Svenskt Näringsliv och hållbarhet, del 2

Stefan Fölster ger sig inte och skriver ännu en gång i SvD om hur snabbare tillväxt och globalisering är det bästa sättet att stoppa klimatförändringen.

Varför bryr jag mig om detta egentligen?
Jo, eftersom ”Svenskt Näringsliv” lånar auktoritet på klimatområdet från FN för att säga något som inte stämmer med rapporterna från FN. Jag tycker att detta är oärligt och ovärdigt en så inflytelserik organisation som ”Svenskt Näringsliv”. Tonen är i och för sig betydligt mildare i den senaste artikeln än i den första. Stefan Fölster lyckas nästa undvika direkta feltolkningar av IPCCs klimatrapport. Men tyvärr så blir det fel redan från början när han inleder med följande:

”Det bästa klimatscenariot bygger på snabbare tillväxt och globalisering kopplat med en övergång till icke-fossil energianvändning. Betydligt mer global uppvärmning blir det om fokus ligger på ”lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet”.Så står det ordagrant i FN:s IPCC-rapport och kan inte bortförklaras.”

Så då blir jag väl så illa tvungen att visa att så står det visst inte! Bästa sättet är väl att gå till källan och hämta några citat ur klimatrapportens egen beskrivning av scenarierna (OBS följande citat kommer inte från Stefans artikel utan ur FNs rapport). I det bästa scenariot (B1) som Stefan hänvisar till, finns följande beskrivning: (översättningen är min egen och läsare som är duktiga på engelska kan med fördel läsa texten själva på: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/094.htm#1 )

”Det centrala i scenario B1 är en hög medvetenhet kring miljö- och sociala frågor ur ett globalt perspektiv, med en global rörelse mot en mer hållbar utveckling. Ökad medvetenhet kring dessa frågor kan komma ur de tydliga sambanden mellan utnyttjande av naturresurser och negativa följder som avskogning, jorderosion, överfiskning, effekter av globala och regionala föroreningar. Att förstå att detta sammantaget utgör ett alvarligt hot mot mänskligt liv på jorden. Detta innebär att globaliseringens miljöpåverkan och sociala effekter får ökad uppmärksamhet av politiker, företag, media och allmänheten.”

“Den ekonomiska utvecklingen I scenario B1 är balanserad och åtgärderna för att nå en rättvis inkomstfördelning är framgångsrika. Som i scenario A1 så handlar det om en snabb förändring mot en globaliserad värld, men prioriteringarna skiljer sig åt. I scenario A1 investeras tillväxten från ökad produktivitet och ny teknologi främst i framtida ekonomisk tillväxt medan man i scenario B1 investerar en stor del av vinsterna i ökad effektivisering av resursanvändningen, rättvis
fördelning, sociala institutioner och miljöskydd.”

”Eftersom miljömedvetenheten är hög och institutionerna är effektiva så är miljöproblemen små, de flesta negativa effekterna av snabb tillväxt är förutsedda och effektivt hanterade, lokalt, nationellt och internationellt.”

Jag hoppas att organisationen ”Svenskt näringsliv” en dag kommer att driva på för en utveckling i denna riktning, men jag tror snarast att de jobbar för en utveckling enligt scenario A1 som beskrivs så här: (originaltexten: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/093.htm)

”Scenario A1 beskriver en snabb och lyckad ekonomisk utveckling.
Medelinkomsterna kommer att utjämnas inom regionerna och begreppen ”rika” och ”fattiga” länder kommer på sikt att försvinna.

Utvecklingen drivs främst av:
· Stark fokus på marknadslösningar
· God privatekonomisk utveckling och gynnande av högre utbildning
· Stora investeringar och innovationer inom utbildning, teknikutveckling och såväl nationella och internationella institutioner
· Internationell rörlighet för folk, idéer och teknik

Övergången mot ekonomisk utjämning kommer av framsteg inom transportsektorn, kommunikationsteknologi, öppnare nationell migrationspolicy, friare utbildning och internationellt samarbete för utveckling av såväl nationella som internationella institutioner för främjande av tillväxt och teknikspridning.”

Så vad tror FNs klimatpanel om utfallet av dessa scenarier?

Beroende på om teknikutvecklingen i A1 inriktas på förnyelsebar energi (A1T) , en blandning av förnyelsebar och fossil energi (A1B) eller fortsatt nyttjande och utveckling av fossil energi (A1FI) så anses med mest sannolika uppvärmningen till år 2100 bli:

Varianterna A2 och B2 beskriver scenarier där globaliseringen misslyckas med välståndsspridandet och den globala ekonomiska utvecklingen blir sämre. Lägg särskilt märke till att B2 (det mer miljömedvetna scenariot) har samma utfall som A1T (det mest lyckade ”fria marknads” scenariot).

Stefan låter oss få veta vad politikerna kan göra för att möta klimathotet:

”Det finns tre styrmedel som ­enligt forskningslitteraturen är effek­tiva; dyrare utsläpp genom säljbara ­rättigheter, skatt på fossil bränsle samt ­anslag till energi- och miljöforskning. I sällsynta fall, när många måste byta teknik samtidigt, kan reglering av en standard underlätta.Dessa styrmedel har vi. De kan kanske göras mer kraftfulla.”

Det verkade spontant lite tunt. Det är intressant att se vad han väljer att inte ta upp, som t ex:
*Globala bindande överenskommelser om utsläppsminskningar.
*El-certifikat för övergång till förnyelsebar energi.
*Slopande av subventioner av fossila energikällor.
*Energieffektiviseringar
*Förändrade konsumtionsmönster
*Sanktioner mot länder som ställer sig utanför samarbetet

Så till sist, varför fortsätter Stefan Fölster att sprida sin felaktiga version av FNs klimatscenarier?

Jag misstänker att det är en del i en kampanj som ska leda till att regeringen Reinfeldt i huvudsak kommer med en ”ny teknik” och ”forsknings” lösning på klimatförändringarna när den år 2008 presenterar sin efterlängtade klimatpolitik. Detta skulle vara istället för en klimatpolitik med en politisk styrning av samhället mot ”ett grönt folkhem” som i grunden ändrar vårt förhållningssätt till resursförbrukning såväl lokalt, regionalt som globalt.

Själv tror jag inte att marknaden fixar det här själv, det har pågått för länge, för mycket pekar i fel riktning och framför allt är tiden för knapp.