förstå hur en chefsekonom tänker är det intressant läsning.

------------------------------
Cool it av Björn Lomborg (2007) är väl närmast en referensbok för klimatskeptikerna. Björn Lomborg är en av de mest kända klimatskeptikerna som gjort sig en karriär som kritiker av miljörörelsen i stort och försvarare av det rådande systemet. I denna bok får man veta att klimatfrågan är viktig, sedan kommer en massa argument för att vi ändå ska fortsätta som tidigare och istället spendera de pengar som vi kunde tänka oss att använda till klimatarbete till att istället bota Aids/Hiv, malaria, världsfattigdomen, vattenbrist osv.

Den tekniska utvecklingen förväntas lösa de problem som uppstår, fördelarna som vi kan få med ett varmare klimat väntas vara stora och så länge ekonomin fortsätter att expandera så kommer vi bli så rika att världen även i fortsättning kommer att bli en allt bättre plats för människan.

I framtiden kommer det att vara enkelt och billigt att lösa klimatfrågan, men vi har inte råd att gör det nu. Lomborg tycker att en 10-procentig reduktion av koldioxidutsläppen till år 2100 är rimligt och att mer pengar ska satsas på forskning och utveckling av koldioxidsnål teknik i väntan på att denna ska bli billig nog att användas.

Reflektion:
Det var intressant att se varifrån många av de enligt mitt tycke märkliga argumenten för att inte göra något kommer. Jag har sett dem på ledarsidor, i insändare, hört dem i debatter och även Stefan Fölster hämtade en del argument från denna bok (dock utan att ange källan).

Visst är det sunt att förhålla sig skeptisk till braskande kvällstidningsrubriker, men målet med denna bok verkar inte direkt vara att tränga in i problematiken. Snarare är det en plädering för att fortsätta som tidigare. Skillnaden mot hur vi gör idag är att vi ska föreställa oss att vi satsade stora resurer på att hejda klimatkrisen, men istället för att verkligen göra något så tar vi dessa resurser och löser de andra världsproblemen. I mitt tycke är det naivt att tro att rådande ekonomiskt system skulle förmå sig att lösa de andra världsproblemen (som förblivit olösa trotts den enorma ekonomiska expasionen sedan 50-talet) bara för att det inte verkar redo att lösa klimatkrisen.

Jag går inte djupare in på hur Lomborg försöker få ihop sin argumentation, detaljerad kritik av boken finns här, här och här.

Jag planerar att komma med reflektioner om några böcker utan direkt koppling till klimatfrågan senare i år.

Farväl till världsundergången?

Jag måste erkänna att jag förväntade mig en mycket osaklig och ensidig beskrivning av klimatfrågan när jag beställde boken ”Farväl till världsundergången” skriven av organisationen Svenskt näringslivs chefsekonom Stefan Fölster. Boken visade sig dock vara mer balanserad, tonen mer resonerande och mindre tvärsäker än i de debattartiklar som Fölster fått publicerade i dagspressen den senaste tiden. Problematiken med biobränslen utreddes föredömligt och rebound-effekten förklarades (när konsumenten minskar sin förbrukning genom effektivisering så finns risken att man spenderar effektiviseringsvinsten på någon som ökar förbrukningen). Nu påstår boken i och för sig att bort emot hälften av besparingen försvinner pga denna effekt (källhänvisning saknas), medan jag tidigare har sett Christian Azar nämna siffran 10%.

En positiv överraskning var att Fölster hade gjort sig besväret att läsa en hel del klimatlitteratur som research och han kunde i stort sett korrekt återger mycket av vad som beskrevs i denna. Nu hör det väl till saken att mina förväntningar var ganska låga på riktigheten i boken och att det snart uppenbarade sig ett mönster av gammalt välkänt snitt på hur klimatfrågan ska hanteras dvs ”inte politik, inte här och inte nu”.

Jag har läst mycket av den litteratur som boken hänvisar till så jag kunde se att det Fölster utelämnade egentligen säger mer om hans budskap än det han tog upp. Det stod inget om etik, grön skatteväxling, ”tipping points” eller de oförutsedda effekterna av klimatförändringen.

En intressant detalj är att boken blandar uppgifter med källhänvisning med uppgifter utan på ett sätt som inte blir uppenbart direkt. De uppgifter som saknar källa eller har kvällspressen som källa påstår ofta något som är vetenskapligt tveksamt eller direkt felaktigt. T ex. påstås det att ”en ekologisk kyckling orsakar mycket mer koldioxidutsläpp än en vanlig” och att brittiska domstolar har förbjudit skolor att visa Al Gores film ”En obekväm sanning”. Kycklingpåståendet har jag inte hört förut och källan visar sig vara aftonbladet. När det gäller Al Gores film så vet jag att den visst får visas på brittiska skolor men med förbehållet att läraren informerar om att filmen innehåller vissa uppgifter som inte är vetenskapligt säkerställda (enligt domstolen), alltså är det inte förbjudet att visa filmen.

Flera av Fölsters påståenden vet jag att han har hämtat från den danske klimatskeptikern Björn Lomborg, men dessa saknar genomgående källhänvisning. Kanske är det därifrån han har hämtat påståendet att Danmark och Finland skulle vara de länder som har ökat sina utsläpp mest i Europa det senaste decenniet. En snabb koll visar att Finlands utsläpp ökat med 4% mellan 1996 och 2006 (från 77,3 år 1996 till 80,3 miljoner ton CO2-eq år 2006). Medan Danmarks minskat med 22% (från 90,9 till 70,5 miljoner ton). Två länder som ökat betydligt mer är Spanien +39% (från 310,9 till 433,3 miljoner ton ) och Irland +13% (från 61,5 till 69,8 miljoner ton). Han har alltså helt fel, på denna uppgift som är enkel att kontrollera.

Något annat jag lade märke till är att Fölster har så svårt att knyta ihop påståendena från den ena delen av boken med slutsatserna i den andra. Det känns ibland som om boken har mer än en författare.

T ex. anges lyxkonsumtion som något som kan vara positivt för miljön, dels eftersom konsumenten som köper dyra prylar och tjänster får mindre pengar över till annan konsumtion, dels genom att ny teknik är dyr i början och behöver betalningsvilliga konsumenter för att få genomslag. I en annan del av boken så framhålls ökad konsumtion i allmänhet som lösningen på miljöproblemen eftersom tillväxten gör folk mer miljöengagerade och det anses kontraproduktivt att svenskarna ”går före” genom att investera i ny dyrare teknik. En studie av vilken miljöpåverkan de rikaste i samhället har kontra de fattigare hade varit intressant.

Det framhålls på ett ställe att koldioxidskatt gynnar utveckling av effektivare teknik och att det är viktigt att hålla kostnaderna för fossila bränslen uppe för att företag ska våga investera i ny teknik. Å andra sidan framhålls det som orättvist att dagens generationer ska betala för en omställning när kommande generationer kommer att vara betydligt rikare pga. den förväntade tillväxten som bara kommer att tuffa på oberoende av klimatförändringar och tillgången på naturresurser.

Biobränslen sågas eftersom de hotar matproduktionen och leder till skogsskövligen, men likväl så anses biobränslen kunna göra det möjligt att fortsätta öka flygandet.

På ett ställe klagas det över att Sverige har hållit antalet dieselbilar nere, på ett annat nämns det vilket stort problem man har med avgaser i europeiska storstäder (dieselbilar utan partikelfilter släpper ut betydligt mer luftföroreningar än bensinbilar med katalysator).

Man får veta att koldioxidfri teknik bara väntar på att användas å andra sidan sägs det att det är lika bra att anpassa sig till en varmare värld eftersom vi troligen kommer att fortsätta som tidigare.

Fölster är lika överdrivet positiv till allt vad ny teknik kan åstadkomma som han är pessimistisk kring vilken skada politiska styrmedel kan göra. Genmodifiering, koldioxidlagring, fusionskraft, syntetiskt kött, vätgas, robotstyrda bilar och koldioxid infångning från atmosfären lyfts fram som lovande och vägen framåt. Samtidigt anses avskaffande av subventioner till fossilenergikällor, höjd koldioxidskatt, minskad konsumtion i den rika världen och internationella överenskommelser som i det närmaste omöjliga.

Det märkligaste är dock att författaren har så svårt för de ekonomiska resonemangen. Fölster säger sig ha svårt att hitta luckor i ett resonemang som går ut på att den totala oljekonsumtionen inte skulle minska om man satsade på att avveckla oljeberoendet i väst . Tanken är att minskad oljekonsumtion i väst skulle leda till att oljeländerna ökar sin produktion för att kompensera inkomstbortfallet och därmed skapar en ökad oljekonsumtion, dessutom skulle detta innebär att oljeländerna skyndar sig att tömma oljekällorna för att inte bli sittande med olja som ingen längre efterfrågar. Han missar dock att investeringarna i nya oljefält, okonventionell olja (Kanadensisk tjärsand), syntetisk olja från kol och nya raffinaderier rimligen borde minska när investeringarna blir osäkrare. Om förbränningsmotorn blir omodern så lär inte diesel från kol vara lika attraktivt. Dessutom är det ju bra om oljan räcker längre till de ändamål där det är svårt att få fram alternativ.

Även hans räkneexempel är märkiga, Fölster påstår att det blir mindre miljöbelastning om en familj på 4 personer lägger 60 000 kr på en Thailandsresa än om de stannar hemma och konsumerar istället. Jag förstår inte hur han har räknat för att komma fram till detta. Bara flygresan till Thailand för fyra personer ger upphov till en klimatpåverkan motsvarande 10 ton koldioxid (snittet per svensk i Sverige är 6 ton per år). Om man antar att familjen istället ägnar sig åt riktigt klimatdåliga aktiviteter hemma i Sverige så blir utsläppen enligt följande:

Om man ökar bilkörningen för alla pengarna så borde det kosta familjen minst 30 kr/mil (inräknat värdeminskning, bränsle, försäkring och slitage), jag tror inte att den familj som lägger 60 000 på semestern har en billigare bil. Pengarna räcker då till 2000 mil (årsgenomsnittet i Sverige är ca 1500 mil per bil). Om deras bil är riktigt törstig och drar 1 l/mil så motsvarar detta 2,4 kg koldioxid per mil vilket totalt ger ca 5 ton koldioxid, alltså endast hälften så mycket utsläpp som flygresan Thailand tur och retur.

Om familjen istället köper nötkött för pengarna (den mest klimatbelastande typen av kött), låt säga rostbiff för 150 kr/kg så räcker pengarna till 400 kg dvs 100 kg per familjemedlem (år 2006 åt svensken i genomsnitt 26 kg nötkött per år) detta motsvarar ett koldioxidutsläpp på upp till 400 * 25 = 10 ton dvs i detta fall så skulle man faktiskt kunna orsaka samma klimatpåverkan som flygresan (resten av Thailandsresan oräknat). Men jag skulle tro att familjen skulle tröttna på rostbiff för flera år framåt i detta scenario och därmed sjunker effekten.

Fölsters bok är främst intressant som ett debattinlägg från en marknadsliberal företrädare som representerar näringslivet. Den är skriven på ett trevligt sätt och det är lätt att ryckas med i positivismen. Men jag kan inte låta bli att tänka på filmtiteln ”How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb” när läsaren uppmanas att se det spännande i ett varmare klimat.

Grön skatteväxling nämns inte ens, tanken på att växla minskad konsumtion mot mer fritid avfärdas eftersom det skulle ge mindre pengar till vård, skola och omsorg. Politiska styrmedel verkar mest anses som kontraproduktiva, marknaden förväntas tackla omställningen av sig själv och om den inte lyckas så kan man alltid anpassa sig eller om det går riktigt illa skjuta upp koldioxiden i rymden eller täcka världshaven med en reflekterade dimma. Djurlivet får flytta till städerna och svenskarna får vänja sig vid elefantjakt istället för älgjakt (elefantjakten hittade jag på men resten finns att läsa i boken).

Litteratur under år 2007

För ett år sedan skrev jag ett inlägg om den klimatförändringslitteratur jag hade läst. Det har blivit ett antal böcker lästa sedan dess, jag tänkte berätta lite om de böcker som betytt mest för mig.

Tre insikter har visat sig vara något av en röd tråd:

1. The Tipping point
2. Jordens historia är också människans historia.
3. Orsaken till hur det är idag finns ofta långt tillbaka i tiden.

Jag kommer att berätta lite om de olika böckerna, vad de lärt mig och vem som kan ha glädje av att läsa dem.

-------------------------
Den tändande gnistan av Malcom Gladwell (2000) plockade jag med mig från förra årets bokrea. Det var nog främst undertiteln som lockade "Hur små faktorer kan förändra världen". Jag har brottats med hur svårt det är att påverka min omgivning att ta även de mest basala stegen i en hållbar riktning (även om det verkar ha lossnat lite lite på sistone). Jag kan inte säga att denna bok lärde mig hur man gör men den beskriver vilka mekanismer som ligger bakom "sociala epidemier" och kanske har denna kunskap undermedvetet ändå gett mig några nycklar.

Boken beskriver hur viktiga vissa personer är för att knyta samman personer, hur dessa "Förenare" med sina sociala talanger skapar de kontakter som behövs var att sätta igång ett händelseförlopp. Sen har vi de "vetgiriga" som blir experter inom ett område men får en naturlig expertroll utifrån sitt kunnande och därför blir en sorts informationsmäklare som genom sitt intresse också breddar sina kunskaper när de delar med sig till andra. Och till sist "säljaren" som har förmågan att påverka personer med de subtila signaler som vi inte direkt genomskådar men som har en stor påverkan på oss.

Följande slog mig när jag läst boken:

Det läggs och har lagts väldigt mycket resurser på att ta reda på hur man påverkar människor, särskilt i reklambranschen som lever av denna kunskap. Det finns dessutom flera mycket verkningsfulla tekniker att ta till. Människor är väldigt lika i hur de reagerar på intryck som de inte är medvetna om.

Förändringar kan ske mycket snabbt om de rätta förutsättningarna finns.

Och framför allt att det är i mötet mellan människor som förändringen sprids och när en "tipping point" överskrids så är förändringen nästintill omöjlig att stoppa.

Jag rekommenderar boken för den som är intresserad av mänskligt beteende och vill ta del av den mängd experiment som har konstruerats för att se hur människan agerar i olika situationer.

-------------------------

Sex grader av Mark Lynas (2007) är en omskakande bok. Den påverkade mig starkt och tvingade mig att anstränga mig hårdare. I min recension från augusti skrev jag så här:

"Nu till den nya boken "Sex grader", jag tvekade rätt länge om jag skulle köpa den eftersom jag redan vet rätt väl hur illa det kommer att gå om mänskligheten inte tar sig samman och agerar skyndsamt. Men sedan vill jag ju stödja sådana som Mark Lynas, det måste löna sig att kämpa mot klimatförändringarna så jag köpte boken när den kom på svenska.

Som jag redan visste så kommer livet på jorden att ändra sig i förfärande snabb takt när temperaturen ökar. Boken presenterar effekterna grad för grad på ett lättförståeligt och effektivt sätt.

Jag trodde att jag hade god koll på allvaret i det hela men jag blev ändå så tagen av boken att jag efter att ha läst om effekterna av 3 grader (2,1 till 3 grader) så kände jag mig tvingad att skumma de nästföljande graderna, det var helt enkelt för skrämmande och framför allt för när i framtiden!"

Tipping point var nyckelord även i denna bok.

Boken rekommenderas för de som tror att vi har gott om tid på oss att vända utvecklingen. Man bör dock inte ha anlag för att känna hopplöshet.
-------------------------

Keynes barnbarn av Christer Sanne (2007) är främst en bok om ekonomi. Den utgår från den kände nationalekonomen John Maynard Keynes essä "Våra barnbarns ekonomiska möjligheter" från 1930 som förutspådde att den snabba produktivitetsökningen skulle innebära att man i framtiden inte alls behövde jobba så mycket eftersom vi kunde producera allt vi behövde med en liten arbetsinsats.

Tyvärr så verkar behoven dock vara omöjliga att tillfredställa, hela vårt ekonomiska system bygger rent av på otillfredsställelse och nu måste vi skyndsamt ändra vårt system om inte våra barnbarn ska få det betydligt sämre ställt än vad vi har det.

Bokens styrka är att den då ett enkelt sätt beskriver grunderna bakom vår ekonomi och förklarar varför dagens modell inte fungerar i framtiden (den fungerar inte ens idag).

Min främsta behållning var inblicken i ekonomins värld som för mig som naturvetare är något märklig. Allt verkar ju bygga på några mycket enkla idéer som fungerar enbart för att folk tror att de fungerar, allt känns så tunt och spekulativt, livet blir till ett parti poker.

Jag kan varmt rekommendera boken för de som är skeptiska till att finansmännen vet bäst och jobbar för allas bästa.

-------------------------

Tillväxtens sista dagar av Björn Forsberg (2007) är en mycket aktuell bok som avhandlar det som händer just nu i politiken, näringslivet, samhället och i media. Boken är nyckeln till att förstå reaktionerna på budskapet om klimatförändringen och alla andra symptom på ett ohållbart ekonomiskt system. Beröringspunkterna med Christer Sannes bok om Keynes barnbarn är flera men denna bok rymmer mycket mer. Det märks att Björn Forsberg är forskare, boken är mycket systematisk och bryter ner det som lätt framstår som en förvirrad miljödebatt i konkreta intressekonflikter. Viktiga begrepp som "hållbar tillväxt", "vinstfilosofi" och "miljöekonom" får sin förklaring. Ett avsnitt handlar om miljörörelsens problem som sammanfattas i dessa punkter:

1) En oförmåga att synliggöra miljöfrågan som en fråga om makt och ideologi.
2) En fokusering på punktinsatser på bekostnad av att förmedla hållbara samhällsvisioner
3) Ett samhällsklimat där miljöengagemang länge varit otrendigt
4) En framgångsrik motoffensiv av miljöskeptiska krafter

Boken är sprängfylld med viktiga analyser och jag ska faktiskt läsa den på nytt som nästa projekt för där finns så mycket mer att hämta. Visst är budskapet att det rådande system inte kan hantera den kris som vi är mitt uppe i lite kärvt, men det är lika bra att säga som det är. Det räcker inte med att företagen har en miljöpolicy, att partierna har ett miljöprogram och att folk sopsorterar och köper miljömärkt. Synen på ändliga resurser måste helt enkel ändras och de beslut som tas måste vara långsiktigt hållbara.

Som exempel kan jag nämna det företag som jag jobbar för som självklart har en miljöpolicy och marknadsför sig som ett modernt företag men som för ett par veckor sedan skickade personalen från Malmö på en tredagars konferens i Sälen med flyg från Ängelholm till Mora, skoteråkning och sedan flyget hem. Tåget var aldrig ett alternativ. Jag avstod resan av mer än ett skäl men hade inte satt mig på flyget när det faktiskt gick att ta tåget.

Jag rekommenderar boken för de som är insatta i miljörörelsen och vill få en djupare förståelse kring de utmaningar som de förändringsvilliga står inför.
-------------------------

Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent av Andreas Malm (2007). Titeln säger egentligen vad det handlar om, men jag kan tillägga att detta är en speciell bok som tar avstamp i livets ursprung och sedan förklarar att människan högst påtagligt skriver ett av kapitlen av livets historia här på jorden. Detta kapitel verkar dock bli ett av de kortare om vi fortsätter på den inslagna vägen.

Detta är boken om ”tipping points” eller som Andreas skriver ”nodlinjer”. Vi får veta hur präglade vi är av "Gradualismen" när vi tror att vår påverkan på jorden kommer att ge upphov till förutsägbara och hanterbara problem som gradvis växer. Historien visar oss snarare att det vi har att vänta är stora "skred" och då sannolikt även på ställen där detta var oväntat. Förutom lektionen i livets historia och livets natur så visar boken på hur präglad vår natursyn är av arvet från Descartes och Darwin. Den vetenskapliga metodiken har utgått från att förståelsen av världen kan ske genom förståelsen av de minsta beståndsdelarna. Det har dock visat sig att denna metod inte gör det möjligt att förstå de stora sambanden och sammanhangen som bestämmer villkoren på vår levande planet.

Att läsa denna bok var en upplevelse, språket liknade inget jag läst i facklitteraturen tidigare och samtidigt var litteraturlistan mycket imponerande. Budskapet till sist var: sitt inte kvar i bussen som kör hela mänskligheten över kanten ner i avgrunden, slit chauffören från ratten om det går eller hoppa av innan det är för sent!

Jag rekommenderar boken för alla med ett visst akademiskt intresse, det är verkligen en läseupplevelse med mycket energi.
-------------------------

1984 av George Orwell (1949). Det var verkligen på tiden att jag läste denna bok. Visserligen är det en skönlitterär bok som kanske inte hör hemma i detta sammanhang, men efter att ha läst den så ser jag hur mycket den har satt sin prägel på samhällskritiken. Det är också chockande att se hur mycket av de "härskarmetoder" som beskrivs i denna förfärliga dystopi som helt öppet används idag och hur "väl" de fungerar. T ex "nyspråk" där man ger orden en motsatt betydelse.

I boken heter det:
Krig är fred
Frihet är slaveri
Okunnighet är styrka

Jag tycker att detta direkt kan översättas till:
Investering i militären är en väg till fred.
Övervakning och kontroll i kampen mot terror är frihet.
Att känna igen 100 varumärken är mer kompetent än att känna till livets historia.

Eller ta ord som:
försvarsindustri kontra vapenindustri
växtskyddsmedel kontra bekämpningsmedel
miljöbil kontra mindre miljöskadlig bil
djurnäring kontra köttindustri

Vilka ord som används är mycket viktigt för förståelsen av det de beskriver.

Samtidigt är det tydligt hur krafter som driver fram en individualisering där alla gör samma sak (utan djupare reflektion), matar oss med signaler dagligen. Samtidigt som solidaritet blir ett tecken på svaghet.

Det är inte svårt att skönja det "kalla" systemet (om man ser sig omkring) som lever sitt eget liv och inte har något annat mål än att bevara sig självt, där orättvisor och umbäranden är en naturlig del av ordningen.

Denna bok borde alla läsa för att förstå vilka faror som finns i samhällsutvecklingen

-------------------------

Årsbarn med Plejaderna av Rolf Edberg (1987). Anledningen till att jag kom över denna bok var att jag hade hittat boken 1984 i min sambos farmors bokhylla när vi besökte henne i Mariestad. Jag läste hela vägen hem på tåget till Malmö men lyckades ändå glömma boken på tåget. Alltså fick jag gå till ett antikvariat och köpa en ny. Då hittade jag en filosofibok som beskrev olika filosofier och den nämnde ekosofen Rolf Edberg. Det slumpade sig så antikvariatet råkade ha denna bok av honom. Jag köpte alltså den och stiftade bekantskap med ekosofin som slog an en bekant sträng inom mig.

Detta är alltså en ekosofisk bok som beskriver livet, naturen, människan och universum som en gemenskap. Det är en andlig bok som kopplar tillvaron till varandet och tidens gång, en uppmaning att stanna upp och förundrat se sig omkring.

Detta citat tycker jag utgör essensen av boken:
"Friedrich Engels, Marx vän och lärofrände, skrev för hundra år sedan i en studie om materiens olika former - de fysikaliska, kemiska och biologiska - att den högsta organiserade formen av rörelse, det mänskliga medvetandet, nog aldrig skulle kunna förklaras enbart utifrån materiella processer. En dag skulle man kanske experimentellt kunna reducera tänkandet till molekylära och kemiska rörelser i hjärnan. "Men", tillfogade han, "uttömmer detta tänkandets väsen?".

Det gör det förvisso inte. Om medvetandet fanns som en ansats i tidiga encelliga organismer måste vi tro att det ytterst finns som en latent möjlighet i det kosmiska stoff varav stjärnsystem och organismer danas. Kanske är vårt medvetande bara en obetydlig skärva av ett kosmiskt medvetande om vi aldrig kan spåra därför att vårt medvetande fjättras av skärvans begränsning.

Ändå känns det övermåttan stort att ha fått denna gnutta medvetande som gör det möjligt att uppleva vågornas spel över en sjö och om än aldrig så fumligt treva efter förklaringar till varats mysterier."

Boken anknyter faktiskt i ganska mycket till Andreas Malms bok fast 20-år tidigare.

Den som är nyfiken på ekosofin ska läsa denna bok.
-------------------------

Chockdoktrinen av Naomi Klein (2007). Detta är en skrämmande bok som tar läsaren med på en odyssé i korporativismens kölvatten. Som privilegierad västerlänning så har jag sluppit ta del av denna laissez faire ekonomins "nödvändigt" onda. Eller om man så vill de omständigheter som har gjort det möjligt att ta ordentliga steg mot ett införande av marknadsliberalismen på riktigt. Verktyget har genomgående varit chock. I Chile, Uruguay, Brasilien, Argentina, Indonesien, Storbritannien, Kina, Ryssland, Sydafrika och Irak.

Boken tar sin början på 1950-talet i Montreal Kanada där läkaren Ewan Cameron har en teori att man genom hjärntvätt kan bota psykiska besvär. Han använder elchocker, insulin, LSD, PCP, sensorisk deprivation (isoleringsceller) och sömnstörning för att ”rensa” sina patienter. CIA blev intresserade och delfinansierade projektet under fyra år. Metoderna kom sedan till användning i Sydamerika för att genomföra de CIA stödda kontrarevolutionerna, samtidigt som Milton Friedmans idéer genomfördes för att skapa de perfekta ekonomierna.

Det är inte konstigt att nyliberalerna protesterar våldsamt när konsekvenserna av ”den nya ekonomin” presenteras med en så tydlig röd tråd. Boken är på 600 sidor och ger ingen smickrande bild av vad marknadskrafterna tycker är skapande av välstånd runt om i världen. Det är en chockande läsning, anknytningen till Orwells 1984 är tydlig.

Jag är glad att jag i görligaste mån har lyckats flytta mina pensionspengar från de värsta avarterna. Det är dock ingen tvekan om att det finns mäktiga intressen som tjänar på ett helvete på jorden.

Boken är upprörande och lämpar sig inte för de känsliga, jag tycker dock att man bör ha läst den om man ska förstå vårt ekonomiska system och protesterna mot den rådande ordningen.

Sex grader av Mark Lynas

Jag har precis läst boken "Sex grader" av Mark Lynas och kommer nu med en recension och lite tankar kring den.

Det var till stor del Marks första bok "Oväder" som fick mig att bli aktiv i arbetet mot klimatförändringarna. Den beskrev i form av ett resereportage hur klimatförändringarna redan var högst påtagliga och vart vi var på väg om denna utveckling får fortgå. Det var dock den delen som beskrev den vetenskapliga och politiska turerna kring klimatförändringarna som skapade mest frustration, men även gav upphov till den handlingskraft som har krävts för att jag skulle göra något ordentligt. Det blev ju uppenbart att det var upp till de enskilda världsmedborgarna att ta tag i detta eftersom dagens makthavare (ekonomiska och politiska) saknar intresset och/eller det stöd som behövs.

Nu till den nya boken "Sex grader" jag tvekade rätt länge om jag skulle köpa den eftersom jag redan vet rätt väl hur illa det kommer att gå om mänskligheten inte tar sig samman och agerar skyndsamt. Man sedan vill jag ju stödja sådana som Mark Lynas, det måste löna sig att kämpa mot klimatförändringarna så jag köpte boken när den kom på svenska.

Som jag redan visste så kommer livet på jorden att ändra sig i förfärande snabb takt när temperaturen ökar. Boken presenterar effekterna grad för grad på ett lättförståeligt och effektivt sätt.

Jag trodde att jag hade god koll på allvaret i det hela men jag blev ändå så tagen av boken att jag efter att ha läst om effekterna av 3 grader (2,1 till 3 grader) så kände jag mig tvingad att skumma de nästföljande graderna, det var helt enkelt för skrämmande och framför allt för när i framtiden!

Först kände jag mig lite chockad, kanske beror det på att jag skurit ner filmtittandet till ett minimum det senaste året och därav inte har den skyddande avtrubbning som otaliga hollywoodkatastrofer invaggar medvetandet i, kanske beror det på Mark Lynas berättarteknik. Jag vet inte, men denna bok var känslomässigt en lika omskakande upplevelse som den förra. Tack och lov så har det utmynnat i samma typ av vredgad drivkraft som förra gången, vilket var på tiden eftersom det har känts som om jag redan gjort allt vad jag kunnat för egen del. Det var dock inte självklart, en kort stund kände jag mig faktiskt apatisk inför den domedag som väntar kommande generationer om inte utvecklingen ändras radikalt. Den tuffa biten för min del är att jag faktiskt måste göra mer för att påverka andra, det räcker inte att sälja bilen, skippa flyget och hushålla med elen.


Till sist kom det kapitel som jag hoppats mest på, nämligen det som ska förklara hur vi fixar överlevnaden på vår planet. Jag hade önskat att Mark hade kunnat skriva en bok där proportionerna mellan effekterna av den hotande katastrofen och det vi kan göra för att förhindra den varit de omvända, det är nämligen 200 sidor av umbäranden mot 30 sidor med framtidsval. Dessa 30 sidor ägnas inte åt att lugna den vid det här laget skräckslagna läsaren utan pekar krasst ut vari problemen ligger. Det mänskliga psykets paradoxer och den rådande ekonomins oförmåga att hantera ”allmänningens tragedi”.

Man får inte veta att det ordnar sig bara vi återvinner mera och alla köper miljöbilar. Det hjälper inte ens om vi bygger 700 kärnkraftverk (hemska tanke), utvecklar bilar som drar hälften så mycket, i genomsnitt halverar vår körsträcka, fyrdubblar antalet gaskraftverk, effektiviserar våra byggnader och vår elproduktion och dessutom fångar upp koldioxiden från 800 kolkraftverk. Tyvärr så skulle detta ge oss en koldioxidnivå på ca 500 ppm till 2055 (dagens nivå är 382 ppm och den förindustriella nivån är 280 ppm) som enligt vetenskapen skulle betyda mellan 3 och 4 graders uppvärmning vilket i sin tur skulle innebära slutet för Amazonas och frigörandet av Sibiriens metangas vilket oundvikligen leder oss till allt högre temperaturer...

Vi måste landa på 400 ppm vilket kräver ytterligare 4 till 5 st ”koldioxidkilar” a 1 miljard årliga ton vardera, 2 miljoner vindkraftverk, 3 kvadratmeter solpaneler per jordbo, bränsleceller eller biobränslen som ersätter bensin och diesel skulle kunna göra endel, men det blir helt enkelt orealistiskt.

Så vad är kontentan då? Är det redan kört?
Nej, men vi måste säga adjö till högenergisamhället, det måste skapas ett socialt tryck för att klara denna livstilsomställning och vi måste dessutom få utvecklingsländerna att gå med på utsläppsbegränsningar. Mark tror att vägen är en individuell koldioxidhandel där den rika världen betalar den fattiga världen för att avstå från ytterligare utsläpp, samtidigt som vi drastiskt minskar våra vilket i slutändan innebär en världsomfattande utjämning på en hållbar nivå.

Mark jämför det med britternas mobilisering under andra världskrigets tyska blitz, tyvärr har vi lika lite val nu som britterna hade då, fast denna gång är insatsen så gigantiskt mycket större... 2015 måste vi ha stabiliserat utsläppen, 2030 måste vi ha minskat med 60% och 2050 med 90%. Annars är vi inne på en väg som sannolikt kommer att sluta i en gigantisk katastrof.

Till sist en liten egenförfattad satirisk liknelse inspirerad från boken, som uttrycker min känsla så här i efterhand :

Du sitter i ditt mysiga vardagsrum framför en skön brasa och halvslumrar lite. En biltidning ligger i ditt knä. Du bläddrar lite och drömmer. Det skymmer ute, brasan sprakar rogivande. Då vädrar du en svag doft av rök, lite väl stark rök faktiskt... Du vaknar till lite och tittar på brasan, inget konstigt, spjället är öppet, veden sprakar behagligt. Det är nog ingen fara, du drömmer vidare. Då skriker din älskade, DET BRINNER i grannens garage! Du tittar ut men ser inget, det händer att din älskade har fel så du säger att det är nog bara röken från brasan, det är ingen fara.

Din käresta påpekar grannens garage ligger vägg i vägg med ert och att det faktiskt BRINNER! Du ser ingen eld och säger att om det brinner så är det grannens problem eftersom det är värst för honom. Din käresta ger sig inte utan påpekar att grannen kanske är bortrest, men du tycker att grannen på andra sidan som vattnar blommorna i så fall borde fixa det, eller någon annan granne. Du är faktiskt trött efter en stressig dag. Men även ert garage kan ju fatta eld, en kall kår får dig att vakna till.

Din älskade bil kommer att gå upp i rök! Livet känns med ens orättvist. Nu ser även du att det brinner hos grannen. Du suckar och … plockar upp motortidningen för att muntra upp dig lite medan du funderar om det ska vara V8 eller turbodiesel kanske…

Din älskade ser sig oroligt omkring och påpekar att du kanske borde göra något. Du muttrar lite irriterat att kanske elden slocknar av sig själv, dessutom är det inte är ert ansvar, eller ert fel, men om de andra grannarna ringer på så ställer du givetvis upp.

Din älskade suckar och tar fram resekatalogen för att drömma om vintersemestern på varmare breddgrader. Då kommer du ihåg barnen som sover på ovanvåningen, du tänker på deras önskelistor som redan börjat skrivas fast det endast är oktober. Nåja de får väl avstå lite om vi behöver en ny bil. Du måste ju till jobbet och din älskade till storköpet, sedan är det hockeyträningen och ridningen, livspusslet är inte lätt…

Nu brinner det även i ert garage och elden sprider sig snabbt, du måste verkligen köpa en ny bil. Aj då, köksdörren vetter ju mot garaget. Köket som ni renoverade förra sommaren, det var minsann inte billigt fast det betalades svart… Var är brandkåren när man behöver den? Du har minsann betalat en massa skatt och till vilken nytta? Du suckar irriterat, samhället är ruttet! Inget fungerar och ingen gör något.

Du känner dig så less på alla själviska människor och korkar upp en whisky, aha en sådan härlig gammal rökig pärla. Det känns lite bättre även om det börjar bli lite varmt och lite i rökigaste laget. Du tänker att du ska ha en säker och praktisk bil, man måste ju tänka på ungarna, kanske en med diesel för ekonomin och miljön skull, man vill ju visa att man bryr sig.

Luften är tjock att andas, nu är köket övertänt och det brinner i hallen. Allt hopp är förlorat. Kanske borde du inte ha suttit med din biltidning och drömt, utan masat dig upp och gjort något drastiskt, fått undan bilen, räddat huset och såklar ungarna…

Litteratur om klimatförändringen

Efter att ha läst "Oväder" av Mark Lynas så väcktes mitt intresse för klimatfrågan på allvar och jag har sedan dess slukat ett antal böcker i ämnet. Jag tänkte dela med mig av mina läseupplevelser och kanske inspirera till att läsa någon av böckerna. Här följer en kort genomgång i den ordning jag har läst. Efter varje bok har jag en lite reflektion över vad boken har lärt mig eller hur den påverkt mig.


-----------------------------------------------------------------------------

Oväder av Mark Lynas (2005)
"Oväder" är en reseskildring där man får följa med till platser där effekterna av klimatförändringen redan är påtagliga. Boken förmedlar budskapet/känslan av att detta händer nu och att vi endast befinner oss i början av en omvälvande förändring. Problematiken kring klimatförändringarna togs upp på allvar redan på 70-talet och i denna bok så får man se att det redan har fått långtgående konsekvenser för samhällen runt om på jorden. "Oväder" har jämförts med "Tyst vår" av Rachel Carson som anses var den bok som på allvar startade den allmänna miljödebatten och lade grunden för dagens miljörörelser.


Reflektion: För mig var denna bok en väckarklocka som började få saker att hända. Jag var inte särskilt insatt i frågorna och kastade mig formligen över boken när jag fick höra talas om den. Ett bestående minne är den upprördhet jag kände när jag läste om turerna kring Kyotoprotokollet. Hur starka intressegrupper efter undertecknandet 1997 mycket aktivt försökte urvattna protokollet, hur starka intressen i USA fick Bill Clinton att försöka kompromissa bort innehållet i överenskommelsen och hur sedan George W Bush tog över och det hela byttes till direkt motarbetande och avhopp från överenskomelsen. Till och med när USA hade hoppat av så försökte de aktivt skjuta avtalet i sank (jag blir upprörd igen när jag tänker på det).

-----------------------------------------------------------------------------

Undergång, civilisationernas uppgång eller fall av Jared Diamond (2005)
Jared är professor i geografi som fått både Pulitzerpriset och National Medal of Science. I denna bok beskrivs hur ett antal samhällen lyckats eller misslyckats med att hantera förändringar. De mest intressanta kapitlen innehåller praktiska lärdomar av det som skett. Bland annat beskrivs "Rationellt dåligt beteende", "Förödande värderingar" och "Dåliga lösningar". Allra sist skriver han om "Anledningar till hopp" vilket verkligen behövs.

Reflektion: Största behållningen av boken var att den beskrev de strukturella mekanismerna som gör det möjligt eller inte för ett samhälle att göra de nödvändiga anpassningarna till nya förutsättningar. Jag fick verkligen känslan av att detta ordnar inte sig av sig självt, samhällen kan verkligen driva sig till kollaps trotts att de ser den annalkande faran.

-----------------------------------------------------------------------------

En värld (globaliseringens etik) av Peter Singer (2003)
Detta är en bok om etik, om behovet av etik i en globaliserad värld och konsekvenserna av bristande etik. Man får en genomgång av de stora internationella organisationerna och hur de fungerar, den kritik som finns mot dem och hur de kunde förbättras. Till sist så är detta en bok om oss människor som världsmedborgare.

Reflektion: Denna bok träffade mig rätt i solarplexus, den satte alla de val jag gör i ett sammanhang. Den lyfte upp egenintressenas ohållbarhet och konsekvenser.


-----------------------------------------------------------------------------

The party´s over av Richard Heinberg (2005)
Här beskrivs problematiken kring oljeberoendet och de sinande oljekällorna. Man får en historisk beskrivning av civilisationernas utveckling och tillgången på energi sedan medeltiden. Plus en genomgång av allt som tyder på att vi närmar oss den punkt då oljeproduktionen kommer att börja sjunka (peak oil).

Reflektion: Boken ger en skrämmande bild av hur beroende vi är av oljan och hur omedvetna politikerna verkar vara av att vi närmar oss en tid då oljan kommer att bli väsentligt mycket dyrare. Behovet av att skifta investeringarna till förnyelsebara energikällor framgår klart.

-----------------------------------------------------------------------------
Vårt hotade hem av ett antal professorer och andra lärda som tex Lennart Daléus och Alva Myrdal (1982).
Redan 1982 kände man till de frågor som är stora idag och de frågor som var stora då är fortfarande olösta. Militär rustning, kärnvapenhot, ojämn resursfördelning, vattenbrist, överbefolkning, kemisk förgiftning, energi brist (peak oil), ozonhål och klimatförändringen (fast man kallade det drivhuseffekten.)

Reflektion: Denna bok hittade jag i morfars bokhylla efter det att han gått bort. Boken fyllde mig med vördnad inför de människor som redan för 25 år sedan såg vad som måste göras. De insåg att det skulle bli tufft, de var väldigt tydliga med att det inte fanns något annat sätt. På sätt och vis är det skrämmande att så lite konkret har hänt sedan dess, å andra sidan så är FN mer eller mindre engagerade i alla dessa frågor. Tålamod och hängivenhet är nödvändigt och leder till förändring på sikt.

-----------------------------------------------------------------------------

Meteorologernas väderbok av Claes Bernes och Pär Holmgren (2006)
Boken av delvis författad av min favoritmeteorolog och beskriven på ett enkelt och välillustrerat sätt både olika typer av väder och växthuseffekten.

Reflektion: Boken har många mycket bra illustrationer och beskriver utförligt både väder och klimat, hur det har ändrats genom tiderna och varför den klimatförändring vi ser idag är unik. En del av behållning är att boken har ett svenskt perspektiv.


-----------------------------------------------------------------------------

Vädermakarna av Tim Flannery (2005)
Tim har lite samma stil som Mark Lynas fast "Vädermakarna" mer är en resa i tiden än en resa på jorden. Utan att bli tråkigt teknisk så lyckas Tim förklara den fantastiska processer som gör det möjligt för oss att leva på denna planet. Han förmedlar också hur människan genom sina makalösa tekniska framsteg nu har blivit den kraft som har störst påverkan på dessa livsuppehållande processer.

Reflektion: Jag fick en djupare förståelse av hur beroende vi människor är av ett fungerande kretslopp. Vi håller faktisk på att mixtra med det livsuppehållande systemet på vår rymdfarkost Jorden...

-----------------------------------------------------------------------------
Plan B 2.0 (rescuing a planet under stress and a civilazation in trouble) av Lester R. Brown (2006)
Författaren startade år 1974 "Worldwatch institute" som han ledde till år 2000. Senare startade han även "Earth policy Institute" som han leder idag. Boken är en handbok i vad som måste göras och hur det ska gå till. Där finns allt, åtgärderna, budgeten och tidtabellen. Det "enda" som saknas är den politiska viljan. Boken har använts som kursbok på ett antal amerikanska universitet.

Reflektion: Så läste jag äntligen en bok som beskrev hur vi ska kunna vända skutan och undvika skeppsbrottet. Det var till stor glädje som jag upptäckte vilken energi som läggs ner på dessa frågor i USA, hur många insiktsfulla personer som finns på andra sidan atlanten. Det framstår tydligt att detta är en fråga om makt och resurser. Enligt boken så skulle det kosta 161 miljarder dollar per år att lösa alla de stora frågorna. Idag spenderar vi ca 1000 miljarder dollar på militär (varav USA ca 500 miljarder)... Ca 700 miljarder dollar ges i bidrag till fossil bränslen, ohållbart jordbruk, skogsskövling och överfiske. Efter att ha läst denna bok så är jag verkligen övertygad om att detta inte är ett tekniskt utan ett politiskt och etiskt problem.

Pingat till http://intressant.se/intressant