2010-01-17

Vargen


Vem är vargen?
Vargen väcker känslor, den är:
  • Rovdjuret som tar tamdjuren utan att fråga.
  • Symbolen för den otämjda naturen.
  • Konkurrenten som tar jägarens byte.
  • Vår bästa väns stamfader.
  • Den utrotade som tilläts återkomma.
  • Ett mytologiskt väsen som bor i våra skogar.
Det är svårt att ha en sansad diskussion om vargen. Det blir lätt: Den dödar fåren och din hund. Den har ingen plats i vårt land. Den som värnar om vargen struntar i människan, struntar i de utsatta, de på landet, de gamla och svaga eller till och med de ofödda. Rovdjuret måste dö!

Men har vi inte råd med vargen? Staten ger kompensation för det vargen tar. Om inte vargen har någon plats här så har väl knappast heller tigern någon plats eller lejonet, leoparden, geparden, puman, krokodilen, noshörningen, flodhästen, gorillan, pytonormen, nä antagligen inget av djuren i djungelboken.

Men vem är människan när hon dödar allt vilt som kan vara ett hot mot henne personligen, mot hennes husdjur eller egendom? Vilka är vi när alla stora predatorer är utdöda? Vad säger det oss om hur vi ska behandla det vi upplever som hot? För det är väl klart att människan själv är den som vi har störst anledning att frukta.

Men vargen kan ju vara så grym, den dödar mer än det kan äta… Har du tittat i din slask? Vad gör butikerna för att det alltid ska finnas fullt utbud i köttdisken? Vad kan vara grymmare än slakteriet som av lönsamhetsskäl inte hann döda grisen innan den kokades? Djurtransporten där åksjuka djur dör av värmeslag eller syrebrist och de överlevande sedan manas på med elstötar och rapp från plaströr in i den industriella processningen av köttprodukter. Uppfödningen av grisarna som lever sina korta liv på antibiotikafoder för att klara de trånga båsen och hårda betonggolven? Vem är grym och hänsynslös egentligen? Nä vargen äter inte våra barn. Mänskligheten offrar sin egen avkomma med liten tvekan och räds istället enklare hot.

Frågan är om inte fruktan är vår största fiende, den gör oss blinda för både de verkliga hoten och berövar oss möjligheten att se vilka vi är.

4 kommentarer:

Linda sa...

Grattis på födelsedagen käre bror. Jag har stulit mamma och pappa och har det superfint. Hoppas din dag blir/har varit super. Stor kram Linda

Lucas Carlsson sa...

Tack!

Kerstin sa...

Är rädd att jag som gammal hundmänniska inte skulle fatta att jag träffade en varg, om jag gjorde det, utan skulle försöka klia den söta varelsen under hakan, vilket den nog inte skulle uppskatta.
Å andra sidan finge jag nog ingen chans att behandla dem som en gullig och kramgo hund. Den skulle pysa innan jag ens fått syn på den :-)

Lucas Carlsson sa...

Jag växte upp inte så långt ifrån skånes djurpark. När vinden låg på från rätt håll så kunde man höra vargarna yla. Det var en mäktig känsla även om de var i fångenskap.