2007-12-13

En bättre värld under november


Jag har helt oförberedd hållit mitt första tal om klimatförändringen inför publik! Jag blev själv överrumplad över att jag plötsligt stod med en mikrofon i handen och talade rätt ur hjärtat om vikten av att tänka igenom vad vi egentligen sysslar med. Jag var på konsert med min mamma och min sambo i Immanuelkyrkan, tillställningen visade sig vara en ogenerad marknadsföring av den kristna tidningen "Världen idag" som hade vikande upplaga och höll på att förlora rösten i konkurrensen med de stora mediekoncernerna. Med tanke på hur översköljd man är av dagliga köpbudskap så tyckte jag inte att det vara särskilt uppseendeväckande även om det var lite falsk marknadsföring, men inträdet var ju billigt.

Nåja atmosfären var intensiv och innerlig och när pastorn uppmanade de som herren givit profetiska budskap att kliva fram och dela med sig till de församlade så kände jag mig på något avspänt sätt tilltalad av hela arrangemanget. Detta visade sig inte vara vilken dussinföreställning som helst. Jag är väl medveten om att påverkan av andra är den naturliga fortsättningen när den egna livsstilen har fått sin översyn. Nu har jag ju knappast varit en person som trivs i rampljuset och hade någon sagt till mig för fem år sedan att jag skulle hålla ett tal i en kyrka så hade jag sagt att det är lika osannolikt som att jag skulle sluta spela datorspel (vilket visade sig gå alldeles utmärkt).

Efter det att den första "profeten" talat färdigt och mikrofonen stått ensam en stund så tågade jag bestämt fram till scenen. Adrenalinet kickade in och jag kunde tala rätt ur hjärtat om hur omedvetet vi människor agerar när vi låter oss förkrympas till prisjagande konsumenter som glatt accepterar i princip vilka missförhållanden som helst. Industriellt djurplågeri blir godtagbart bara vi kan äta billigt. Ytterligare ett nytt schampo rättfärdigar att fastspända kaniner får schampo droppat i ögonen, fast det redan finns tusentals likvärdiga produkter. Vi låter i stort sätt oreflekterat våra pensionspengar investeras i de mest vidriga aktiviteter och produkter. Girighet och frosseri har upphöjts till dygder och mammon har blivit vår nya gud. Som du hör så inbjöd kyrksalen till en kraftfull retorik och jag fick faktisk en entusiastisk applåd när jag klev ner från scenen.

Om inte de religiösa inser att vi är på fel väg med alla tydliga referenser i de heliga skrifterna så har konsumismen verkligen slagit sina klor djupt i vårt kött... Förlåt mitt språk men den det bibliska språket känns på något sätt naturligt med tanke på proportionerna i det vi håller på med. Jag vet inte om en skräckblandad förtjusning inför den stundande apokalypsen eller fokusen på det väntande efterlivet har skapat en avvaktande tolerans inför vår medverkan i dödssynderna. Men jag tycker att det borde vara hög tid för de religiösa att flytta fokus från äktenskapsfrågorna till den hejdlösa konsumtionslivsstilen.



Utifrån utvärdering enligt "the better world handbook" så har följande hänt i november.

Ekonomisk rättvisa
  • Bara köpt rättvisemärkt choklad
  • Bara köpt rättvisemärkt te och kaffe

Fullständig fred


Ekologisk bevaring

  • Skänkt 200 kr till Sea shepherds
  • Skänkt 200 kr till Greenpeace
  • Skänkt 200 kr till Klimax
  • Skänkt 200 kr till Miljöförbundet jordens vänner


Djup demokrati

  • Deltagit mycket aktivt i det politiska arbetet denna månad


Social rättvisa

Skänkt 200 kr till Läkare utan gränser
  • Skänkt 200 kr till Rädda barnen
  • Skänkt 200 kr till Amnesty
  • Skänkt 200 kr till Frälsningsarmén

  • Frivillig enkelhet

    • Avstått från att skaffa ny TV

    Levande gemenskap

    2007-11-19

    Att inget göra.

    För mig som har följt klimatforskningen i lite mer än två år så är Björn Lomborgs budskap tydligt och konsekvent. Men jag kan också förstå att för den som inte gärna vill tro att vi är inne i en mycket dramatisk tid där vårt handlande (eller icke handlande) får långtgående konsekvenser för allt liv på jorden så känns det betryggande att läsa Lomborg. Därför kan det vara på plats att påpeka på vilket sätt Lomborgs budskap nu senast på DNs ledarsida skiljer sig från den samlade vetenskapen i form av IPCC och ekonomiska auktoriteter som Nicolas Stern. De retoriska ”knepen” framstår i all tydlighet när man ser skillnaderna i budskap. Björn Lomborg är inte ensam om sitt budskap men har sedan några år seglat upp som en av de mer uppmärksammade "skeptikerna".

    Lomborg börjar med att konstatera att: "De flesta av jordens urbana områden redan har erfarit mycket mer dramatiska temperaturhöjningar under de senaste decennierna än de 2,6 grader som den globala uppvärmningen förväntas bidra med de närmsta 100 åren."

    Alltså vill han ge intryck av att den förväntade globala uppvärmningen inte är så illa eftersom temperaturen i storstäderna är flera grader högre än i omgivningen. För det första så handlar klimatförändringen om den globala medeltemperaturen som är något helt annat än lokala variationer mellan storstad och landsbygd. För det andra så är den förväntade medeltemperaturökningen till år 2100 mellan 1,1 grader och 6,4 grader (jämfört med medeltemperaturen år 1980-1999) enligt IPCCs modeller. För det tredje befarar forskarna att en global temperatur höjning på mer än 2 grader skulle starta irreversibla processer i naturen som ytterligare kommer att höja temperaturen i framtiden i en självgående spiral.

    Sedan kör han samma sak en gång till i en liten annan tappning: ”Samtidigt som kändisaktivister varnar för det existentiella hot som klimatförändringen medför, ger världens metropoler en mer realistisk bild av hur problemet kan tacklas.”

    Nu är det alltså ”kändisaktivister” som varnar, han råkar glömma nämna att även den samlade vetenskapen säger samma sak och har gjort det i flera år.

    Så följer sedan Lomborgs verktyg för lösningen på problemet: ”Vi har långt mer pengar och teknologiska möjligheter än tidigare för att anpassa oss.”

    Tillväxt och teknologi räddar alltså oss även om klimatet ändras.

    Vi får veta att det finns enkla lösningar: ” Medan kändisaktivister helt fokuserar på att minska koldioxidutsläppen kan vi göra mycket mer - och till en betydligt lägre kostnad. Det finns enkla lösningar som kan åstadkomma betydande resultat.”

    Det är alltså billigare att anpassa sig än att försöka minska utsläppen. Denna slutsatts går helt emot Nicolas Sterns slutsatser som istället visar att det är mycket billigare att minska utsläppen än att anpassa sig till ett allt varmare klimat. Anpassningar blir vi tvungna till i vilket fall som helst, den globala medeltemperaturen har redan stigit 0,7 grader de senaste hundra åren och de utsläpp vi redan har gjort förväntas öka temperaturen med minst lika mycket till även om vi helt slutade elda olja och kol idag.

    Dessutom får vi veta att vi kan göra mer än våra förfäder: ”Självklart kommer städer också att drabbas av koldioxidrelaterade temperaturhöjningar, utöver bidraget från urbana värmeöar. Men vi har en chans att agera. Till skillnad från våra förfäder, som gjorde lite eller inget för att hantera urbana värmeöar, har vi goda chanser att dämpa effekterna.”

    Lomborg vill gärna framhäva de urbana värmeöarna som ett stort problem, som tydligen funnits under lång tid. Faktum är att våra förfäder bodde i betydligt mindre städer med betydligt mindre asfalt och mindre energialstrande verksamheter därför var fenomenet heller inte lika påtagligt som idag. Dessutom har storstäderna i den rika delen av världen luftkonditionerat sina kontor, bilar, köpcenter och i varmare trakter ofta numera även sina bostäder. Det används faktisk idag mer energi i världen för att kyla våra lokaler än att värma dem.

    Sedan kommer själva huvudpoängen och slutklämmen: ” Ta till exempel Los Angeles. Att lägga om taken på merparten av stadens fem miljoner bostadshus, måla om en fjärdedel av gatorna och plantera 11 miljoner träd skulle kosta omkring 1 miljard dollar. Det skulle i sin tur sänka utgifterna för luftkonditionering med 170 miljoner dollar och leda till en minskning av luftföroreningarna värd 360 miljoner dollar - varje år. Temperaturen i Los Angeles skulle gå ner med ungefär 3 grader, vilket motsvarar den höjning som förutspås för resten av detta århundrade.

    Jämför det med de 180 miljarder dollar som Kyotoavtalet kostar att genomföra och som knappt ger någon effekt.

    Just nu hör vi inte så mycket om smarta lösningar på klimatfrågan. Det måste ändras. Vi kan faktiskt välja vår framtid. ”

    Kostnaden för att minska den urbana värmeeffekten i EN storstad ställs alltså mot det första trevande steget mot ett hejdande av ett skenande klimat. Lomborg bortser helt från följderna av klimatförändringen utanför städerna, som om dessa var isolerade ”värmeöar” där ”smarta lösningar” kan lotsa oss igenom en global uppvärmning utan några större vedermödor. Till sist får vi indirekt veta att de som vill hejda klimatförändringen inte är så smarta eftersom deras lösningar ”måste ändras”. ”Vi kan ju faktiskt välja” att INTE hejda klimatförändringen.

    Budskapet är enkelt och tilltalande men vid närmare analys visar det sig gå stick i stäv med den vedertagna vetenskapen. Likheten med de som ända in på 90-talet hävdade att rökning inte orsakar cancer trotts en i det närmaste total vetenskaplig konsensus kring motsatsen är den närmaste parallell jag kan komma på. Låt oss hoppas att vi lärt oss något av detta och inte låter värdefull tid gå till spillo pga denna strategi. "Doubt is our product" som det så talande skrevs i ett intert tobaksbolagsmemo.

    2007-11-16

    För absurt?


    På dagens ledarsida i DN finns en artikel av den danske "miljöskeptikern" Björn Lomborg. När jag läste artikel så var min första tanke att detta är ironi, men artikeln var översatt av ledarskribenten Peter Wolodarski som gjort sig känd som en konsekvent tillväxtivrare och "miljöskeptiker".

    Lomborg påstår på var jag kan tro fullaste allvar att den globala uppvärmningen inte är så illa, den kan tacklas med vitmålade hustak, vita vägar, porlande fontäner, prunkande trädalleér, luftkonditionering och förbättrad sjukvård. Allt detta kommer att kosta en bråkdel av vad omställningen från fossilsamhälle betingar. Dessutom kan vi fortsätta som tidigare och bli ännu rikare och att vi får råd med ännu mer när det bli ännu varmare. Lomborg tycker själv att detta är "smarta lösningar på klimatfrågan". Jag undrar lite stilla hur man tacklar orkanerna, bränderna, torkan, översvämningarna, matbristen och inte minst de fallerande ekosystemen. Kanske är detta endast tänkt som en lösning för i-ländernas storstäder, fast jag betvivar om de kommer att vara beboliga så länge om världen runt omkring rämnar.

    Det där med vita hus hade man ju redan tänkt på i Grekland men det hjälpte föga när soten från sommarens skogsbränder färgade dem svarta.




    Fontäner låter ju trevligt men jag skulle inte tro att Australiensarna som ser sin boskap torka ihjäl har vatten över till några fontäner fast det mildrar hettan.




    Luftkonditioneringarna fungerade dåligt i New Orleans när Katrina dränkte staden men det lär inte varit någon brist på porlande vatten...



    2007-11-12

    En bättre värld under oktober


    Oktober var månaden då Kalifornien upplevde den mest omfattande branden genom tiderna, 900.000 människor fick evakueras. Bränderna varade i tre veckor och sträckte sig över ett område som var större än halva Gotland. Man kan inte säga att en enskild väderhändelse beror på klimatförändringen, men brandens häftiga förlopp berodde till stor del på kraftiga, varma vindar och en längre tids torka. För fyra år sedan hade man en liknande brand som då var den värsta man varit med om. I klimatförändringarnas fotspår kommer det som tidigare var ovanligt att bli vanligare, nya extrema rekord kommer att förskjuta det vi tycker är extremt.




    Så vad har jag gjort i oktober då? En stor händelse skulle bli miljöpartiets trafikkampanj i Malmö. Jag skulle dela ut en "miljöbot" till stadens stadsjeepsägare för att ytterligare belysa detta märkliga fenomen. Tyvärr så hann "Asfaltsdjungelns indianer" före och eftersom de toppar sin kampanj med att tömma luften ur däcken så spred sig en nervositet i miljöpartiets malmöstyrelse över arga reaktioner och detta kampanjinslag avblåstes. Det var tråkigt men jag har förståelse för försiktigheten, bilen är ju verkligen känsloladdad.

    Jag har läst Andreas Malms bok "DET ÄR VÅR BESTÄMDA UPPFATTNING ATT OM INGENTING GÖRS NU KOMMER DET ATT VARA FÖR SENT". En recension kommer senare, men kort sagt så blev jag imponerad att det gick att skriva en bok om klimatförändringen som presenterade ett nytt perspektiv. Nämligen det evolutionära, vetenskapsmetodikens prägling av Darwin och det saknade makroperspektivet.

    Utifrån utvärdering enligt "the better world handbook" så har följande hänt i oktober.
    Ekonomisk rättvisa
    • Bara köpt rättvisemärkt choklad
    • Bara köpt rättvisemärkt te och kaffe

    Fullständig fred



    Ekologisk bevaring

    • Skänkt 200 kr till Sea shepards
    • Skänkt 200 kr till Greenpeace
    • Skänkt 200 kr till Klimax
    • Skänkt 200 kr till Miljöförbundet jordens vänner
    • Köpt ytterligare 100 kr lågenergilampor till Malmös Zenförening
    • Läst ytterligare en bok om klimatförändringen

    Djup demokrati

    Social rättvisa

    • Skänkt 400 kr till Läkare utan gränser
    • Skänkt 200 kr till Rädda barnen
    • Skänkt 200 kr till Amnesty

    Frivillig enkelhet

    • Avstått från att skaffa ny TV

    Levande gemenskap

    • Deltog på ett frikyrkligt möte om tidens ände (det var intressant)

    2007-10-28

    De nya fordons och bränsleskatterna år 2008


    Regeringen visar nu handlingskraft i klimatfrågan och justerar bränsle och fordonsskatterna för att minska trafikens skadliga påverkan. Eller hur är det men den saken egentligen? Jag har läst igenom lagtexten i budgetpropositionen och räknat på vad de egentliga kostnadseffekterna blir.

    I korta drag händer följande, för en ”normal” privatbilist (1500 mil/år) så höjs skatten med några hundralappar per år medan skatten för den som tar bilen till jobbet (2000 mil/år) kommer att oförändrad eller sänkt skatt. Vad kontentan av detta blir är inte helt enkelt att sia om, men jag skulle inte tro att det leder till minskad biltrafik. Väger man in att kollektivtrafiken på flera ställen får höjt biljettpris så lär det troligen leda till en ökad biltrafik.

    I budgeten för 2008 så höjer regeringen bensinskatten med 28,75 öre/liter och dieselskatten med 55 öre/liter. Samtidigt så ökar man reseavdragen med 50 öre per mil och sänker fordonskatten på dieselbilar. Sänkningen är 4,5% på gamla dieselbilar (som jag inte brytt mig om att räkna på) som har viktbaserad skatt, 5,7% för nya dieselbilar med koldioxidbaserad skatt (som har 6000kr i partikelfilterrabatt) och 10% för dieselbilar som säljs nästa år fast då får man ingen rabatt för partikelfilter längre.

    Vad blir då genomslaget för en ny Volvo V70 som kör 1500 mil/år privat?

    Bensindriven modell:
    En skattehöjning med 393 kr/år

    Dieseldriven modell (med partikelfilterrabatt):
    En skattehöjning med 253 kr/år

    Om man köper en ny dieseldriven V70 nästa år så får man inte någon partikelfilterrabatt men ”dieselfaktorn” minskar så i slutändan får man:
    Betala 2021 kr/år mer (för de tre första åren) än om man hade köpt bilen före årsskiftet.

    Samtidigt så höjs reseavdraget med 50 öre/mil vilket innebär att den som kör 1500 mil/år privat och 2000 mil/år till jobbet (motsvarar ca 5 mil enkel resa per arbetsdag) får följande effekter:

    Bensindriven modell:
    En fordons och bränsleskatte höjning med 393 kr/år minus ett ökat reseavdrag med 471 kr/år dvs en sänkning med 78 kr/år!

    Dieseldriven modell:
    En skattehöjning med 253 kr/år minus ett ökat reseavdrag med 252 kr/år dvs en höjning med 1 kr/år!

    Skillnaden mellan bensin och diesel består. Dieselmodellen som sålts före årsskiftet och har tid kvar med partikelfilterrabatt betalar 3163 kr/år lägre bränsleskatter och fordonsskatter än bensinmodellen.

    Om dieselmodellen redan haft partikelfilterrabatt i 3 år blir fördelen för dieselbilen nu 1307 kr/år.

    Köper man en ny dieselbil efter årsskiftet så blir fördelen 1539 kr/år.

    En intressant detalj är att bränsleskatten på en ”smutsigare” europadieseln inte verkar höjas, kanske är det så att man ser en kapacitetsbrist på den renare och dyrare dieseln som ett problem och öppnar för en övergång till europadieseln. Det vore ett steg tillbaka, när man ser på luftkvaliteten i städerna och övergödningen av haven.

    En lite brasklapp är att jag inte är expert på läsning av budgetpropositioner, så läs gärna själva i detta dokument http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/98/75/e0955110.pdf jag kan ha missat något.


    Mina beräkningarna är gjorda enligt följande:

    Tidigare såg det ut så här:

    Fordonsskatten bestod av två delar:
    Ett grundbelopp på 360 kr/år
    Koldioxidkomponenten är 15 kr/gram koldioxidutsläpp över 100 gram/kilometer vid blandad körning. För dieseldrivna personbilar ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,5. För bilar som kan drivas med alternativa drivmedel är komponenten 10 kr/gram.
    Om man tittar på den bil som säljer bäst i Sverige Volvo V70 så blir fordonsskatten för:
    bensinmodellen 2.4 170hk: 2160 kr/år Räknat utifrån: 360+(220-100)*15 = 2160
    dieselmodellen 2.4D 163hk: 3407 kr/år Räknat utifrån (360+(179-100)*15)*3,5-2000 = 3407
    Inklusive bränselskatten blev det följande:
    Bensin: 2160 kr/år + 0,92 l/mil * 1500 mil/år * 6,6325 kr/l = 11313 kr/år
    Diesel: 3407 kr/år + 0,68 l/mil * 1500 mil/år * 4,65 kr/l = 8150 kr/år
    Alltså en skillnad på 3163 kr till dieseln fördel

    Om bilen sålts i år blir det enligt följande med den nya skatten:
    Ett grundbelopp på 360 kr/år
    Koldioxidkomponenten är 15 kr/gram koldioxidutsläpp över 100 gram/kilometer vid blandad körning. För dieseldrivna personbilar ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,3. För bilar som kan drivas med alternativa drivmedel är komponenten 10 kr/gram.
    För vår Volvo V70 så blir fordonsskatten för:
    bensinmodellen 2.4 170hk: 2160 kr/år Räknat utifrån: 360+(220-100)*15 = 2160
    dieselmodellen 2.4D 163hk: 3099 kr/år Räknat utifrån (360+(179-100)*15)*3,3-2000 = 3098,5

    Inklusive bränselskatten blev det följande:
    Bensin: 2160 kr/år + 0,92 l/mil * 1500 mil/år * 6,92 kr/l = 11710 kr/år
    Diesel: 3099 kr/år + 0,68 l/mil * 1500 mil/år * 5,2 kr/l = 8403 kr/år
    Alltså en skillnad på 3307 kr till dieseln fördel, det har alltså blivit ännu förmånligare att köra dieselbil. Om man redan har fått sina 6000 kr i partikelfilterrabatt så blir det 1307 kr till dieselns fördel.
    Om man köper dieselbilen nästa år när partikelfilteravdraget har avskaffats då?
    Fordonsskatten blir då:
    dieselmodellen 2.4D 163hk: 4867 kr/år Räknat utifrån (360+(179-100)*15)*3,15= 4866,75
    Inklusive bränsleskatt blir det alltså:
    Diesel: 4867 kr/år + 0,68 l/mil * 1500 mil/år * 5,2 kr/l = 10171 kr/år
    Fördelen för dieselbilen krymper alltså rejält till 1539 kr/år, men beskattningen är alltså fortfarande lägre på dieselbilen.

    Fordonsskatten + bränsleskatten på en bensindriven Volvo V70 som körs 1500 mil/år har alltså ändrats från 11313 kr/år till 11710 kr/år, en höjning med 393 kr.
    Om även räknar på en arbetspendning på 2000 mil /år så blir den ökade resekostnaden:
    Bensin:
    2000*0.92*0.2875=529kr/år
    Med det höjda reseavdraget blir det en sänkt kostnad med 1000-529=471 kr/år
    Totalt med både privat körning och arbetspendning så blir det 393-471=-78 kr/år
    Diesel:
    2000*0,55*0,68=748 kr/år
    Samtidigt ger det ökade reseavdraget 1000 - 748= 252 kr/år
    Totalt med både privat körning och arbetspendning så blir det 253-252= 1kr/år

    Fordonsskatten + bränsleskatten på en dieseldriven Volvo V70 som körs 1500 mil/år och har köpts i år (och därmed omfattas av partikelfilterrabatten på 6000 kr) ändras från 8150 kr/år till 8403 kr/år, en höjning på 253 kr.


    Fordonsskatten + bränsleskatten på en dieseldriven Volvo V70 som körs 1500 mil/år och köps nästa år från 8150 kr/år till 10171 kr/år, en höjning på 2021 kr/år (under 3 år) jämfört med om man köpt samma bil i år.

    2007-09-30

    En bättre värld under september



    I början av september så föll en viktig pusselbit på plats. Jag var på ett föredrag om medvetandet som en av ledarna för Zen Buddhistiska samfunden i Sverige höll i. Ledaren fick frågan om vi har en fri vilja eller om vi endast reagerar på omständigheterna. Han svarade med en liknelse. Det medvetna medvetandet är som en mygga som sitter på en skenande elefant i djungeln och ropar "höger, vänster, stanna" medan elefanten störtar fram. Elefanten symboliserar det undermedvetna, de historiska sambanden och allt annat som vi inte råder över. Det enda vi egentligen kan göra är att lägga in vårt veto mot vissa personliga handlingar och sätta upp långsiktiga mål och principer att leva efter.

    Detta var på något förunderligt sätt väldigt befriande, jag visste ju redan att jag inte kan "rädda" jorden, men frustrationen över den galenskap som mänskligheten sysslar med har ändå känts påtagligt personlig och tanken det går ändå åt helvete har ständigt legat på lur när något helt galet gjorts framför mina ögon. Men insikten om vad som står i min makt att göra (om än så försvinnande lite) är väldigt befriande, jag har ju faktiskt bestämmanderätten över mina mål och principer, mitt veto gäller mig personligen och friheten i detta är total, det är så mycket lättare att ha koll på sig själv än det är att ha kolla på andra. Med detta sagt så menar jag inte att det är enkelt att hantera sig själv eller att man inte ska försöka påverka andra, tvärtom.
    Efter detta fördrag så bestämde jag mig för att åter börja ha en "medvetandes dag" en dag i veckan (eller i alla fall tre gånger i månaden). Det innebär att denna dag är inget planerat, det finns inga tider att passa och allt som görs ska vara fokuserat och därför gör man endast en sak åt gången. Det är en dag med långa promenader, bokläsning, tedrickande och dagboksskrivande.

    För övrigt kan jag meddela att "min" återvinningsstation blir allt bättre sorterad. Jag hade dock tur när jag råkade komma cyklande samtidigt som några utländska byggarbetare slängde en säck med byggavfall bland pappersförpackningarna. De såg något skamsna ut när de lastade soporna i sin bil istället, frågan är väl dock om byggavfallet hamnade på rätt ställe i slutändan...

    Utifrån utvärdering enligt "the better world handbook" så har följande hänt i september.

    Ekonomisk rättvisa
    • Bara köpt rättvisemärkt choklad
    • Bara köpt rättvisemärkt te och kaffe

    Fullständig fred

    • Hade röd tröja till stöd för Burmas folk

    Ekologisk bevaring

    • Handlat kravmärkt på bondens marknad
    • Avstått från att köpa icke ekologiska frukt och grönsaker
    • Återvunnit alla förpackningar som hade slängts i tvättstugan
    • Köpt lågenergilampor till Malmös Zenförening 230kr
    • Gått med i Miljöförbundet jordens vänner 240kr
    • Skänkt 200 kr till Greenpeace
    • Skänkt 200 kr till Svenska naturskyddsföreningen
    • Skänkt 200 kr till Sea shepards

    Djup demokrati

    • Leder en del av miljöpartiets höstkampanj om trafiken
    • Skrivit en insändare om finsk kärnkraft

    Social rättvisa

    • Skänkt 200 kr till UNICEF
    • Skänkt 200 kr till Läkare utan gränser
    • Skänkt 200 kr till Röda korset

    Frivillig enkelhet

    • Avstått ännu en månad från att köpa en ny TV
    • Har haft två stycken uppmärksamhetens dag

    Levande gemenskap

    • Hade ett kampanjmöte hemma hos mig
    • Skänkt 200 kr till Zen Buddhistiska samfundet

    2007-09-15

    En tid för hjältar


    Vad gör man när man gjort allt det enkla och det återstår hur mycket som helst att göra?

    Hur känns det när det blir uppenbart att vackra ord och insikt om det nödvändiga inte utmynnar i något mer än just detta?

    Jo, det känns overkligt, det känns frustrerande, det känns uppfodrande... Det är som att leva i en värld uppbyggd av kulisser. Kulisser som fångar uppmärksamheten med sina starka färger, som lockar med sina detaljer, som ivrigt diskuteras men som döljer den försummade omgivningen. Omgivningen som är grunden för allt det som egentligen betyder något, omgivningen som försummas till den grad att kulisserna snart kommer att rasa, medan nya glada färglager läggs på ytan.

    Det jäser, tack och lov! Vi är inte i coma, vi är bara förstummade, förblindade och rent allmänt bortkollrade. Det är inte någons fel, det finns ingen illvillig plan. Vi är alla under hypnos, masshypnos, vi vet om det, ofta accepterar vi det, det är en självhypnos. Vi måste själva ta oss ur den, det är skrämmande, det är ovisst. Men det är nödvändigt, insikten börjar få fäste, den gnager, det är för uppenbart. Mark Lynas skriver i boken Sex grader: "Som jag ser det talar den bekymmersamma situation vi har hamnat i inte för fatalism utan för radikalism".

    Detta börjar smärtsamt och oundvikligen bli uppenbart. Detta fixar sig inte medan jag ser på, det finns ingen osynlig hand som ställer saker till rätta, halvhjärtat är inte tillräckligt. Mina föräldrars generation har sedan länge slumrat in till förföriska locktoner, min generation är inte ett dugg bättre. Inse att livspusslet saknar bitar, det är inte meningen att det ska kunna läggas. Välj ett eget motiv, ta dig tid att fundera på hur du vill ha det, gör en rimlighets bedömning. Kommer det att kunna läggas? Vill du verkligen lägga det? Vill du att dina barn ska fortsätta lägga det?

    Så vad vill jag då?

    Jag vill att folk ska tänka tanken ända ut i sina konsekvenser. Tänka:

    -är det okej att vår planet är i ett betydligt sämre skick när vi lämnar den än när vi ärvde den?
    -tycker jag att det är ok, att bördig jord torkar ut, att lågland dränks, att floderna sinar?
    -verkar det vettigt att det spenderas 1000 miljarder dollar på vapen varje år?
    -vill jag att de som odlar min mat ska behöva skyddsdräkt?
    -vill jag äta djur som levt som produkter och hanterats som om de inte var levande varelser?

    Rent konkret vill jag:

    -att du på allvar tar reda på vad som är på gång
    -att du slutar flyga för nöjes skull
    -att du endast använder bil då det verkligen behövs
    -att du som köper en ny bil köper den med minst påverkan
    -att du som jobbar på ett företag som inte gör tillräckligt byter jobb
    -att du slutar äta djur som plågas
    -att du slutar äta djur som utrotas
    -att du slutar konsumera varor som uppenbart förstör för framtida generationer
    -att du blir obekväm

    Frustrationen är inte bara min, den ligger i luften. Men det börjar hända saker. Det är med förtjusning jag läser om "Asfaltdjungelns indianer". Det är ett växande antal stammar som synliggör det absurda i att det fortfarande finns folk i storstäderna som köper nya stadsjeepar. De släpper ut luften ur jeeparna och lämnar ett meddelande till bilägarna där de förklarar att det inte är personligt men att deras bilar faktiskt dödar.

    Min första tanke var att det inte fungerar att pysa däck, utan endast gör folk upprörda. Men efter att ha läst om dem i DN så insåg jag att de vet vad gör, de omsätter frustration i handling. De är med och skapar en gräsrotsrörelse som är nödvändig för att kunna möta den utmaning vi står inför. De gör det omöjligt för politiker att inte sätta handling bakom sina utfästelser samtidigt som de gör det möjligt för politiker som verkligen vill förändra att göra detta.

    Visst är det ett lagbrott som begås, visst är det farligt med brottsrelativism, men ändå...

    I somras så mätte man hastigheten på 900.000 fordon på 50 och 70 sträckor. 59% av bilisterna körde för fort, ett klart lagbrott. Om hastighetsgränserna hållts så uppskattar man att 100-150 liv skulle sparats varje år.

    År 2003 så gjorde skatteverket en uppskattning av hur mycket det fuskades med reseavdragen. Resultatet blev nedslående, 46% av avdragen var för höga, det motsvarade ca 1,4 miljarder. Ett klart lagbrott. Jag skulle inte tro att det har blivit bättre sedan dess.

    Att döma av skattefiffel, licensskolk och bygglovstrots så verkar flertalet moderata ministrar i vår regering tycka att "små" lagbrott för egen vinning är om inte helt okej, i alla fall inte så farligt. Jag skulle dock tro att de har en annan syn på pysningar av stadsjeepsdäck...

    Så länge aktivismen bedrivs utan att skada människor, djur eller förstöra egendom och dessutom görs för att förhindra eller uppmärksamma en ohållbar aktivitet så har den mitt fulla stöd! Eller rent ut sagt jag vill ha mera aktivism, det som pågår är ohållbart och måste ändras, tiden rinner ut. Kanske bor det en indian i oss alla?

    2007-08-26

    En bättre värld under augusti

    Inspirerad av bloggen Klotet 2007 så beställde jag boken the better world handbook för drygt en månad sedan. Boken innehåller en massa tips om hur man med enkla medel kan bidra till en bättre värld och hur man även undviker att bidra till en sämre värld. En utförligare beskrivning finns på Klotet 2007.

    Efter den omskakande läsningen av boken sex grader och en sex veckors semester är jag nu åter inspirerad och entusiastisk inför det praktiska arbetet att bidra till en bättre värld. Jag har anslutit mig till cyber planetisorna i Sverige ett nätverk att inspireras av.

    Utifrån the better world handbook så presenterar jag mina handlingar inom sju kriterier för en bättre värld. Tanken med detta är att inspirera, inte skryta. Förutom mina personliga handlingar för en bättre värld så har jag även valt att använda det arvode på ca 1500 kr i månaden som jag får via mitt politiska uppdrag till olika organisationer som jobbar för en bättre värld. I augusti har följande hänt:

    Ekonomisk rättvisa
    • Bara köpt rättvisemärkt choklad
    • Bara köpt rättvisemärkt te och kaffe


    Fullständig fred

    • Köpt boken the better world handbook


    Ekologisk bevaring

    • Köpt ekologiska underkläder via internet
    • Handlat kravmärkt på bondens marknad
    • Avstått från att köpa icke ekologiska frukt och grönsaker
    • Adopterat en återvinningsstation
    • Återvunnit alla förpackningar som hade slängts i tvättstugan
    • Börjat gå en kvällsrond för att släcka i mötesrummen på jobbet
    • Skänkt 200 kr till Greenpeace
    • Skänkt 200 kr till Miljöförbundet jordens vänner
    • Skänkt 200 kr till Svenska naturskyddsföreningen
    • Skänkt 200 kr till Sea shepards


    Djup demokrati

    • Börjat det politiska arbetet efter sommaruppehållet
    • Skrivit en insändare om klimatförändringen


    Social rättvisa

    • Tagit en granne i försvar i en konflikt
    • Skänkt 200 kr till UNHCR
    • Skänkt 200 kr till Läkare utan gränser
    • Skänkt 200 kr till Röda korset


    Frivillig enkelhet

    • Avstått från att köpa en ny TV


    Levande gemenskap

    • Jobbat för bildandet av en bilpool


    Besök cyber planetistas hemsida eller hitta fler bloggar som är med i cyber planetista Sverige.

    2007-08-20

    Att adoptera en återvinningsstation


    Jag har adopterat återvinningsstationen utanför min trappuppgång. Det hela började med att jag irriterade mig på att folk sorterade fel. Min bostadsrättsförening har nyligen sett till att man kan sortera även pappersförpackningar nere på gatan, tidigare hade vi endast tidningar. Nu är det ju knappt 100 meter till en större miljöstation där det finns även glas, metal och plast men det kan känns långt för den som inte är van vid sopsortering. Tyvärr så hade ganska många svårt att hantera den nya tunnan och det blev ofta fel. I början retade jag mig på felsorteringen och rättade muttrande till de grövsta missgreppen.

    Efter en del funderingar så bestämde jag mig för ett socialt expriment, jag skulle hålla koll på återvinningskärlen i stort sett dagligen och rätta till felen, för att se om det gjorde någon skillnad. Min teori var att om det är rätt sorterarat när folk kommer och ska återvinna så kommer man att vara mindre benägen att göra fel. Om det däremot ofta är fel så kommer folk att tycka att det kvittar eftersom andra inte verkar bry sig.

    Nu har det gått ett par månader och resultatet har varit uppmuntrande, det är ofta så att jag inte behöver fixa till det. Så var det inte i början, det var bitvis riktigt illa. Ett tag var det någon förvirrad småbarnsförälder som slängde hushållssoporna i återvinningen, det fanns nämligen inte helt angenäma blöjor i påsarna, det har som tur är upphört. Någon med insikt om papperts ursprung kastade en palm, med kruka och allt bland förpackningarna, kanske med förhoppningen att man kunde göra cellulosa av den. Ett par inramade tavlor, ett lyslör och ett antal aluminiumburkar har även förirrat sig förutom de sedvanliga plastpåsarna och frigolitbitarna.

    Igår var dock något av ett bakslag, jag är osäker på om någon har iaktagit mig och tänkt jäklas, för det låg cirka 10st prydligt inplastade pappersförpackningar i varsin väl försluten fryspåse.

    I början kändes det lite skämmigt att rota i återvinningskärlen, men sedan tänkte jag på hur jag ville att det skulle kännas. Jag skulle ju själv bli glad om det var någon som ansträngde sig för att återvinningen skulle bli rätt. Jag tror att det är uthållighet och de små detaljerna som leder till de stora sprången framåt.
    Min hund tycker dock att jag är rätt tradig som ska kolla i de tråkiga tunnorna när vi nästan är hemma efter promenaden. Hon tycker att det är mycket roligare med vårt andra projekt där hon har en aktiv roll, det spar jag dock till en annan gång...

    2007-08-12

    Sex grader av Mark Lynas


    Jag har precis läst boken "Sex grader" av Mark Lynas och kommer nu med en recension och lite tankar kring den.

    Det var till stor del Marks första bok "Oväder" som fick mig att bli aktiv i arbetet mot klimatförändringarna. Den beskrev i form av ett resereportage hur klimatförändringarna redan var högst påtagliga och vart vi var på väg om denna utveckling får fortgå. Det var dock den delen som beskrev den vetenskapliga och politiska turerna kring klimatförändringarna som skapade mest frustration, men även gav upphov till den handlingskraft som har krävts för att jag skulle göra något ordentligt. Det blev ju uppenbart att det var upp till de enskilda världsmedborgarna att ta tag i detta eftersom dagens makthavare (ekonomiska och politiska) saknar intresset och/eller det stöd som behövs.

    Nu till den nya boken "Sex grader" jag tvekade rätt länge om jag skulle köpa den eftersom jag redan vet rätt väl hur illa det kommer att gå om mänskligheten inte tar sig samman och agerar skyndsamt. Man sedan vill jag ju stödja sådana som Mark Lynas, det måste löna sig att kämpa mot klimatförändringarna så jag köpte boken när den kom på svenska.

    Som jag redan visste så kommer livet på jorden att ändra sig i förfärande snabb takt när temperaturen ökar. Boken presenterar effekterna grad för grad på ett lättförståeligt och effektivt sätt.

    Jag trodde att jag hade god koll på allvaret i det hela men jag blev ändå så tagen av boken att jag efter att ha läst om effekterna av 3 grader (2,1 till 3 grader) så kände jag mig tvingad att skumma de nästföljande graderna, det var helt enkelt för skrämmande och framför allt för när i framtiden!

    Först kände jag mig lite chockad, kanske beror det på att jag skurit ner filmtittandet till ett minimum det senaste året och därav inte har den skyddande avtrubbning som otaliga hollywoodkatastrofer invaggar medvetandet i, kanske beror det på Mark Lynas berättarteknik. Jag vet inte, men denna bok var känslomässigt en lika omskakande upplevelse som den förra. Tack och lov så har det utmynnat i samma typ av vredgad drivkraft som förra gången, vilket var på tiden eftersom det har känts som om jag redan gjort allt vad jag kunnat för egen del. Det var dock inte självklart, en kort stund kände jag mig faktiskt apatisk inför den domedag som väntar kommande generationer om inte utvecklingen ändras radikalt. Den tuffa biten för min del är att jag faktiskt måste göra mer för att påverka andra, det räcker inte att sälja bilen, skippa flyget och hushålla med elen.


    Till sist kom det kapitel som jag hoppats mest på, nämligen det som ska förklara hur vi fixar överlevnaden på vår planet. Jag hade önskat att Mark hade kunnat skriva en bok där proportionerna mellan effekterna av den hotande katastrofen och det vi kan göra för att förhindra den varit de omvända, det är nämligen 200 sidor av umbäranden mot 30 sidor med framtidsval. Dessa 30 sidor ägnas inte åt att lugna den vid det här laget skräckslagna läsaren utan pekar krasst ut vari problemen ligger. Det mänskliga psykets paradoxer och den rådande ekonomins oförmåga att hantera ”allmänningens tragedi”.

    Man får inte veta att det ordnar sig bara vi återvinner mera och alla köper miljöbilar. Det hjälper inte ens om vi bygger 700 kärnkraftverk (hemska tanke), utvecklar bilar som drar hälften så mycket, i genomsnitt halverar vår körsträcka, fyrdubblar antalet gaskraftverk, effektiviserar våra byggnader och vår elproduktion och dessutom fångar upp koldioxiden från 800 kolkraftverk. Tyvärr så skulle detta ge oss en koldioxidnivå på ca 500 ppm till 2055 (dagens nivå är 382 ppm och den förindustriella nivån är 280 ppm) som enligt vetenskapen skulle betyda mellan 3 och 4 graders uppvärmning vilket i sin tur skulle innebära slutet för Amazonas och frigörandet av Sibiriens metangas vilket oundvikligen leder oss till allt högre temperaturer...

    Vi måste landa på 400 ppm vilket kräver ytterligare 4 till 5 st ”koldioxidkilar” a 1 miljard årliga ton vardera, 2 miljoner vindkraftverk, 3 kvadratmeter solpaneler per jordbo, bränsleceller eller biobränslen som ersätter bensin och diesel skulle kunna göra endel, men det blir helt enkelt orealistiskt.

    Så vad är kontentan då? Är det redan kört?
    Nej, men vi måste säga adjö till högenergisamhället, det måste skapas ett socialt tryck för att klara denna livstilsomställning och vi måste dessutom få utvecklingsländerna att gå med på utsläppsbegränsningar. Mark tror att vägen är en individuell koldioxidhandel där den rika världen betalar den fattiga världen för att avstå från ytterligare utsläpp, samtidigt som vi drastiskt minskar våra vilket i slutändan innebär en världsomfattande utjämning på en hållbar nivå.

    Mark jämför det med britternas mobilisering under andra världskrigets tyska blitz, tyvärr har vi lika lite val nu som britterna hade då, fast denna gång är insatsen så gigantiskt mycket större... 2015 måste vi ha stabiliserat utsläppen, 2030 måste vi ha minskat med 60% och 2050 med 90%. Annars är vi inne på en väg som sannolikt kommer att sluta i en gigantisk katastrof.

    Till sist en liten egenförfattad satirisk liknelse inspirerad från boken, som uttrycker min känsla så här i efterhand :

    Du sitter i ditt mysiga vardagsrum framför en skön brasa och halvslumrar lite. En biltidning ligger i ditt knä. Du bläddrar lite och drömmer. Det skymmer ute, brasan sprakar rogivande. Då vädrar du en svag doft av rök, lite väl stark rök faktiskt... Du vaknar till lite och tittar på brasan, inget konstigt, spjället är öppet, veden sprakar behagligt. Det är nog ingen fara, du drömmer vidare. Då skriker din älskade, DET BRINNER i grannens garage! Du tittar ut men ser inget, det händer att din älskade har fel så du säger att det är nog bara röken från brasan, det är ingen fara.

    Din käresta påpekar grannens garage ligger vägg i vägg med ert och att det faktiskt BRINNER! Du ser ingen eld och säger att om det brinner så är det grannens problem eftersom det är värst för honom. Din käresta ger sig inte utan påpekar att grannen kanske är bortrest, men du tycker att grannen på andra sidan som vattnar blommorna i så fall borde fixa det, eller någon annan granne. Du är faktiskt trött efter en stressig dag. Men även ert garage kan ju fatta eld, en kall kår får dig att vakna till.

    Din älskade bil kommer att gå upp i rök! Livet känns med ens orättvist. Nu ser även du att det brinner hos grannen. Du suckar och … plockar upp motortidningen för att muntra upp dig lite medan du funderar om det ska vara V8 eller turbodiesel kanske…

    Din älskade ser sig oroligt omkring och påpekar att du kanske borde göra något. Du muttrar lite irriterat att kanske elden slocknar av sig själv, dessutom är det inte är ert ansvar, eller ert fel, men om de andra grannarna ringer på så ställer du givetvis upp.

    Din älskade suckar och tar fram resekatalogen för att drömma om vintersemestern på varmare breddgrader. Då kommer du ihåg barnen som sover på ovanvåningen, du tänker på deras önskelistor som redan börjat skrivas fast det endast är oktober. Nåja de får väl avstå lite om vi behöver en ny bil. Du måste ju till jobbet och din älskade till storköpet, sedan är det hockeyträningen och ridningen, livspusslet är inte lätt…

    Nu brinner det även i ert garage och elden sprider sig snabbt, du måste verkligen köpa en ny bil. Aj då, köksdörren vetter ju mot garaget. Köket som ni renoverade förra sommaren, det var minsann inte billigt fast det betalades svart… Var är brandkåren när man behöver den? Du har minsann betalat en massa skatt och till vilken nytta? Du suckar irriterat, samhället är ruttet! Inget fungerar och ingen gör något.

    Du känner dig så less på alla själviska människor och korkar upp en whisky, aha en sådan härlig gammal rökig pärla. Det känns lite bättre även om det börjar bli lite varmt och lite i rökigaste laget. Du tänker att du ska ha en säker och praktisk bil, man måste ju tänka på ungarna, kanske en med diesel för ekonomin och miljön skull, man vill ju visa att man bryr sig.

    Luften är tjock att andas, nu är köket övertänt och det brinner i hallen. Allt hopp är förlorat. Kanske borde du inte ha suttit med din biltidning och drömt, utan masat dig upp och gjort något drastiskt, fått undan bilen, räddat huset och såklar ungarna…

    2007-08-11

    Utan TV


    Vår TV lämnade oss med en puff i måndags, inte rent fysikt men "bildligt". Den var 7 år gammal, jag vet inte om det var en hög ålder men enligt annonserna så är den helt klart föråldrad.

    Min sambos spontana reaktion var "skönt vi behöver inte skynda oss att skaffa en ny". Först tänkte jag, man måste ju kunna se nyheterna ibland och kunskapskanalen har ju en del intressanta program. När jag tänkt lite till så kändes det lite spännande att prova livet utan TV:n ett tag för att se hur pass beroende vi är.

    Första veckans vardagar har gått över förväntan, det har varit riktigt trevligt med en stunds läsning varje kväll.

    2007-08-06

    Trädsafari i malmö


    Min sambo fick den fantastiska boken "Träd i Malmö" av sin lärare Arne Jansson som är en av författarna. Boken innehåller beskrivningar av 76 st fantastiska träd i Malmö, med vackra bilder, flygfoto för att kunna hitta träden och lite kuriosa. Dessutom följer det med en stadskarta som man kan ta med sig ut på safari, vilket vi gjorde.


    Det är en annan upplevelse att betrakta träden när man vet lite om dem. Vissa av träden har varit med sedan 1800-talet. Jag hade inte en aning om att det fanns så många olika sorters träd i Malmö, det kommer att ta ett tag innan vi har besökt alla träden i boken.

    2007-07-04

    Är skatten på diesel högre än på bensin?


    Lobbyarbetet (av främst BilSweden) för dieselbränslet har pågått en längre tid. Det är nästan konsekvent så att dieselns fördelar tas upp i samband med nyheter kring miljöbränslen och miljöbilar. Visst har dieselbilar vissa miljöfördelar jämfört med bensinbilar, men allt som oftast överdrivs dessa samtidigt som man låter bli att nämna nackdelarna.

    Fördelar med modern dieselbil jämför med bensinbil:
    • Lägre utsläpp av koldioxid

    • Lägre utsläpp från kall motor

    Nackdelar med modern dieselbil jämfört med bensinbil:

    • Högre utsläpp av kväveoxider
    Jag tycker mig även märka ett utökat lobbyarbete för att sänka dieselskatten. Ofta uttrycker billobbyn sig på ett sätt som får konsumenterna att tro att skatten på diesel är högre än på bensin. Detta är inte sant! Det finns tre sorters skatt på fordonsbränsle, nämligen: energiskatt, koldioxidskatt och moms. Moms betalas även på energiskatten och koldioxidskatten vilket i praktiken innebär att den fasta skatten är (energiskatt+koldioxidskatt)*moms. Moms betalas även på den "rörliga" delen av bränslepriset. Jag har dock endast intresserat mig för de fasta miljörelaterade skatterna.

    På dieselbränslet är den totala fasta skatten: 4,65 kr/liter (gäller från 1/1 2007)

    På bensin är den totala fasta skatten: 6,325 kr/liter (gäller från 1/1 2007)

    Det man egentligen syftar på när man skriver att skatten på diesel är högre än på bensin, är skatten på dieselfordon. Denna skatt är högre på gamla dieselbilar eftersom dessa har höga utsläpp av främst partiklar och kväveoxider, på nya dieselbilar med partikelfilter är dock fordonskatten nedsatt med 2000 kr per år i 3 år (totalt 6000 kr).

    Fordonsskatten består av två delar:
    1. Ett grundbelopp på 360 kr/år

    2. Koldioxidkomponenten är 15 kr/gram koldioxidutsläpp över 100 gram/kilometer vid blandad körning. För dieseldrivna personbilar ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,5. För bilar som kan drivas med alternativa drivmedel är komponenten 10 kr/gram.

    Om man tittar på den bil som säljer bäst i Sverige Volvo V70 så blir fordonsskatten för:

    • bensinmodellen 2.4 170hk: 2160 kr/år Räknat utifrån: 360+(220-100)*15 = 2160

    • dieselmodellen 2.4D 163hk: 3407 kr/år Räknat utifrån (360+(179-100)*15)*3,5-2000 = 3407

    Vad som händer med fordonsskatten för dieselbilen efter 3 år är osäkert men troligtvis så kommer man att ändra faktorn 3,5 utifrån dieselns svagaste punkt kväveoxiderna (utsläppen är ca 10 gånger högre jämfört med bensinen). Sedan några år tillbaka så har Toyota en dieselmotor (2,2 D-4D 180) som har ca hälften så höga kväveoxidutsläpp som andra dieselmotorer, men övriga biltillverkare avvaktar (och även Toyota har modeller med högre utsläpp) eftersom det inte finns något krav på lägre utsläpp (som vanligt måste det till lagstiftning eller ekonomiska styrmedel för att det ska hända något).

    Om vi jämför skatten på de två bilarna under de tre första åren och antar att man kör 1500 mil/år så blir bränsle- och fordonsskatten:

    Bensin: 2160 kr/år + 0,92 l/mil * 1500 mil/år * 6,6325 kr/l = 11313 kr/år

    Diesel: 3407 kr/år + 0,68 l/mil * 1500 mil/år * 4,65 kr/l = 8150 kr/år

    Dieselbilen är alltså skattegynnad med 3163 kr/år under de tre första åren.

    Efter tre år blir skillnaden 1163 kr/år till dieselns fördel.

    Nu är det dock så att dieselmotorn kostar mer i inköp än bensinmotorn. I fallet med Volvo V70 skiljer det 40.000 kr. Jag vet dock inte om dessa två modeller är direkt jämförbara eftersom dieselmotorn är starkare än bensinmotorn, Volvo V70 finns dock inte med en mindre dieselmotor. När det gäller andra bilmodeller skiljer det ofta mindre i inköpspris mellan bensin och diesel.

    Det jag ville visa på är att skatten på moderna dieselbilar (med partikelfilter) inte är högre än på bensinbilar (trots att det finns de som vill få oss att tro det), det är faktiskt tvärt om!

    Jag tycker att man borde ta med utsläppen av kväveoxider i beräkningen av fordonsskatten för dieselbilar eftersom dessa utsläpp är ett stort problem i alla våra storstäder (åtminstone i Stockholm, Göteborg och Malmö är man tvingde att snarast minska dessa utsläpp enligt de gränsvärden som gäller för EU). Med fler dieselbilar på vägarna så kommer detta att försvåras.

    För övrigt så tycker jag inte att man ska nämna dieseln i samma sammanhang som de förnyelsebara bränslena eftersom dieseln är lika fossil som bensinen. Snåla bensinbilar är lika bra som snåla dieselbilar medan törstiga dieselbilar är lika dåliga som törstiga bensinbilar. Under år 2006 skillde det faktiskt endast 5% i koldioxidutsläpp från nya dieselbilar jämför med nya bensinbilar.

    2007-06-26

    Jag har investerat i lidande


    Jag har ovetandes varit delägare i världens största vapenindustrier, åtminstone en av de värsta oljebolagen och tillråga på allt i tobaksindustrin. Allt detta elände har jag bidragit till genom min tjänstepension som varit placerad i fonden "SPP Generation 70-tal".

    Först måste jag berömma SPP för att de redovisar vilka aktier som ingår i fonden, enligt min erfarenhet så kan det vara svårt att få reda på mer än de 10 största aktierna. Hos SPP verkar dock allt redovisas.

    I fonden ingår flera företag som jag verkligen inte vill ha att göra med som tex:

    Exxon Mobile: Världens största oljebolag som aktivt jobbat för att hålla USA utanför klimatarbetet och gör sitt bästa för att öppna upp naturreservat i norra Alaska för oljeutvinning.
    Boeing: Som tillverkar allahanda bombplan och missilier. Bland annat de missilier som kan skicka USAs kärnvapen till andra sidan jorden.

    Altria: Som äger Philip Morris som är världens största tobaksbolag med märken som Marlboro.

    British American Tobacco: Världens näst största tobaksbolag med bland annat det ironiska märket Lucky Strike.

    Listan över företag som tjänar pengar på att skapa lidande kan göras säkert göras mycket längre.

    Numera så har jag bytt till en etisk Sverige fond. Det känns jobbigt att jag missade att mina tjänstepensionspengar har jobbat för det värsta jag vet. Tidigare hade jag Skandia men de lämnade jag efter att deras giriga chefer kommit i rampljuset.

    2007-06-25

    BilSweden är i farten (igen)

    På en halvsidesannons från BilSweden i Sydsvenskan så kunde man läsa följande:

    "För ett par år sedan släppte svenska bilister ut mest fossil koldioxid inom EU. Så är det inte längre."

    Vad hände? Började vi ta bussen och tåget istället för bilen? Nej vi kör allt mer bil. Det man syftar på är att enligt BilSwedens sätt att räkna så kunde teoretiskt sett nya svenska bilar släppa ut mindre koldioxid än de gamla snitten från 2004 för vissa EU-länder.

    Lite längre ner kunde man läsa följande "lite" mer nyanserade:

    "Redan 2006 passerade vi flera EU-länder när det gäller fossila koldioxidutsläpp från nya bilar. 2007 klättrar vi igen och 2008 kan vi gå upp i topp i miljörankingen. Men tyvärr får vi inte veta hur bra det går för Sverige. I den officiella statistiken blandar EU ihop fossila koldioxidutsläpp med utsläpp från biodrivmedel. Vi måste påverka EU så att Europa får en korrekt beräkningsmetod."

    Det fanns även ett fint diagram som visar hur bra det går.



    Vad finns då att invända?

    Jo, till att börja med så jämför man de svenska siffrorna från år 2005 - 2009 med de gamla EU-siffrorna från 2004! Visst kan man väl sia om framtiden och det är väldigt positivt att BilSweden vill verka för bilar med betydligt lägre klimatpåverkan. Men verkar det sannolikt att inget har hänt eller kommer att hända i övriga EU under tiden? 2004 års siffror, utan hänsyn till inblandning av biobränslen kan väl ändå inte användas i jämförselse med de svenska siffrorna?

    Sedan räknar man som vanligt något märkligt. Enligt BilSweden så var utsläppen från det svenska nybilssnittet 2006 165 g/km . Enligt vägverket och naturvårdsverket var siffran 175 g/km (med hänsyn tagen till biobränslen). Nu har faktiskt BilSweden ansträngt sig denna gång och ger en hint om hur man har fått fram siffran.

    Man antar att det bilar som kan köras på alternativa bränslen verkligen gör detta till 100%, vidare antar man att framställningen av biobränslena inte ger upphov till någon som helst klimatpåverkan. Och till sist så bortser man från att E85 är E75 under vintermånaderna.

    Naturvårdsverket däremot tar beräkningarna på lite mera allvar och räknar på den faktiska försäljningen av biobränslen, vinterbränslet E75 och även den klimatpåverkan framställningen har.

    I sak stödjer jag BilSweden när de vill ha en mer korrekt beräkning, jag dock mycket skeptisk till deras sätt att jämföra de svenska siffrorna med EU-siffrorna. Bilindustrins frivilliga mål för år 2008 var 140 g/km, dit är det långt kvar. EU har antagit nya tvingande krav på 130 g/km till 2012. Jag hoppas att det är minskande utsläpp och inte falsk mattematik som ska ta oss dit...

    Bilsweden är i farten

    BilSweden är tillbaka i gammal "god" form. När skrotningsfonden avskaffades och tömdes på en helg så kunde man läsa följande citat i Sydsvenskan:
    "– Eftersom de gamla bilarna saknar katalysator vill vi ha bort dem. Var och en släpper ut lika mycket skadliga avgaser som hundra moderna bilar, säger Bertil Moldén. "

    På BilSwedens hemsida så preciserar man lite mer ingående vad man menar (och ändrar betydelsen av gamla bilar med 10 till 20 år):
    "En bil från 70-talet motsvarar 100 moderna bilar när det gäller hälsofarliga utsläpp.
    För mer information kontakta VD Bertil Moldén, tfn 08 701 63 60."

    Det låter ju fantastiskt, i Sverige finns det ca 4,5 miljoner bilar, 325.000 av dessa är äldre än 1989 (de flesta av dessa saknar katalysator). Förra året så såldes det 280.000 nya bilar. Om vi antar att Bertil Moldén har rätt så skulle dessa bilar ha samma hälsofarliga utsläpp som 2.800 gamla 70-tals Volvo 240 eller Saab 99. Verkar detta rimligt?

    Jag försökte fråga Bertil Modén exakt vad han menar med "hälsofarliga utsläpp". Han svarar tyvärr inte på mail. Så jag får väl själv försöka räkna ut vad han menar.

    Jag antar att han inte menar växthusgasen koldioxid eftersom den endast indirekt är hälsofarlig (om än då på ett dramatiskt sätt). Troligtvis så släpper medelbilen av årsmodel 2006 ut betydligt mer koldioxid än 70-talets medelbil. Detta trotts att en Volvo 240 eller Saab 99 drog ca 1 l/mil medan den nya bilen drar ca 0.75 l/mil, den nya bilen körs nämligen mycket längre sträckor än den gamla.

    Det lär knappast vara partiklar man syftar på heller eftersom de nya bilarna skapar minst lika mycket vägpartiklar som de gamla och 70-talsdieslar knappt existerar.

    Det kanske är något som katalysatorn renar då? Katalysatorn renar främst kväveoxider (NOx), kolväten (HC) och kolmonoxid (CO). Reningen är ca 80% (effekten är något högre när bilen är ny och avtar sedan något). Det handlar dock knappast om en rening på 99% ens när bilen är sprillans ny.

    Troligen så finns det någon obskyr "hälsofarlig" avgas som är 100 gånger högre hos vissa 70-talsbilar än hos vissa moderna bilar. BilSweden lär dock inte precisera vad man syftar på. Det är så mycket kraftfullare att tala om "hälsofarliga utsläpp" eller "skadliga avgaser" även om det råkar vara direkt vilseledande...

    Visst är gamla rishögar en hälsofara. När jag cyklar efter en katalysatorlös bil och nästan storknar av avgaserna så undar jag hur man kunde acceptera att alla bilar stank på detta sätt för bara 20 år sedan. Om 20 år kommer man troligen att vara minst lika förfärad över dagens "rena" bilar. Det sorgerliga är att det finns så starka krafter som bromsar utvecklingen.

    2007-05-21

    Ny bilsstatistik ur klimatsynpunkt

    Vägverket och naturvårdsverket har tagit fram en omfattande statistik över nya bilars koldioxidutsläpp år 2006. Statistiken visar vilka som köper de bra bilarna respektive de dåliga, hur bra eller dåliga de nya bensin eller dieselbilarna är.

    Jag kan inte säga att jag är direkt förvånad över resultatet:

    • Kvinnor köper de snålaste bilarna
    • Företag köper törstigare bilar än privatpersoner
    • Företag köper fler miljöbilar
    • Stockholm, Skåne och skidorterna (högre andel rika?) köper töstigare bilar än övriga

    Lite kul var det dock att kunna läsa svart på vitt att hög andel dieselbilar inte innebär att bilarna totalt sett släpper ut mindre koldioxid. (Jag har tittat på siffrorna som tar hänsyn till etanol och gas.) Högst andel diesel finns i norrland, listan toppas av:

    1. Jämtlands län 31,9%
    2. Norrbottens län 31,8%
    3. Västerbottens län 30,3%

    Om man tittar på snittet för koldioxidutsläppen från nya bilar i dessa län så är de:

    • Jämtlands län 186 g/km
    • Norrbottens län 181 g/km
    • Västerbottens län 178 g/km

    Snittet i Sverige är 180 g/km, alltså verkar inte hög andel diesel innebära lägre utsläpp.

    Om man tittar på de tre län som har minst andel nya dieselbilar så är de:

    1. Blekinge län 13,7%
    2. Gotlands län 15,0%
    3. Skåne län 16,0%

    Lite drygt halva andelen dieselbilar alltså. Utsläppen är:

    • Blekinge län 176 g/km
    • Gotlands län 175 g/km
    • Skåne län 183 g/km

    Både Blekinge och Gotland är alltså väsentligt bättre än norrlands länen trotts mycket lägre andel dieselbilar. Nu är det ju säkert så att Norrlänningarna har större bilar än "Sydlänningarna" och därav de höga utsläppen. Kanske beror det på klimatet, men då är det märkligt att skåningarna har så höga utsläpp...

    Högst utsläpp bland dieselbilarna har Stockholm med 188 g/km i snitt. Det är över genomsnittet för bensinbilar i:

    1. Gotlands län 179 g/km
    2. Blekinge län 184 g/km
    3. Kalmar län 186 g/km
    4. Västra götalands län 186 g/km
    5. Värmlands län 186 g/km
    6. Södermanlands län 187 g/km
    7. Gävleborgs län 187 g/km
    8. Västernorrlands län 187 g/km

    De sämsta snitten för bensinbilar finns i:

    1. Stockholms län 196 g/km
    2. Jämtlands län 195 g/km
    3. Uppsala län 191 g/km
    4. Norrbottens län 191 g/km

    Det finns även en statistik över var de bilar med högst utsläpp säljs. Värstingar med över 250 g/km (motsvarar ca 10,4 l/100km bensin eller 9,4 l/100km diesel) dvs en Volvo XC90 stadsjeep på bensin eller en BMW X5 stadsjeep på diesel.

    De tre länen med högst andel av dessa fordon är:

    1. Stockholms län 7,0%
    2. Uppsala län 5,5%
    3. Jämtlands län 5,4%

    De tre med lägst andel är:

    1. Kalmar län 2,6%
    2. Blekinge län 2,9%
    3. Värmlands län & Västerbottens län 3,2%

    Min gissning är att de län med högst andel har de rikaste personerna i kombination med att stor bil är prestige. Ta och titta på statistik själv, den finns på följande adress: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5707-3.pdf

    2007-05-06

    Miljöbilarna och bilindustrin


    Den 1 april i år så införde regeringen sin hittills kraftfullaste insats för miljön, den sk "Miljöbilspremien" på 10.000 kronor till den som köper en ny miljöbil. I maj kunde vi se resultatet, en ökning av försäljningen av miljöbilar... BilSweden (bilindustrins lobbyorganisation) visade glädjande siffror på den ökande "miljöbilstrenden" och skrev:

    "- Utvecklingen på den svenska bilmarknaden är mycket positiv ur miljösynpunkt. Ökade
    andelar för dieselbilar, alternativbränslebilar, hybridbilar samt bensin- och dieselbilar med
    särskilt låga koldioxidutsläpp gör att koldioxidutsläppen från den svenska nybilsflottan nu
    sjunker kraftigt, säger Bertil Moldén." (lägg märket till att dieselbilarna kommer först)

    Det fanns till och med en ny statistik som visade hur andelen nya bilar med låga koldioxidutsläpp ökade kraftig. I år har det hittills sålts 8228 (8,6%) nya bilar som klarar bilindustrins "frivilliga" mål på koldioxidutsläpp på högst 140 g/km. (Målet är att de nya bilarna år 2008 i medeltal högst ska ha dessa utsläpp. Det är värt att nämna att man räknar utsläppen utan hänsyn till om bilarna körs på förnyelsebara bränslen, så målet för närmast anses var ett "bränsleeffektivitetsmått").



    Antalet nya miljöbilar i år är hittills 13424 (14% av försäljningen) för samma period förra året var det 11221 (13%). Alltså verkar det gå åt rätt håll, även om man kunde hoppats att årets IPCC rapporter ihop med Al Gores film "En obekväm sanning" skulle haft större genomslag.

    Om man tittar lite närmare på siffrorna så blir dock det hela lite dystrare. I år har det hittills nyregisterats 95571 personbilar det är en ökning med 8506 bilar (9,8%) från motsvarade period förra året. Detta innebär att antalet nysålda bilar som inte klarar bilindustrins mål till 2008 har ökat hittills i år, jämfört med antalet förra året!

    Man kan också säga att det i år har sålts 82147 (86% av försäljningen) nya icke miljöbilar, förra året såldes det 75844 (87%) icke miljöbilar under motsvarande period. Antalet nysålda icke miljöbilar har ökat med 8,3% hittills i år (jämfört med förra året). Nu är det ju även intressant hur många bilar som har skrotats och detta har jag inga siffror på, men det är ändå anmärkningsvärt att antalet nya icke miljöbilar ökar och att andel miljöbilar ökar så sakta.

    För ett par år sedan när stadsjeepsdebatten var i full gång så lämnade BilSweden ifrån sig en massa förvillande statistik som skulle visa att det inte var så farligt och att dessa bilar främst köptes av norrlänningar (vilket var falsk mattematik). Numera är det tunnt med liknande statistik och ämnet får inte så mycket fokus längre. Jag tog en titt på de nya siffrorna och fick fram en tankeväckande siffra: en 21% ökning av antalet nysålda stadsjeepar år 2007! Nu var inte statistiken kompellett så jag fick nöja mig med att jämföra de 10 mest sålda stadsjeeparna 2006 jan-april med 2007 jan-april. Det var 4301 år 2006 och 5218 år 2007 (obs antalet nysålda stadsjeepar var ännu högre, detta var endast de 10 mest sålda modellerna).

    Miljöbilarna ökade alltså försäljningen med 20% under perioden (11221 till 13424) medan de tio mest sålda stadsjeeparna ökande med 21% (4301 till 5218). Inte utan att man undrar om enbart morötter är tillräckligt för att ändra vår ineffektiva bilpark...

    BilSweden har sedan klimatdebatten tog fart hävdat att det är positivt med högre andel dieselbilar, de hävdar att koldioxutsläppen minskar med ca 20% om man kör på diesel jämfört med bensin. Jag har dock ännu inte sett sett någon verklig statistik från BilSweden som utifrån nybilsförsäljningen visar detta, jag kan inte låta bli att undra varför, underlaget till en sådan statistik finns ju bevisligen. Enligt en rapport från vägverket (2007) så hade de nya dieselbilarna år 2006 en högre förbrukning än de nya dieselbilarna år 1997 till 2002 (den gula kurvan).

    Tittar man på kurvorna så ser det ut som om dieselbilarna drog 16% mindre bränsle år 2006 (än bensinbilarna) och eftersom förbränningen av diesel ger 10% högre utsläpp av koldioxid per förbränd volym, så skulle skillnaden endast vara 5%, vilket inte är så mycket att skryta med och antagligen anledningen till att BilSweden inte visar denna statistik.
    Till sist, kom ihåg hur den svenska bilindustrin aktivt (och länge framgångsrikt) motarbetade införande av katalysatorer på nya bilar i vårt land medan man med framgång sålde katalysatorbilar i Kalifornien. I Kalifornien införde de så stränga avgaskrav att katalysatorn blev nödvändig år 1977, i Sverige fick vi vänta tills 1989 innan katalysatorn blev krav på nya bilar. Hade vi fått katalysatorer i våra bilar 1977 så hade det inte funnits många katalysatorlösa bilar på våra gator idag (och vi hade sluppit inandas mycket avgaser).

    2007-04-23

    En syn på grön ideologi


    Jag går just nu en liten studiecirkel om grön ideologi. Som uppgift till förra gången så skulle vi skriva en kort betraktelse av vad vi tycker är grön ideologi. Detta blev mitt bidrag:


    Grön ideologi är för mig tätt förknippat med den tyske 1700-tals filosofen Immanuel Kants teorem: "Handla alltid så att principen för din handling kan upphöjas till allmän lag.". Detta innebär kortfattat att man måste ta hänsyn till de konsekvenser som ens handlingar får och att man måste se vad konsekvenserna skulle bli om alla gjorde på samma sätt. Detta gäller både på kort och på lång sikt. Insikten att allt hänger samman på ett intrikat sätt innebär att försiktighetsprincipen måste råda för att inte riskera att skapa konsekvenser som man inte var medveten om. I princip allt som sker på en stor skala riskerar att skapa stora konsekvenser.

    I den gröna ideologin ser jag även en strävan efter det ”autentiska” livet, där livet i sig får ett sådant innehåll att människor inte behöver uppleva att de lever i väntan på nästa ”fiktiva” händelse (som t ex nästa såpa avsnitt, nästa sporthändelse, nästa sittning i onlinespelet eller nästa shoppingrunda). Verklighetsflykten som sådan är inte ett problem i sig, utan kan i lagom doser vara berikande. Problemen uppstår när det ”fiktiva” blir det centrala. Som kontrast skapar det ”autentiska” livet, genom sin direkthet en upplevelse av närvaro och medvetenheten som öppnar upp för en personlig utveckling. Till skillnad från den rastlöshet och otillfredsställelse som alltid följer på det ”fiktiva” livet. Denna otillfredsställelse, försöker man tillfredställa med ännu mer av det ”fiktiva” vilket ger upphov till ett tunnelseende som i sig ger drivkraft till den makthungrande råa kapitalismen och den blinda konsumismen.

    Det som hos de gröna ger kontakten till det ”autentiska” är insikten att allt levande har en historia, ingår i ett sammanhang och det självklara faktum att vi alla är barn som småningom kommer att gå ur tiden. Detta är förutsättningarna för livet och är en kunskap som ger vördnad för livet. Alla har en potential och det är betydelsefullt att få upptäcka och utveckla denna potential.

    Insikten om att allt liv på jorden är beroende av ett gigantiskt kretslopp som skapats över miljontals år, ger också insikten att det skapats en massa ”roller” för att detta system ska fungera. Om man försöker rationalisera bort vissa av dessa så kommer man att förlora något. Det samma gäller våra mänskliga samhällen, det finns många roller, om strävan är att alla människorna ska bli så ”effektiva” producenter och konsumenter som möjligt så kommer de som lever i dessa samhällen att gå miste om den upptäcktsfärd som livet innebär.

    Tillsist så handlar den gröna ideologin för mig om ett etiskt synsätt på tillvaron där medvetenheten står i centrum. Detta står i kontrast till ett egocentrerat synsätt där etiken blir en juridisk fråga som hanteras med en skicklig advokat.

    2007-04-16

    Vad händer med pengarna?


    Förmögenhetsskatten avskaffas och fastighetsskatten ska bli en rättvis avgift som är lika stor om du bor i en bortglömd avkrok eller på en av de mest fashionabla adresserna i vårt konungarike.


    Jag kan hålla med om att bägge dessa skatter har haft sina avigsidor och som vanligt har de mest förslagna kunna trixa sig ifrån skatterna, vilket inte känns så bra.


    Men förutom de uppenbara fördelningseffekterna i denna skatteomläggning så kan jag inte låta bli att undra vad detta kommer att betyda för miljön. Vad gör de som bor i de flottaste husen, rattar de mest prestigefyllda bilarna, forsar fram i de vräkigaste motorbåtarna och tillbringar flest semesterdagar på exotiska platser när de plötsligt får en trave extra tusenlappar i kassakistan?


    Kommer Amnesty, Röda korset och Greenpeace att få möjlighet att göra mer? Kommer försäljningen av rättvisemärkt att skjuta i höjden? Kommer de ekologiska hönorna få svårt att hinna värpa tillräckligt många ägg?


    Tyvärr tror jag inte att så många av dessa "guldkants" slantar kommer att spenderas på annat håll. Troligtvis kommer ett antal städerskor och barnflickor att få vit lön när man dessutom kan göra ett "hemtjänsteavdrag".


    Min gissning är att det mesta av pengarna kommer att gå åt till samma saker som tidigare, nämligen: flotta hus, vräkiga bilar, snabba båtar och exotiska resmål.


    Varför är det så bråttom att sänka skatterna för de som har mest redan idag, mitt under en högkonjuktur? Medan klimatarbetet tydligen kan vänta tills år 2008.


    Den förra regeringen hade grön skatteväxling, den nya har ljusblå... eller ska det vara mörkblå, eller om man blickar lite längre fram kanske rent av kolsvart....


    2007-04-15

    Ännu mera flyg



    Av historiska skäl så är den internationella flygtrafiken skattebefriad, varken moms, energi- eller koldioxidskatt betalas. Dessutom så är varor så köps på flygplatsen vid resor utanför EU skattebefriade. Upp till 50% av en flygplatskostnaderna lär täckas att taxfreehandeln, de största vinsterna görs på alkoholförsäljningen (eftersom flera länder har höga skatter på alkohol). Alkoholen måste dock köpas före landningen och transporteras därför på flyget, vilket innebär en massa extra vikt och därför extra bränsleförbrukning. Det hela kan tyckas något märkligt, de negativa effekterna är dubbla, dels ökar miljöpåverkan och dessutom försämrad folkhälsa.

    Jag kan förstå att man en gång i tiden ville subventionera flyget, men i ljuset av klimatförändringarna blir det hela något absurt. USA och EU har nu slutit ett avtal för att ytterligare sänka flygpriset över Atlanten. Man tror att antalet passagerare kommer att öka från 47 miljoner till 73 miljoner på 5 år. Ryanair säger att man kommer att kunna flyga till USA för under 100 kronor. Med tanke på klimatförändringarna så ter sig det hela något absurt... Notan kommer att behöva betalas och jag skulle inte tro att varken flygbolagen eller resebolagen kommer att ta sitt ansvar.

    2007-04-09

    Utan bil


    Nu har jag tagit nästa "stora" steg mot en hållbar livsstil. Jag har sålt min bil. Det har varit en process. När jag köpte bilen för 8 år sedan så var det inte så att jag hade saknat en bil, utan mer för att det kändes bra att ha en bil. Det som fick mig att köpa bilen var att jag kunde låna mycket förmånligt via jobbet. Sedan var det ju något av en pojkdröm att köra en tvåsitsig sportbil. Jag blev verkligen upprymd när jag fällde ner taket och susade fram, ganska snart så blev bilen en del av min personlighet, det kändes bra att tänka på att jag hade denna fina bil. Jag måste erkänna att det var ganska jobbigt i början när sambon skulle ut och köra, hon såg ju bilen som vilken maskin som helst och hade inte samma koll på trottoarkanter och trånga parkeringsfickor som jag hade.

    När jag började sätta mig in i miljöfrågorna så började dock dessa positiva känslorna naggas i kanten, ren "nöjeskörning" var inte så lockande längre. År 2005 började jag och min sambo ta tåget istället för bilen, inte varje gång, för ibland var det ju bråttom eller mer bekvämt med bilen. Vid årets slut hade miatan "bara" rullat 800 mil (året före var det 1200 mil). Förra året tog vi endast bilen när altervativen var mycket sämre och vips så hade vi halverat körningen och var nu nere i 400 mil. Nu körde vi så sällan att när vi väl behövde bilen så kunde det ha gått över en månad och i början på året så hade batteriet laddat ur när vi skulle ut och åka... Det blev att köpa startkablar, sedan tog jag ur batteriet och bilen stod ytterligare en månad. Det känns faktiskt rätt skönt att ha sålt bilen nu. Det trodde jag knappast för tre år sedan...

    2007-03-18

    Svenskt Näringsliv och hållbarhet, del 2

    Stefan Fölster ger sig inte och skriver ännu en gång i SvD om hur snabbare tillväxt och globalisering är det bästa sättet att stoppa klimatförändringen.

    Varför bryr jag mig om detta egentligen?
    Jo, eftersom ”Svenskt Näringsliv” lånar auktoritet på klimatområdet från FN för att säga något som inte stämmer med rapporterna från FN. Jag tycker att detta är oärligt och ovärdigt en så inflytelserik organisation som ”Svenskt Näringsliv”. Tonen är i och för sig betydligt mildare i den senaste artikeln än i den första. Stefan Fölster lyckas nästa undvika direkta feltolkningar av IPCCs klimatrapport. Men tyvärr så blir det fel redan från början när han inleder med följande:


    ”Det bästa klimatscenariot bygger på snabbare tillväxt och globalisering kopplat med en övergång till icke-fossil energianvändning. Betydligt mer global uppvärmning blir det om fokus ligger på ”lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet”.Så står det ordagrant i FN:s IPCC-rapport och kan inte bortförklaras.”

    Så då blir jag väl så illa tvungen att visa att så står det visst inte! Bästa sättet är väl att gå till källan och hämta några citat ur klimatrapportens egen beskrivning av scenarierna (OBS följande citat kommer inte från Stefans artikel utan ur FNs rapport). I det bästa scenariot (B1) som Stefan hänvisar till, finns följande beskrivning: (översättningen är min egen och läsare som är duktiga på engelska kan med fördel läsa texten själva på: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/094.htm#1 )
    ”Det centrala i scenario B1 är en hög medvetenhet kring miljö- och sociala frågor ur ett globalt perspektiv, med en global rörelse mot en mer hållbar utveckling. Ökad medvetenhet kring dessa frågor kan komma ur de tydliga sambanden mellan utnyttjande av naturresurser och negativa följder som avskogning, jorderosion, överfiskning, effekter av globala och regionala föroreningar. Att förstå att detta sammantaget utgör ett alvarligt hot mot mänskligt liv på jorden. Detta innebär att globaliseringens miljöpåverkan och sociala effekter får ökad uppmärksamhet av politiker, företag, media och allmänheten.”

    “Den ekonomiska utvecklingen I scenario B1 är balanserad och åtgärderna för att nå en rättvis inkomstfördelning är framgångsrika. Som i scenario A1 så handlar det om en snabb förändring mot en globaliserad värld, men prioriteringarna skiljer sig åt. I scenario A1 investeras tillväxten från ökad produktivitet och ny teknologi främst i framtida ekonomisk tillväxt medan man i scenario B1 investerar en stor del av vinsterna i ökad effektivisering av resursanvändningen, rättvis
    fördelning, sociala institutioner och miljöskydd.”

    ”Eftersom miljömedvetenheten är hög och institutionerna är effektiva så är miljöproblemen små, de flesta negativa effekterna av snabb tillväxt är förutsedda och effektivt hanterade, lokalt, nationellt och internationellt.”


    Jag hoppas att organisationen ”Svenskt näringsliv” en dag kommer att driva på för en utveckling i denna riktning, men jag tror snarast att de jobbar för en utveckling enligt scenario A1 som beskrivs så här: (originaltexten: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/093.htm)

    ”Scenario A1 beskriver en snabb och lyckad ekonomisk utveckling.
    Medelinkomsterna kommer att utjämnas inom regionerna och begreppen ”rika” och ”fattiga” länder kommer på sikt att försvinna.

    Utvecklingen drivs främst av:
    · Stark fokus på marknadslösningar
    · God privatekonomisk utveckling och gynnande av högre utbildning
    · Stora investeringar och innovationer inom utbildning, teknikutveckling och såväl nationella och internationella institutioner
    · Internationell rörlighet för folk, idéer och teknik



    Övergången mot ekonomisk utjämning kommer av framsteg inom transportsektorn, kommunikationsteknologi, öppnare nationell migrationspolicy, friare utbildning och internationellt samarbete för utveckling av såväl nationella som internationella institutioner för främjande av tillväxt och teknikspridning.”



    Så vad tror FNs klimatpanel om utfallet av dessa scenarier?

    Beroende på om teknikutvecklingen i A1 inriktas på förnyelsebar energi (A1T) , en blandning av förnyelsebar och fossil energi (A1B) eller fortsatt nyttjande och utveckling av fossil energi (A1FI) så anses med mest sannolika uppvärmningen till år 2100 bli:


    Varianterna A2 och B2 beskriver scenarier där globaliseringen misslyckas med välståndsspridandet och den globala ekonomiska utvecklingen blir sämre. Lägg särskilt märke till att B2 (det mer miljömedvetna scenariot) har samma utfall som A1T (det mest lyckade ”fria marknads” scenariot).

    Stefan låter oss få veta vad politikerna kan göra för att möta klimathotet:

    ”Det finns tre styrmedel som ­enligt forskningslitteraturen är effek­tiva; dyrare utsläpp genom säljbara ­rättigheter, skatt på fossil bränsle samt ­anslag till energi- och miljöforskning. I sällsynta fall, när många måste byta teknik samtidigt, kan reglering av en standard underlätta.Dessa styrmedel har vi. De kan kanske göras mer kraftfulla.”

    Det verkade spontant lite tunt. Det är intressant att se vad han väljer att inte ta upp, som t ex:
    *Globala bindande överenskommelser om utsläppsminskningar.
    *El-certifikat för övergång till förnyelsebar energi.
    *Slopande av subventioner av fossila energikällor.
    *Energieffektiviseringar
    *Förändrade konsumtionsmönster
    *Sanktioner mot länder som ställer sig utanför samarbetet


    Så till sist, varför fortsätter Stefan Fölster att sprida sin felaktiga version av FNs klimatscenarier?

    Jag misstänker att det är en del i en kampanj som ska leda till att regeringen Reinfeldt i huvudsak kommer med en ”ny teknik” och ”forsknings” lösning på klimatförändringarna när den år 2008 presenterar sin efterlängtade klimatpolitik. Detta skulle vara istället för en klimatpolitik med en politisk styrning av samhället mot ”ett grönt folkhem” som i grunden ändrar vårt förhållningssätt till resursförbrukning såväl lokalt, regionalt som globalt.

    Själv tror jag inte att marknaden fixar det här själv, det har pågått för länge, för mycket pekar i fel riktning och framför allt är tiden för knapp.

    2007-03-11

    Svenskt näringsliv och hållbarhet

    Stefan Fölster chefsekonom på Svenskt Näringsliv förklarade i SvD 2007-03-01 sin syn på hur den globala uppvärmningen ska hanteras och vad som egentligen står i FNs klimatrapport (IPCC 4AR) som publicerades i början av året och FNs rapport från 2001 (TAR) . Det var en intressant läsning eftersom Stefan fick en helt annan bild av dokumentet än den jag fick och förmodligen även en annan bild än var forskarna som skrev rapporten försökte förmedla. Jag ska här ta upp de ”märkligheter” som jag tycker att Stefan kommer med och därmed kanske också ge en bild av hur organisationen ”Svenskt Näringsliv” jobbar med dessa frågor. Det blir mycket text men tro mig det är värt att läsa eftersom slutsatserna är anmärkningsvärda.

    Jag kommer att citera hela artikeln och kommentera valda stycken med hänvisningen till IPCCs dokument.

    ”Tekniksprång räddar miljön. FN:s uppmärksammade klimatrapport har övertolkats av miljörörelsen. Ökad tillväxt, handel och transport är inget hot. Miljörörelsen bör lyfta blicken och fokusera på de teknologier som kan lösa problemen, skriver näringslivsekonomen Stefan Fölster.”

    Detta är sammanfattningen av artikeln. Kontentan verkar vara att ökad konsumtion kommer att lösa problemen eftersom det leder till ny teknik. Det miljörörelsen säger är att vi måste inse att jordens resurser är begränsade och att vi inte kan leva över våra tillgångar. Ny teknik är nödvändig och förutsättningen för att denna ska börja användas är att vi styr konsumtionen bort från ohållbar teknik.


    ”Slutsatserna i FN:s uppmärksammade rapport om växthuseffekten är nästan motsatsen till vad som rapporterats i svenska medier. På nästan alla punkter i rapporten tonas de framtida hoten ned. Enligt scenarierna i rapporten skulle kraven från en stor del av den svenska miljörörelsen driva på en ännu snabbare uppvärmning av jorden.”

    Det är för mig obegripligt hur Stefan kan komma fram till att hoten tonas ner. Rapporten talar tvärtom att bevisen är än tydligare att människan står för merparten av den globala uppvärmningen. En lång rad allvarliga och sannolika konsekvenser räknas upp. Det är ännu tydligare att människan genom sina aktiviteter håller på att drastiskt ändra jordens klimat.

    ”Minst uppvärmning blir det i ett scenario med ökad tillväxt, ökad handel och transport, som också möjliggör ett snabbare teknikskifte bort från fossila bränslen.”

    Detta påstående är milt sagt en grov förenkling. Rapporten innehåller ett antal möjliga scenarion för hur temperaturen kommer att ändras vid olika utveckling, där man räknar med att världen INTE lyckas göra en bindande global överenskommelse om att minska utsläppen av växthusgaser. Det bästa scenariot (B1) leder sannolikt till en temperaturökning på mellan 1,1 och 2,9 grader till år 2100 (1,8 grader mest sannolikt).

    Detta scenario innebär kortfattat:

    Att den globala ekonomiska utvecklingen är fortsatt stark.
    Att befolkningstillväxten avstannar och vänder till år 2050.
    Att de ekonomiska strukturerna snabbt skiftas så att tillväxten sker i immateriella värden (tjänster, information och kultur). Det gäller att komma bort från sambandet mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt.
    Att mindre resurser används.
    Att det sker en snabb global övergång till ren och resurseffektiv teknologi .
    Tyngdpunkt är på globala lösningar för ekonomisk-, social- och miljömässig hållbarhet med utjämning av skillnaderna i världen. (OBS särskilda hänsyn till klimatet är inte med i miljömässigt hållbarhet).

    (Länk till en utförlig genomgång: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/094.htm#1))

    Tyngdpunkten i detta scenario ligger inte på ”ökad tillväxt, ökad handel och transport” utan just ett ekonomiskt och politiskt skifte från den världsordning som råder idag. Global social och ekologisk hållbarhet är det centrala. Med denna typ av utveckling verkar det inte så långsökt att man även skulle kunna genomföra ett långtgående globalt klimatprogram.

    Mitt intryck är att ”Svenskt näringsliv” och marknadsliberaler snarast förespråkar scenario A1B som kort innebär:

    Att den globala ekonomiska utvecklingen är fortsatt stark.
    Att befolkningstillväxten avstannar och vänder till år 2050.
    Att de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i världen minskar men att utjämningen främst sker inom regionerna (EU, nordamerika, sydamerika, afrika, mellanöstern, sydostasien osv).
    Att det sociala och kulturella utbytet mellan regionerna ökar.
    Att tyngdpunkten ligger på marknadslösningar.
    Att ny teknologi snabbt utvecklas och tas i bruk men inte bara förnyelsebara energikällor utan även fossila. Det mest kostnadseffektiva styr.

    I detta scenario blir uppvärmning mellan 1,7 och 4,4 graden där 2,8 anses mest sannolikt. Dvs betydligt värre än scenario B1.

    Jag skulle säga att miljörörelsen i stort driver en linje som stämmer med scenario B1 där det handlar om att ändra grunden för det ekonomiska systemet, att fokusera på utjämning i världen och där global ekologisk hållbar står i centrum och konsumtionen får stå tillbaka. Medan förespråkarna av den fria marknaden vill låta marknadskrafterna själva avgöra vad som är mest eftersträvansvärt (lönsamt) och politisk inblandning ska hållas på ett minimum.

    ”Jordens nuvarande uppvärmningstakt, hävdar FN organet IPCC är inte snabbare än vid förra rapporttillfället år 2001. Den förutspådda höjningen av havsnivån har halverats jämfört med förra rapporten.I det sämsta scenariot beräknas nu en sannolik global uppvärmning på 4 grader fram till år 2100, vilket är lägre än motsvarande värde på 5,8 grader i förra rapporten.”

    Uppvärmningstakten var hög år 2001 och anses fortfarande vara lika hög och det anses nu sannolikt att den kan bli ännu högre. Ytterligare bevis finns för att den oroande utvecklingen man såg år 2001. Det finns knappast någon anledning att pusta ut.

    Anledningen till att prognoserna kring havsnivån inte är lika höga nu är att man inte räknar in effekterna av sönderbrytningen av Grönlandsisen och Antarktis eftersom osäkerhet kring dessa är stora (tidigare så hade man med även dessa i uppskattningen).

    Det är felaktigt att det mest sannolika värsta scenariot har ändrats från 5,8 i förra rapporten till 4 grader i den senaste rapporten. Ändringen är från 4,5 till 4 grader, men variationen var 3,2 till 5,8 tidigare och är 2,4 till 6,4 nu. Alltså har osäkerheten ökat kring detta scenario, man anser till och med att det sannolikt kan bli värre än man tidigare trodde. Stefan har alltså helt fel i sitt påstående!

    ”I det bästa av IPCC:s scenarier antas en snabbare ekonomisk tillväxt med fortsatt globalisering och ökad handel och transporter. Tillväxten ger resurser och tekniksprång som underlättar ett skifte bort från fossil energi.

    Uppvärmningen de kommande hundra åren skattas då till 1,8 grader (varav en stor del skulle inträffa även om alla oljekranar stängdes omgående). Det vållar problem på vissa håll, men är knappast en katastrof. De naturliga variationerna har varit betydligt större.”


    Se det jag skrev tidigare och det bästa scenariot. Påståendet att en uppvärmning med 1,8 grader till år 2100 skulle vara betydligt mindre än naturliga variationer är milt uttryckt besynnerligt. I rapporten konstateras att uppvärmningen de senaste 50 år är ovanligt hög jämfört med åtminstone de senaste 1300 åren och att polerna inte varit betydligt varmare under en längre period på 125.000 år. Detta är med den uppvärmning som vi redan har sett, som bara är början på det som väntar oss även i det bästa scenariot. I naturliga variationer ingår istid med Sverige täckt av en kilometer is, det måste väl ändå betraktas som en katastrof?
    Till sist så är detta INTE naturliga variationer utan till största delen orsakat av oss människor.

    ”Utvecklingen som en stor del av miljörörelsen eftersträvar ger ett mycket sämre utfall. Ett scenario med betoning på lokal miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet ger, enligt IPCC, en uppvärmning med 2,4 grader på hundra år.

    Lokala lösningar tillåter mindre specialisering och medför därför sämre tillväxt. Den teknologiska utvecklingen blir långsammare, också när det gäller miljöteknik. Även så intuitivt attraktiva initiativ som lokal ekologisk odling kan i slutändan vara kontraproduktiva. De kräver oftast större ytor, så att mindre yta blir kvar till skog. Detta är en direkt nackdel när det gäller jordens förmåga att binda växthusgaser.”

    Stefan syftar på scenario B2 som liknar scenario B1 med skillnaden:
    att lösningarna är lokala och regionala men att man inte lyckats med globala lösningar
    att befolkningen fortsätter öka
    att den ekonomiska utvecklingen inte är lika hög
    att den teknologiska utvecklingen är långsammare och ojämnare fördelad

    I detta scenario anses den mest sannolika uppvärmningen bli 2,4 grader och den sannolika varierar mellan 1,4 och 3,8 grader. Det är samma som för scenario A1T som likar scenario A1B (som jag beskrev ovan) med den skillnaden att i A1T så sker den tekniska utvecklingen helt med inrikting på alternativa bränslen.

    Att påstå att ”en stor del av miljörörelsen” inte skulle efterstäva en global lösning på miljöfrågorna tycker jag är anmärkningsvärt. Faktum är att det krävs lokala och regionala initiativ för att det ska kunna hända något globalt.

    Utvecklingen förs framåt genom att flera olika teknologier utvecklas parallellt och dessa får tävla sinsemellan. Det kommer inte att finnas en lösning som passar lika bra överallt utan lokal anpassning måste göras för att bäst utnyttja de förutsättningar som finns.

    Jag skulle gärna vilja se hur det skulle gå till att lösa miljöproblemen globalt utan att göra något lokalt…


    ”Stora delar av den svenska miljörörelsen har fokuserat hårt på just lokal miljömässig hållbarhet, trots att de leder till ett sämre utfall. Det vimlar av krav på allt från tullar på etanolimport, ”lokala oljeavvecklingsplaner” eller lokal energi­produktion.

    Många av kraven syftar till att minska alla transporter utom tåg. Detta är självfallet tillväxthämmande, men framförallt politiskt orealistiskt.”

    Vad jag vet så driver miljörörelsen avskaffade tullar på etanolen. Det är de som investerar i etanolen i Sverige, som vill försäka sig om att deras investeringar blir konkurrenskraftiga även i framtiden. Detta kan även göras genom att göra oljan dyrare i Sverige (koldioxidskatt).
    ”Oljeavveckling” handlar faktiskt både om minskad sårbarhet, miljöhänsyn och gynnande av alternativa bränslen.
    Hur låter ”lokal miljömässig ohållbarhet”? Inte så lockande va?

    Det handlar om att gynna utveckling av alternativ till de fossila transporterna. Detta kan man inte göra genom att låta fossila transportslag vara billigast och växa obehindrat. Styrmedel måste till så att den teknologiska utvecklingen styrs mot rena och effektiva transporter.

    ”Effektiviseringar och prissänkningar inom flygsektorn är mycket större än vad någon regering kan få stöd för att motverka i form av flygskatter och andra hinder. De första helt robotstyrda bilarna kommer i år att navigera i stadsmiljö i den så kallade ”DARPA City Challenge”. I takt med att bilar robotiseras kommer stora grupper äldre och tonåringar, som idag inte har körkort, att resa legitima krav på att få köra bil. Det är naivt att tro att det någonsin kommer att finnas politiskt stöd för att stoppa denna efterfrågan.”


    Här visar Stefan sitt rätta ansikte, politiska styrmedel för hållbar utveckling är plötsligt inte möjliga att genomföra. Det stämmer knappast med utvecklingen i scenario B1 och knappast heller med A1T.

    Jag kan inte begripa varför flyget skulle vara befriat från miljöskatter när vägtransporterna inte är befriade (vilket de självklart inte ska vara). Det lär inte ske någon teknologisk utveckling mot alternativa bränslen inom flygsektorn om det inte ställs krav. Idag är det lönsamt att flyga färska matvaror över hela världen. Jag har till och med hört talas om norska laxar som flygs till Thailand för att rensas och sedan flygs hem igen. Det är ohållbart och borde inte vara ekonomiskt möjligt.

    ”Om man istället tar fasta på FN:s bästa scenario, skulle huvudinriktningen vara att fokusera på de teknologier som verkligen kan lösa problemet. Ett litet axplock av allt som nu finns inom räckhåll illustrerar detta.Bilar kan göras lättare. I en bil som väger hälften av dagens vikt räcker mindre motorer. Det i sin tur innebär att vätgasmotorer kan bli ekonomiskt rimliga inom några år. Även flygplan kan flyga med vätgas som bränns direkt.”


    Scenario B1 (bästa scenariot) tar fasta på global rättvisa och utjämning, skifte från en energi och materiellt resursdriven ekonomi till en informations och tjänstedriven ekonomi.
    Vätgas är ingen energikälla utan måste produceras i andra processer som kräver energi (ibland mycket). Om denna energi kommer från fossila bränslen så är inget vunnit utan tvärtom så förlorar man energi.



    ”Det byggs pilotanläggningar på flera håll i världen för produktion av nya generationers solceller. Även vätgas kommer att kunna produceras såväl av solceller i Sahara som, i viss mån, av vindkraft i Sverige.En bråkdel av 1 procent av Saharas yta räcker för att med de nya solcellerna producera all vätgas och elektricitet som Europa behöver. Svenska ABB har dessutom utvecklat tekniken för att transportera el över dessa långa sträckor.”



    Detta är intressant med knappast något som kan förverkligas inom en snar framtid. Genom att göra de alternativa energislagen mer lönsamma kan man dock påskynda utvecklingen.


    ”Slutsatserna från FN:s rapport är glasklara. Sverige bör sluta satsa flera miljarder kronor varje år på lokal miljömässig hållbarhet, och i stället satsa pengarna på de större tekniksprången som verkligen kan ersätta fossil energi. På vägen dit bör Sverige bejaka tillväxt, ökad handel och transporter.”


    De stora tekniksprången kan endast komma om man använder sig av den nya tekniken, detta måste göras lokalt. Om vi vill ha nya svenska företag inom denna snabbt växande sektor så måste det finnas en stark hemmamarknad. Tillväxt, handel och transporter måste ske på ett hållbart sätt, det finns inget sätta att lösa klimatproblemen som inte bygger på globalt hållbara lösningar. Det som inte är lokalt hållbart lär knappast kunna vara globalt hållbart heller.

    Lösningen är mer politisk än teknologisk, om inte svenska politiker kan visa att de lever som det lär på hemmaplan så lär de inte få mycket till genomslag internationellt. Detta är verkligen inte en fråga där vi har råd att vänta och se.
    Till sist, har Stefan Fölster verkligen läst IPCC rapporterna? Om vi antar att han gjort det, är det möjligt att han så gravt lyckats misstolka dokumenten och vad säger det oss då om hans förmåga att förstå problematiken? Om han har förstått och ändå skriver detta, vad håller han då på med?