2006-04-26

Säker kärnkraft?

Idag är det 20 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl havererade. Enligt "National Geographic" lär olyckan ha kostat 1000 miljarer kronor. Ovissheten kring hur många som har drabbats och hur många som kommer att dö en förtidig död är stor. "National Geographic" tror att den psykologiska effekten är den värsta, osäkerheten för framtiden är stor.

Samtigt verkar krafter för att kärnkraften ska tagas till nåder igen. På flera håll i världen byggs det nya kärnkraftverk och ännu fler planeras. 40 nya reaktorer av Tjernobylmodell planeras, inte ens Ukraina verkar avskräckta längre. Mängden radioaktivt material ökar hela tiden och det finns ingen lösning på avfallsproblemet. Förspråkarna säger att kraftverken är säkra, men det samma sades före Harrisburg och Tjernobyl. Terrorhotet finns där hela tiden, klarar de svenska kraftverken en Boeing 747? Ett är säkert, man har inte krocktestat.

Kärnvapenhotet ökar i takt med att allt fler länder skaffar "bomben". Försöken att stoppa spridningen försvåras kraftigt av att civil kärnkraft anses vara en billig och säker kraftkälla som alla kan ha. Samtigt som USA med världens i särklass största militärmakt talar om utveckling av nya taktiska kärnvapen.

Sambandet mellan civil kärnkraft och militära kärnvapen är glasklar. Pakistan fick sina bomber via Tyska och Holländska bolag som sålde utrustning till urananrikning. Pakistanierna (Aq Kahn) hjälpte sedan Nordkorea, Iran och Libyen. Indien fick sin bomb från en reaktor som Kanada hjälpte dem med. Frankrike byggde en reaktor till Saddam Hussein (han fick dock aldrig klart sin bomb). Israelerna fick hjälp av fransmännen och hjälpte i sin tur den Sydafrikanska apartheidregimen med deras bomb (Mandela skrotade dock det hela senare). Till och med i Sverige har det förts en debatt om att skaffa en bomb...

Nu behöver man tyvärr inte en atombomb för att ställa till med oöverblickbar skada, en kraftig konventionell bomb och kärnavfall blir en dödlig mix som kan kontaminera stora områden för överskålig framtid.

Avfallsfrågan är inte löst, att bygga något som håller i 100 000 år är ingen enkel uppgift. Den moderna människan, homo sapiens sapiens har funnist i ca 100 000 år, mycket har hänt sedan dess...

Det talas om transmutation som ska oskadliggöra avfallet, om detta skulle vara möjligt, vilka risker innebär det då? Det är gigantiska mänger avfall som ska processas, troligen kan denna teknik även användas för att göra motsatsen... dvs skapa högradioaktiva ämnen, vilket skulle förenkla för de som vill göra billiga och effektiva atombomber.

Sedan har vi frågan om bränslet, uran, en ändlig resurs. Med ökad efterfrågan så lär priset stiga. Brytningen innebär stora risker för miljön. Redan idag används det faktiskt mer uran än det bryts. Det är möjligt eftersom man utvinner bränsle ur de kärnvapen som skrotades när Sovjetunionen föll samman. Idag verkar dock inte nedrustning vara på agendan, snarare tvärt om.

Med vilken rätt kan kärnvapenmakter hindra andra länder från att skaffa samma vapen som de själva absolut inte vill undvara? Vad är en pålitlig demokratisk stat? Ta Frankrike som exempel. Franska agenter sprängde ett Greenpeace fartyg (Rainbow warrior) i Nya Zeeland och dödade en person. Detta gjordes för att deras kärnvapen skulle kunna testas utan störningar. Först förnekade man inblandning, talade om terrorism och att Frankrike skulle göra allt som som i deras makt för att de skyldiga skulle straffas, men när två agenter fängslades, så införde man sanktioner mot Nya Zeeland för att få agenterna frigivna. De agenter som undkom, straffades aldrig och ingen blev straffad för att ha givit ordern. I efterhand kom det fram att den franska presidenten Francois Mitterrand godkänt dådet. Vem kan man lita på?

1 kommentar:

Anonym sa...

Tack för att någon vaknar upp och börjar sprida fakta till andra människor. Vi kan göra något åt det här, för det första känna till fakta, sedan fundera om jag vill vara en del av lösningen eller en del av problemet. Ändra våra tankar och sedan börja agera enligt vem jag vill vara i förhållande till detta. Dags för människor att sluta tro att vi är lealösa offer som flyter omkring i världsrymden och inte kan göra något åt någonting. Vi måste börja med att ändra oss själva! Om 80 000 människor runt jorden tänker samma sak tillsammans så är deras tankar så kraftfulla (tankar=energi) att de kan skapa den realitet som vi lever i och kan motverka 6,4 miljoner människors slumpmässiga kaotiska tankar. Om 80 000 människor tror endast på kärlek så är det tillräckligt för att ändra hela planetens realitet. När det gäller de fakta som presenteras i texten kan man öva sig i att fråga "vad skulle kärleken göra här?". Skulle kärleken tillverka bomber, skulle kärleken spränga ett fartyg i luften och döda en människa osv. Ett boktips för alla som bryr sig: "The last hours of ancient sunlight" av Thom Hartmann. Rena dynamiten med allt från fakta, hur det kunde bli så här och framför allt vad vi kan göra åt det. Let the show begin!

Hälsningar från en annan 70-talist som vaknat och kommit ur "jag har inte ställt till det här alltså är det inte jag som ska göra nåt åt det"-garderoben