Svenskt Näringsliv och hållbarhet, del 2

Stefan Fölster ger sig inte och skriver ännu en gång i SvD om hur snabbare tillväxt och globalisering är det bästa sättet att stoppa klimatförändringen.

Varför bryr jag mig om detta egentligen?
Jo, eftersom ”Svenskt Näringsliv” lånar auktoritet på klimatområdet från FN för att säga något som inte stämmer med rapporterna från FN. Jag tycker att detta är oärligt och ovärdigt en så inflytelserik organisation som ”Svenskt Näringsliv”. Tonen är i och för sig betydligt mildare i den senaste artikeln än i den första. Stefan Fölster lyckas nästa undvika direkta feltolkningar av IPCCs klimatrapport. Men tyvärr så blir det fel redan från början när han inleder med följande:

”Det bästa klimatscenariot bygger på snabbare tillväxt och globalisering kopplat med en övergång till icke-fossil energianvändning. Betydligt mer global uppvärmning blir det om fokus ligger på ”lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet”.Så står det ordagrant i FN:s IPCC-rapport och kan inte bortförklaras.”

Så då blir jag väl så illa tvungen att visa att så står det visst inte! Bästa sättet är väl att gå till källan och hämta några citat ur klimatrapportens egen beskrivning av scenarierna (OBS följande citat kommer inte från Stefans artikel utan ur FNs rapport). I det bästa scenariot (B1) som Stefan hänvisar till, finns följande beskrivning: (översättningen är min egen och läsare som är duktiga på engelska kan med fördel läsa texten själva på: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/094.htm#1 )

”Det centrala i scenario B1 är en hög medvetenhet kring miljö- och sociala frågor ur ett globalt perspektiv, med en global rörelse mot en mer hållbar utveckling. Ökad medvetenhet kring dessa frågor kan komma ur de tydliga sambanden mellan utnyttjande av naturresurser och negativa följder som avskogning, jorderosion, överfiskning, effekter av globala och regionala föroreningar. Att förstå att detta sammantaget utgör ett alvarligt hot mot mänskligt liv på jorden. Detta innebär att globaliseringens miljöpåverkan och sociala effekter får ökad uppmärksamhet av politiker, företag, media och allmänheten.”

“Den ekonomiska utvecklingen I scenario B1 är balanserad och åtgärderna för att nå en rättvis inkomstfördelning är framgångsrika. Som i scenario A1 så handlar det om en snabb förändring mot en globaliserad värld, men prioriteringarna skiljer sig åt. I scenario A1 investeras tillväxten från ökad produktivitet och ny teknologi främst i framtida ekonomisk tillväxt medan man i scenario B1 investerar en stor del av vinsterna i ökad effektivisering av resursanvändningen, rättvis
fördelning, sociala institutioner och miljöskydd.”

”Eftersom miljömedvetenheten är hög och institutionerna är effektiva så är miljöproblemen små, de flesta negativa effekterna av snabb tillväxt är förutsedda och effektivt hanterade, lokalt, nationellt och internationellt.”

Jag hoppas att organisationen ”Svenskt näringsliv” en dag kommer att driva på för en utveckling i denna riktning, men jag tror snarast att de jobbar för en utveckling enligt scenario A1 som beskrivs så här: (originaltexten: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/093.htm)

”Scenario A1 beskriver en snabb och lyckad ekonomisk utveckling.
Medelinkomsterna kommer att utjämnas inom regionerna och begreppen ”rika” och ”fattiga” länder kommer på sikt att försvinna.

Utvecklingen drivs främst av:
· Stark fokus på marknadslösningar
· God privatekonomisk utveckling och gynnande av högre utbildning
· Stora investeringar och innovationer inom utbildning, teknikutveckling och såväl nationella och internationella institutioner
· Internationell rörlighet för folk, idéer och teknik

Övergången mot ekonomisk utjämning kommer av framsteg inom transportsektorn, kommunikationsteknologi, öppnare nationell migrationspolicy, friare utbildning och internationellt samarbete för utveckling av såväl nationella som internationella institutioner för främjande av tillväxt och teknikspridning.”

Så vad tror FNs klimatpanel om utfallet av dessa scenarier?

Beroende på om teknikutvecklingen i A1 inriktas på förnyelsebar energi (A1T) , en blandning av förnyelsebar och fossil energi (A1B) eller fortsatt nyttjande och utveckling av fossil energi (A1FI) så anses med mest sannolika uppvärmningen till år 2100 bli:

Varianterna A2 och B2 beskriver scenarier där globaliseringen misslyckas med välståndsspridandet och den globala ekonomiska utvecklingen blir sämre. Lägg särskilt märke till att B2 (det mer miljömedvetna scenariot) har samma utfall som A1T (det mest lyckade ”fria marknads” scenariot).

Stefan låter oss få veta vad politikerna kan göra för att möta klimathotet:

”Det finns tre styrmedel som ­enligt forskningslitteraturen är effek­tiva; dyrare utsläpp genom säljbara ­rättigheter, skatt på fossil bränsle samt ­anslag till energi- och miljöforskning. I sällsynta fall, när många måste byta teknik samtidigt, kan reglering av en standard underlätta.Dessa styrmedel har vi. De kan kanske göras mer kraftfulla.”

Det verkade spontant lite tunt. Det är intressant att se vad han väljer att inte ta upp, som t ex:
*Globala bindande överenskommelser om utsläppsminskningar.
*El-certifikat för övergång till förnyelsebar energi.
*Slopande av subventioner av fossila energikällor.
*Energieffektiviseringar
*Förändrade konsumtionsmönster
*Sanktioner mot länder som ställer sig utanför samarbetet

Så till sist, varför fortsätter Stefan Fölster att sprida sin felaktiga version av FNs klimatscenarier?

Jag misstänker att det är en del i en kampanj som ska leda till att regeringen Reinfeldt i huvudsak kommer med en ”ny teknik” och ”forsknings” lösning på klimatförändringarna när den år 2008 presenterar sin efterlängtade klimatpolitik. Detta skulle vara istället för en klimatpolitik med en politisk styrning av samhället mot ”ett grönt folkhem” som i grunden ändrar vårt förhållningssätt till resursförbrukning såväl lokalt, regionalt som globalt.

Själv tror jag inte att marknaden fixar det här själv, det har pågått för länge, för mycket pekar i fel riktning och framför allt är tiden för knapp.

Svenskt näringsliv och hållbarhet

Stefan Fölster chefsekonom på Svenskt Näringsliv förklarade i SvD 2007-03-01 sin syn på hur den globala uppvärmningen ska hanteras och vad som egentligen står i FNs klimatrapport (IPCC 4AR) som publicerades i början av året och FNs rapport från 2001 (TAR) . Det var en intressant läsning eftersom Stefan fick en helt annan bild av dokumentet än den jag fick och förmodligen även en annan bild än var forskarna som skrev rapporten försökte förmedla. Jag ska här ta upp de ”märkligheter” som jag tycker att Stefan kommer med och därmed kanske också ge en bild av hur organisationen ”Svenskt Näringsliv” jobbar med dessa frågor. Det blir mycket text men tro mig det är värt att läsa eftersom slutsatserna är anmärkningsvärda.

Jag kommer att citera hela artikeln och kommentera valda stycken med hänvisningen till IPCCs dokument.

”Tekniksprång räddar miljön. FN:s uppmärksammade klimatrapport har övertolkats av miljörörelsen. Ökad tillväxt, handel och transport är inget hot. Miljörörelsen bör lyfta blicken och fokusera på de teknologier som kan lösa problemen, skriver näringslivsekonomen Stefan Fölster.”

Detta är sammanfattningen av artikeln. Kontentan verkar vara att ökad konsumtion kommer att lösa problemen eftersom det leder till ny teknik. Det miljörörelsen säger är att vi måste inse att jordens resurser är begränsade och att vi inte kan leva över våra tillgångar. Ny teknik är nödvändig och förutsättningen för att denna ska börja användas är att vi styr konsumtionen bort från ohållbar teknik.

”Slutsatserna i FN:s uppmärksammade rapport om växthuseffekten är nästan motsatsen till vad som rapporterats i svenska medier. På nästan alla punkter i rapporten tonas de framtida hoten ned. Enligt scenarierna i rapporten skulle kraven från en stor del av den svenska miljörörelsen driva på en ännu snabbare uppvärmning av jorden.”

Det är för mig obegripligt hur Stefan kan komma fram till att hoten tonas ner. Rapporten talar tvärtom att bevisen är än tydligare att människan står för merparten av den globala uppvärmningen. En lång rad allvarliga och sannolika konsekvenser räknas upp. Det är ännu tydligare att människan genom sina aktiviteter håller på att drastiskt ändra jordens klimat.

”Minst uppvärmning blir det i ett scenario med ökad tillväxt, ökad handel och transport, som också möjliggör ett snabbare teknikskifte bort från fossila bränslen.”

Detta påstående är milt sagt en grov förenkling. Rapporten innehåller ett antal möjliga scenarion för hur temperaturen kommer att ändras vid olika utveckling, där man räknar med att världen INTE lyckas göra en bindande global överenskommelse om att minska utsläppen av växthusgaser. Det bästa scenariot (B1) leder sannolikt till en temperaturökning på mellan 1,1 och 2,9 grader till år 2100 (1,8 grader mest sannolikt).

Detta scenario innebär kortfattat:

Att den globala ekonomiska utvecklingen är fortsatt stark.
Att befolkningstillväxten avstannar och vänder till år 2050.
Att de ekonomiska strukturerna snabbt skiftas så att tillväxten sker i immateriella värden (tjänster, information och kultur). Det gäller att komma bort från sambandet mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt.
Att mindre resurser används.
Att det sker en snabb global övergång till ren och resurseffektiv teknologi .
Tyngdpunkt är på globala lösningar för ekonomisk-, social- och miljömässig hållbarhet med utjämning av skillnaderna i världen. (OBS särskilda hänsyn till klimatet är inte med i miljömässigt hållbarhet).

(Länk till en utförlig genomgång: http://www.grida.no/climate/ipcc/emission/094.htm#1))

Tyngdpunkten i detta scenario ligger inte på ”ökad tillväxt, ökad handel och transport” utan just ett ekonomiskt och politiskt skifte från den världsordning som råder idag. Global social och ekologisk hållbarhet är det centrala. Med denna typ av utveckling verkar det inte så långsökt att man även skulle kunna genomföra ett långtgående globalt klimatprogram.

Mitt intryck är att ”Svenskt näringsliv” och marknadsliberaler snarast förespråkar scenario A1B som kort innebär:

Att den globala ekonomiska utvecklingen är fortsatt stark.
Att befolkningstillväxten avstannar och vänder till år 2050.
Att de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i världen minskar men att utjämningen främst sker inom regionerna (EU, nordamerika, sydamerika, afrika, mellanöstern, sydostasien osv).
Att det sociala och kulturella utbytet mellan regionerna ökar.
Att tyngdpunkten ligger på marknadslösningar.
Att ny teknologi snabbt utvecklas och tas i bruk men inte bara förnyelsebara energikällor utan även fossila. Det mest kostnadseffektiva styr.

I detta scenario blir uppvärmning mellan 1,7 och 4,4 graden där 2,8 anses mest sannolikt. Dvs betydligt värre än scenario B1.

Jag skulle säga att miljörörelsen i stort driver en linje som stämmer med scenario B1 där det handlar om att ändra grunden för det ekonomiska systemet, att fokusera på utjämning i världen och där global ekologisk hållbar står i centrum och konsumtionen får stå tillbaka. Medan förespråkarna av den fria marknaden vill låta marknadskrafterna själva avgöra vad som är mest eftersträvansvärt (lönsamt) och politisk inblandning ska hållas på ett minimum.

”Jordens nuvarande uppvärmningstakt, hävdar FN organet IPCC är inte snabbare än vid förra rapporttillfället år 2001. Den förutspådda höjningen av havsnivån har halverats jämfört med förra rapporten.I det sämsta scenariot beräknas nu en sannolik global uppvärmning på 4 grader fram till år 2100, vilket är lägre än motsvarande värde på 5,8 grader i förra rapporten.”

Uppvärmningstakten var hög år 2001 och anses fortfarande vara lika hög och det anses nu sannolikt att den kan bli ännu högre. Ytterligare bevis finns för att den oroande utvecklingen man såg år 2001. Det finns knappast någon anledning att pusta ut.

Anledningen till att prognoserna kring havsnivån inte är lika höga nu är att man inte räknar in effekterna av sönderbrytningen av Grönlandsisen och Antarktis eftersom osäkerhet kring dessa är stora (tidigare så hade man med även dessa i uppskattningen).

Det är felaktigt att det mest sannolika värsta scenariot har ändrats från 5,8 i förra rapporten till 4 grader i den senaste rapporten. Ändringen är från 4,5 till 4 grader, men variationen var 3,2 till 5,8 tidigare och är 2,4 till 6,4 nu. Alltså har osäkerheten ökat kring detta scenario, man anser till och med att det sannolikt kan bli värre än man tidigare trodde. Stefan har alltså helt fel i sitt påstående!

”I det bästa av IPCC:s scenarier antas en snabbare ekonomisk tillväxt med fortsatt globalisering och ökad handel och transporter. Tillväxten ger resurser och tekniksprång som underlättar ett skifte bort från fossil energi.

Uppvärmningen de kommande hundra åren skattas då till 1,8 grader (varav en stor del skulle inträffa även om alla oljekranar stängdes omgående). Det vållar problem på vissa håll, men är knappast en katastrof. De naturliga variationerna har varit betydligt större.”

Se det jag skrev tidigare och det bästa scenariot. Påståendet att en uppvärmning med 1,8 grader till år 2100 skulle vara betydligt mindre än naturliga variationer är milt uttryckt besynnerligt. I rapporten konstateras att uppvärmningen de senaste 50 år är ovanligt hög jämfört med åtminstone de senaste 1300 åren och att polerna inte varit betydligt varmare under en längre period på 125.000 år. Detta är med den uppvärmning som vi redan har sett, som bara är början på det som väntar oss även i det bästa scenariot. I naturliga variationer ingår istid med Sverige täckt av en kilometer is, det måste väl ändå betraktas som en katastrof?

Till sist så är detta INTE naturliga variationer utan till största delen orsakat av oss människor.

”Utvecklingen som en stor del av miljörörelsen eftersträvar ger ett mycket sämre utfall. Ett scenario med betoning på lokal miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet ger, enligt IPCC, en uppvärmning med 2,4 grader på hundra år.

Lokala lösningar tillåter mindre specialisering och medför därför sämre tillväxt. Den teknologiska utvecklingen blir långsammare, också när det gäller miljöteknik. Även så intuitivt attraktiva initiativ som lokal ekologisk odling kan i slutändan vara kontraproduktiva. De kräver oftast större ytor, så att mindre yta blir kvar till skog. Detta är en direkt nackdel när det gäller jordens förmåga att binda växthusgaser.”

Stefan syftar på scenario B2 som liknar scenario B1 med skillnaden:

att lösningarna är lokala och regionala men att man inte lyckats med globala lösningar
att befolkningen fortsätter öka
att den ekonomiska utvecklingen inte är lika hög
att den teknologiska utvecklingen är långsammare och ojämnare fördelad

I detta scenario anses den mest sannolika uppvärmningen bli 2,4 grader och den sannolika varierar mellan 1,4 och 3,8 grader. Det är samma som för scenario A1T som likar scenario A1B (som jag beskrev ovan) med den skillnaden att i A1T så sker den tekniska utvecklingen helt med inrikting på alternativa bränslen.

Att påstå att ”en stor del av miljörörelsen” inte skulle efterstäva en global lösning på miljöfrågorna tycker jag är anmärkningsvärt. Faktum är att det krävs lokala och regionala initiativ för att det ska kunna hända något globalt.

Utvecklingen förs framåt genom att flera olika teknologier utvecklas parallellt och dessa får tävla sinsemellan. Det kommer inte att finnas en lösning som passar lika bra överallt utan lokal anpassning måste göras för att bäst utnyttja de förutsättningar som finns.

Jag skulle gärna vilja se hur det skulle gå till att lösa miljöproblemen globalt utan att göra något lokalt…

”Stora delar av den svenska miljörörelsen har fokuserat hårt på just lokal miljömässig hållbarhet, trots att de leder till ett sämre utfall. Det vimlar av krav på allt från tullar på etanolimport, ”lokala oljeavvecklingsplaner” eller lokal energi­produktion.

Många av kraven syftar till att minska alla transporter utom tåg. Detta är självfallet tillväxthämmande, men framförallt politiskt orealistiskt.”

Vad jag vet så driver miljörörelsen avskaffade tullar på etanolen. Det är de som investerar i etanolen i Sverige, som vill försäka sig om att deras investeringar blir konkurrenskraftiga även i framtiden. Detta kan även göras genom att göra oljan dyrare i Sverige (koldioxidskatt).

”Oljeavveckling” handlar faktiskt både om minskad sårbarhet, miljöhänsyn och gynnande av alternativa bränslen.

Hur låter ”lokal miljömässig ohållbarhet”? Inte så lockande va?

Det handlar om att gynna utveckling av alternativ till de fossila transporterna. Detta kan man inte göra genom att låta fossila transportslag vara billigast och växa obehindrat. Styrmedel måste till så att den teknologiska utvecklingen styrs mot rena och effektiva transporter.

”Effektiviseringar och prissänkningar inom flygsektorn är mycket större än vad någon regering kan få stöd för att motverka i form av flygskatter och andra hinder. De första helt robotstyrda bilarna kommer i år att navigera i stadsmiljö i den så kallade ”DARPA City Challenge”. I takt med att bilar robotiseras kommer stora grupper äldre och tonåringar, som idag inte har körkort, att resa legitima krav på att få köra bil. Det är naivt att tro att det någonsin kommer att finnas politiskt stöd för att stoppa denna efterfrågan.”

Här visar Stefan sitt rätta ansikte, politiska styrmedel för hållbar utveckling är plötsligt inte möjliga att genomföra. Det stämmer knappast med utvecklingen i scenario B1 och knappast heller med A1T.

Jag kan inte begripa varför flyget skulle vara befriat från miljöskatter när vägtransporterna inte är befriade (vilket de självklart inte ska vara). Det lär inte ske någon teknologisk utveckling mot alternativa bränslen inom flygsektorn om det inte ställs krav. Idag är det lönsamt att flyga färska matvaror över hela världen. Jag har till och med hört talas om norska laxar som flygs till Thailand för att rensas och sedan flygs hem igen. Det är ohållbart och borde inte vara ekonomiskt möjligt.

”Om man istället tar fasta på FN:s bästa scenario, skulle huvudinriktningen vara att fokusera på de teknologier som verkligen kan lösa problemet. Ett litet axplock av allt som nu finns inom räckhåll illustrerar detta.Bilar kan göras lättare. I en bil som väger hälften av dagens vikt räcker mindre motorer. Det i sin tur innebär att vätgasmotorer kan bli ekonomiskt rimliga inom några år. Även flygplan kan flyga med vätgas som bränns direkt.”

Scenario B1 (bästa scenariot) tar fasta på global rättvisa och utjämning, skifte från en energi och materiellt resursdriven ekonomi till en informations och tjänstedriven ekonomi.

Vätgas är ingen energikälla utan måste produceras i andra processer som kräver energi (ibland mycket). Om denna energi kommer från fossila bränslen så är inget vunnit utan tvärtom så förlorar man energi.

”Det byggs pilotanläggningar på flera håll i världen för produktion av nya generationers solceller. Även vätgas kommer att kunna produceras såväl av solceller i Sahara som, i viss mån, av vindkraft i Sverige.En bråkdel av 1 procent av Saharas yta räcker för att med de nya solcellerna producera all vätgas och elektricitet som Europa behöver. Svenska ABB har dessutom utvecklat tekniken för att transportera el över dessa långa sträckor.”

Detta är intressant med knappast något som kan förverkligas inom en snar framtid. Genom att göra de alternativa energislagen mer lönsamma kan man dock påskynda utvecklingen.

”Slutsatserna från FN:s rapport är glasklara. Sverige bör sluta satsa flera miljarder kronor varje år på lokal miljömässig hållbarhet, och i stället satsa pengarna på de större tekniksprången som verkligen kan ersätta fossil energi. På vägen dit bör Sverige bejaka tillväxt, ökad handel och transporter.”

De stora tekniksprången kan endast komma om man använder sig av den nya tekniken, detta måste göras lokalt. Om vi vill ha nya svenska företag inom denna snabbt växande sektor så måste det finnas en stark hemmamarknad. Tillväxt, handel och transporter måste ske på ett hållbart sätt, det finns inget sätta att lösa klimatproblemen som inte bygger på globalt hållbara lösningar. Det som inte är lokalt hållbart lär knappast kunna vara globalt hållbart heller.

Lösningen är mer politisk än teknologisk, om inte svenska politiker kan visa att de lever som det lär på hemmaplan så lär de inte få mycket till genomslag internationellt. Detta är verkligen inte en fråga där vi har råd att vänta och se.

Till sist, har Stefan Fölster verkligen läst IPCC rapporterna? Om vi antar att han gjort det, är det möjligt att han så gravt lyckats misstolka dokumenten och vad säger det oss då om hans förmåga att förstå problematiken? Om han har förstått och ändå skriver detta, vad håller han då på med?

Därför är kärnkraften ohållbar

Förra året var inget bra år för svensk kärnkraft. Den troligtvis värsta "incidenten" i svensk kärnkraftshistoria inträffade i juli 2006. Detta uppenbarade en undermålig säkerhetskultur, ledde till stängda reaktorer och framför allt avslöjades en otillräcklig granskning av säkerheten. Allt detta är mycket oroväckande, men är det så förvånande? Förr eller senare kommer det inträffa ytterligare en allvarlig kärnkraftsolycka i världen, troligtvis kommer det att inträffa i ett land där man tycker sig ha god säkerhet och troligen kommer olyckan att vara orsakad av en hel serie "osannolika" händelser och "märkliga" missbedömningar.

Vi har ännu inte lärt oss av Hiroshima, Nagasaki, Harrisburg eller Tjernobyl. De främsta argumenten mot kärnkraften är samma som de alltid varit:

1. Följderna av ett massivt utsläpp av radioaktivitet är så fasansfulla att de inte kan accepteras.
   
2. Människor gör missbedömningar, vi slappnar av när inget händer. Olyckor kommer att inträffa.
   
3. Säkerheten kring kärnavfallet kan inte garanteras under flera tusen år.
   
4. Säkerheten kring kärnanläggningarna är svår att upprätthålla om en grupp målmedvetna människor bestämmer sig för att skapa kaos.


5. Samma teknik används till kärnvapen som till civil kärnkraft, vi kan inte stoppa spridningen av kärnvapen om vi fortsätter satsa på kärnkraft.


6. Uranbrytning har stora miljökonsekvenser.

Ett samhälle kan klara att en jumbojet störtar i en storstad någon gång (även om de politiska konsekvenserna kan bli förödande om kraschen var orsakad av illvilliga människor och det råkar finnas makthavare som passar på att testa en ny doktrin) . Det blir stor förödelse, men konsekvenserna behöver inte bli långvariga, man kan bygga upp på nytt. Spåren efter Hiroshima, Nagasaki och Tjernobyl kommer att finnas kvar i flera generationer till.

Efter läckan av den ocensurerade internrapporten från Forsmark i höstas så har det blivit fart på SKI. Nu stoppas det reaktorer så fort brister i säkerheten kan befaras, detta är bra men jag kan inte låta bli att undra om inte detta återerövrade säkerhetsinitiativ kommer att mattas med tiden. Det är bra att den svenska kärnkraften ska granskas av någon utomstående, men finns det verkligen någon helt opartisk och objektiv granskare? IAEA är ju en öppen förespråkare av civil kärnkraft över hela världen trotts sina uppenbara misslyckanden med att stoppa kärnvapenspridningen. Kanske har jag fel, men nog verkar IAEA så förtjusta i kärnkraften att man svårligen kommer att aktivt bidra till en avveckling.

Det är inte så att turerna kring kärnkraftssäkerheten har gått medierna förbi, men utan rapportering från public service hade VD:n på Forsmark troligen suttit kvar och SKI hade troligen inte varit lika mycket på hugget. Det lilla som hörts från de borgerliga ledarsidorna har varit av typen "detta visar att säkerheten fungerar" alternativt "nu blir säkerheten ännu bättre". Jag undrar om ens en härdsmälta skulle göra något större intryck bland skribenterna.

Visst är det väl märkligt att det inte är offentligt vilka säkerhetsbrister som man upptäckt på de svenska kärnkraftsverken. Jag förstår att information som kan skada kärnkraftens rykte inte gärna sprids till allmänheten, men detta innebär ju i förlängningen att säkerhetstänkandet riskerar att förslappas (vilket verkar ha hänt) och att allmänheten får för sig att det inte finns några brister i säkerheten. Detta illustrerades väldigt tydligt i Uppdrag granskning där kommunalpolitikern Anna-Lena Söderbom (m) i Östhammarskommun (där Forsmark ligger) som har ansvar för kontakten med kärnkraftverket säger att Forsmark är 200% säkert och att säkerheten är 100% om hälften av säkerhetssystem fallerar, antagligen bekymrar det inte henne att kylvattennivån i reaktorn halverades...

Ett i kärnkraftsindustrin ovälkommet tecken i tiden borde vara att världen gläder sig åt att Nord Korea kanske är villigt att avveckla ett kärnkraftverk i utbyte mot en miljon ton olja om året. Inte verkar väl kärnkraften entydigt vara en lösning på klimatfrågan?

Detta inlägg är pingat på intressant.se

Litteratur om klimatförändringen

Efter att ha läst "Oväder" av Mark Lynas så väcktes mitt intresse för klimatfrågan på allvar och jag har sedan dess slukat ett antal böcker i ämnet. Jag tänkte dela med mig av mina läseupplevelser och kanske inspirera till att läsa någon av böckerna. Här följer en kort genomgång i den ordning jag har läst. Efter varje bok har jag en lite reflektion över vad boken har lärt mig eller hur den påverkt mig.


-----------------------------------------------------------------------------

Oväder av Mark Lynas (2005)
"Oväder" är en reseskildring där man får följa med till platser där effekterna av klimatförändringen redan är påtagliga. Boken förmedlar budskapet/känslan av att detta händer nu och att vi endast befinner oss i början av en omvälvande förändring. Problematiken kring klimatförändringarna togs upp på allvar redan på 70-talet och i denna bok så får man se att det redan har fått långtgående konsekvenser för samhällen runt om på jorden. "Oväder" har jämförts med "Tyst vår" av Rachel Carson som anses var den bok som på allvar startade den allmänna miljödebatten och lade grunden för dagens miljörörelser.


Reflektion: För mig var denna bok en väckarklocka som började få saker att hända. Jag var inte särskilt insatt i frågorna och kastade mig formligen över boken när jag fick höra talas om den. Ett bestående minne är den upprördhet jag kände när jag läste om turerna kring Kyotoprotokollet. Hur starka intressegrupper efter undertecknandet 1997 mycket aktivt försökte urvattna protokollet, hur starka intressen i USA fick Bill Clinton att försöka kompromissa bort innehållet i överenskommelsen och hur sedan George W Bush tog över och det hela byttes till direkt motarbetande och avhopp från överenskomelsen. Till och med när USA hade hoppat av så försökte de aktivt skjuta avtalet i sank (jag blir upprörd igen när jag tänker på det).

-----------------------------------------------------------------------------

Undergång, civilisationernas uppgång eller fall av Jared Diamond (2005)
Jared är professor i geografi som fått både Pulitzerpriset och National Medal of Science. I denna bok beskrivs hur ett antal samhällen lyckats eller misslyckats med att hantera förändringar. De mest intressanta kapitlen innehåller praktiska lärdomar av det som skett. Bland annat beskrivs "Rationellt dåligt beteende", "Förödande värderingar" och "Dåliga lösningar". Allra sist skriver han om "Anledningar till hopp" vilket verkligen behövs.

Reflektion: Största behållningen av boken var att den beskrev de strukturella mekanismerna som gör det möjligt eller inte för ett samhälle att göra de nödvändiga anpassningarna till nya förutsättningar. Jag fick verkligen känslan av att detta ordnar inte sig av sig självt, samhällen kan verkligen driva sig till kollaps trotts att de ser den annalkande faran.

-----------------------------------------------------------------------------

En värld (globaliseringens etik) av Peter Singer (2003)
Detta är en bok om etik, om behovet av etik i en globaliserad värld och konsekvenserna av bristande etik. Man får en genomgång av de stora internationella organisationerna och hur de fungerar, den kritik som finns mot dem och hur de kunde förbättras. Till sist så är detta en bok om oss människor som världsmedborgare.

Reflektion: Denna bok träffade mig rätt i solarplexus, den satte alla de val jag gör i ett sammanhang. Den lyfte upp egenintressenas ohållbarhet och konsekvenser.


-----------------------------------------------------------------------------

The party´s over av Richard Heinberg (2005)
Här beskrivs problematiken kring oljeberoendet och de sinande oljekällorna. Man får en historisk beskrivning av civilisationernas utveckling och tillgången på energi sedan medeltiden. Plus en genomgång av allt som tyder på att vi närmar oss den punkt då oljeproduktionen kommer att börja sjunka (peak oil).

Reflektion: Boken ger en skrämmande bild av hur beroende vi är av oljan och hur omedvetna politikerna verkar vara av att vi närmar oss en tid då oljan kommer att bli väsentligt mycket dyrare. Behovet av att skifta investeringarna till förnyelsebara energikällor framgår klart.

-----------------------------------------------------------------------------
Vårt hotade hem av ett antal professorer och andra lärda som tex Lennart Daléus och Alva Myrdal (1982).
Redan 1982 kände man till de frågor som är stora idag och de frågor som var stora då är fortfarande olösta. Militär rustning, kärnvapenhot, ojämn resursfördelning, vattenbrist, överbefolkning, kemisk förgiftning, energi brist (peak oil), ozonhål och klimatförändringen (fast man kallade det drivhuseffekten.)

Reflektion: Denna bok hittade jag i morfars bokhylla efter det att han gått bort. Boken fyllde mig med vördnad inför de människor som redan för 25 år sedan såg vad som måste göras. De insåg att det skulle bli tufft, de var väldigt tydliga med att det inte fanns något annat sätt. På sätt och vis är det skrämmande att så lite konkret har hänt sedan dess, å andra sidan så är FN mer eller mindre engagerade i alla dessa frågor. Tålamod och hängivenhet är nödvändigt och leder till förändring på sikt.

-----------------------------------------------------------------------------

Meteorologernas väderbok av Claes Bernes och Pär Holmgren (2006)
Boken av delvis författad av min favoritmeteorolog och beskriven på ett enkelt och välillustrerat sätt både olika typer av väder och växthuseffekten.

Reflektion: Boken har många mycket bra illustrationer och beskriver utförligt både väder och klimat, hur det har ändrats genom tiderna och varför den klimatförändring vi ser idag är unik. En del av behållning är att boken har ett svenskt perspektiv.


-----------------------------------------------------------------------------

Vädermakarna av Tim Flannery (2005)
Tim har lite samma stil som Mark Lynas fast "Vädermakarna" mer är en resa i tiden än en resa på jorden. Utan att bli tråkigt teknisk så lyckas Tim förklara den fantastiska processer som gör det möjligt för oss att leva på denna planet. Han förmedlar också hur människan genom sina makalösa tekniska framsteg nu har blivit den kraft som har störst påverkan på dessa livsuppehållande processer.

Reflektion: Jag fick en djupare förståelse av hur beroende vi människor är av ett fungerande kretslopp. Vi håller faktisk på att mixtra med det livsuppehållande systemet på vår rymdfarkost Jorden...

-----------------------------------------------------------------------------
Plan B 2.0 (rescuing a planet under stress and a civilazation in trouble) av Lester R. Brown (2006)
Författaren startade år 1974 "Worldwatch institute" som han ledde till år 2000. Senare startade han även "Earth policy Institute" som han leder idag. Boken är en handbok i vad som måste göras och hur det ska gå till. Där finns allt, åtgärderna, budgeten och tidtabellen. Det "enda" som saknas är den politiska viljan. Boken har använts som kursbok på ett antal amerikanska universitet.

Reflektion: Så läste jag äntligen en bok som beskrev hur vi ska kunna vända skutan och undvika skeppsbrottet. Det var till stor glädje som jag upptäckte vilken energi som läggs ner på dessa frågor i USA, hur många insiktsfulla personer som finns på andra sidan atlanten. Det framstår tydligt att detta är en fråga om makt och resurser. Enligt boken så skulle det kosta 161 miljarder dollar per år att lösa alla de stora frågorna. Idag spenderar vi ca 1000 miljarder dollar på militär (varav USA ca 500 miljarder)... Ca 700 miljarder dollar ges i bidrag till fossil bränslen, ohållbart jordbruk, skogsskövling och överfiske. Efter att ha läst denna bok så är jag verkligen övertygad om att detta inte är ett tekniskt utan ett politiskt och etiskt problem.

Pingat till http://intressant.se/intressant

Läser inte ledarskribenterna på DN sin egen tidning?

I fredags presenterade IPCC (FNs klimatpanel) en sammanställning av de senaste 6 årens klimatforskning. Det var den fjärde rapporten sedan 1990 och den som tydligast pekar ut människan som huvudansvarig för den uppvärmning vi ser idag. Media var fullt av reportage om vad detta betyder och vad som behöver göras för att undvika en gigantisk katastrof. Det var egentligen inget nytt i rapporten, tyngden i rapporten kom ifrån det faktum att den var författad och granskad av ca 2500 forskare under flera år.

I DNs lördagsutgåva hade man fyra sidor som uteslutande handlade om rapporten. På ledarsidan hade man dock en besynerlig artikel av Peter Wolodarski som hyllade kapitalismen och globaliseringen som den stora räddningen för mänskligheten! Peter berörde lätt IPCC forskarnas arbete med beskrivningen:

"den domedagsrapportering som just nu fyller massmedierna."

Sedan fick man läsa om den fantastiska BNP utvecklingen i världen. Hur:

"400 miljoner människor i utvecklingsländerna" ... "har råd att resa,konsumera och skaffa sig en högre utbildning. Den siffran väntas år 2030 ha ökat till 1,2 miljarder. För Europa, USA och Japan är detta fantastiska nyheter."

Sedan fortsätter Peter att konstatera:

"Att kapitalismen hjälper miljontals ur misär och elände är naturligtvis ett mål i sig. Men det för också det goda med sig att fler kommer att efterfråga demokratiskt beslutsfattande och en god miljö, vilket gör det lättare att gemensamt lösa klimatproblemet"

Snacka om en slutsats med dåligt underlag! Världens största klimatbov "råkar" var det landet som anses var världens kapitalistiska motor (USA). Detta land är världens rikaste och har en president som varken har gjort eller verkar vilja göra något åt klimatproblemet och som tycker att de fattiga 1,2 miljarderna är det stora hotet, inte den egna befolkningen.

Peter har inte förstått det grundläggande problemet, nämligen att vi människor lever över jordens kapacitet. Detta har blivit möjligt med hjälp av teknisk utveckling och globaliserad ekonomi.

Det krävs en livsstilsändring i hela den rika världen om Peters rosiga framtidsutsikter inte ska sluta med en global katastrof som kommer att drabba de fattiga miljarderna först och främst, men på sikt även alla andra på vår planet.

På söndagen skrev Niklas Ekdal den politiske redaktören på DN mer direkt om klimatfrågan under rubriken "Det enkla valet mellan två onda ting". I mina ögon ter sig denna artikel något märklig. Det två onda tingen är nämligen att inte göra något åt klimatförändringarna kontra att göra något.

O ena sidan ger Niklas uttryck för att ha förstått vad IPCC säger i sin rapport:

"I fredags kom ännu en larmrapport om att den globala uppvärmningen skenar, glaciärerna smälter och katastrof hotar om vi inte byter livsstil."

Sedan ger han ännu ett bevis på att han har hängt med:

"En vanlig reflex inför ett så allvarligt hot som klimatförändringarna är att det behövs regleringar, rent av planekonomi. Marknaden kan inte ensam hantera
problemet eftersom växthusgaserna är en negativ externalitet, alltså en kostnad som inte finns inbakad i priset."

Nu börjar han dock snava när han börjar tala om planekonomi och hur illa detta är:

"Eftersom nya generationer inte minns facit av kommunismen måste man
påminna om att planekonomi alltid är värre för miljön än marknadsekonomi:

Renodlad socialism går inte att förena med demokrati, och tillåter inte den fria kritik som krävs för att åtgärda problemen.

Bara marknadsekonomin har visat sig kapabel att skapa ett välstånd som ger människor utrymme att bry sig om miljön, och resurser att gå från omsorg till handling.

Fria bolag är till skillnad från statliga monopolföretag beroende av sitt rykte, och därför känsliga för kampanjer från konsumenter och stämningar i samhället.

Bara marknadsekonomin drar en gräns mellan bolagen och staten som möjliggör oberoende regleringar. Sovjetunionen släppte ut mer växthusgaser på 1980-talet - till följd av planmässigt slöseri och militärt storhetsvansinne - än vad Ryssland gör i dag, trots en oljeindustri på högvarv."

Men hallå en reglering av marknaden är väl inte samma sak som planekonomi? Vem har talat om att avskaffa demokratin? Inte verkar väl Exxon eller Lundin Oil särskilt bekymrade över sitt rykte? Det mesta av världens vapenindustri är väl inte statlig? Vad det gäller militärt storhetsvansinne så verkar inte demokratiska länder med marknadsekonomi heller immuna... Sedan följer det som jag förstår är kärnan i artikeln:

"Vi har ett nedärvt sug efter stora förklaringar. I förlängningen av Den Enda Tanken ligger frestelsen till underkastelse. De som skådat ljuset måste styra oinskränkt över dem som inte gjort det.

Filosofen Isaiah Berlin kallade det för monism, i motsats till pluralism.
Karl Popper fångade det i begreppet essentialism. I bägge fallen roten till det värsta som mänskligheten ägnat sig åt: religiös fanatism, rabiat nationalism, fascism, nazism, kommunism.

Klimatismen kan bli farligare än klimatförändringarna."

Det är här jag tycker att Niklas saknar insikt. För det saknas väl något i uppräkningen över förödande ismer? Varför står vi inför klimathotet egentligen? Jo, det beror på kortsiktig kapitalism! Tanken på den eviga tillväxten som det yttersta målet, den aningslösa teknologismen i kombination med den hyllade konsumismen.

Nu saknar ju inte Niklas insikt om att det faktiskt går att göra något, han konstaterar:

"Sverige har redan brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser, den förra upp 30 procent sedan 1990 medan de senare har reducerats med 7 procent under samma tid. Med rätt styrmedel och en upplyst debatt kan vi hantera problemet utan att ge upp vår frihet."

Jag undrar dock om han förstår vilka dessa styrmedel är... Det brutna sambandet är ju inget som marknaden har fixat utan beror på långsiktiga politiska beslut som det har varit mycket motstånd mot i vissa "frihetliga" kretsar. Om Niklas med frihet menar rätten att fortsätta släppa ut växthusgaser så lär debatten inte bli särskilt fruktbar...

Så kommer det så klart en slutkläm med den gamla vanliga medicinen:

"Genom teknisk utveckling, en internationell koldioxidskatt, smarta konsumenter och företag kan växthusgaserna fortfarande begränsas tillräckligt för att undvika domedagen, samtidigt som samhället anpassar sig till klimatförändringarna. Men varje åtgärd måste baseras på fakta, och en avvägning mellan långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser."

Nåja visst intryck har han tagit när han talar om koldioxidskatt. Märk dock det viktiga ordet "internationell".

Visst är allt detta viktigt men det räcker inte. Det behövs modiga politiker som vågar ta obekväma beslut. Det brutna sambandet mellan tillväxt och utsläpp av växhusgaser i Sverige beror fram för allt på utnyttjande av befintlig teknik, grön skatteväxling, nationella insatser och tydliga signaler om att detta är allvar.

Framgångarna kan dock bli kortvariga om vi inte fortsätter vara offensiva på hemmaplan, det lär nämligen bli svårt med trovärdigheten internationellt om vi inte lever som vi lär. Tyvärr så är detta i högsta grad ett livstilsproblem. Vi måste sänka våra utsläpp av växhusgaser med 70 - 80 % på några decennier.

Jag tror att DN skulle bli en bättre tidning om vetenskapsredaktören Karin Bojs (som har förstått vad det handlar om) utbildade Peter och Niklas i klimatfrågan. Hon kunde även ta med skribenterna i motorbilagan som i lördagsbilagan recenserade tre bilar varav två värstingjeepar en Hummer H3 med koldioxidutsläpp på 346 g/km och en Subaru med 291 g/km. Ganska lång från bilindustrins frivilliga mål på 140 g/km till år 2008...

Det politiska arbetet

Jag har varit på mina första möten som kommunpolitiker. Det har varit mycket att sätta sig in i. Redan på andra stadsdelsfullmäktigemötet så ska budgeten och verksamhetsplanen fastställas. Allt är nytt och det känns viktigt att jag gör mitt bästa av denna chans att påverka, nu är jag ju en del av vårt demokratiska styre...

Miljöpartiet har delat ut böckerna "Ny i politiken" och "Politikernas ekonomibok" som jag nu har som kvällslitteratur. Det gäller ju att förstå alla nya termer och hur man ska bete sig på fullmäktigemötena.

Min första privata uppoffring var att jag fick gå tillbaka till nybörjargruppen i Tai-Chi eftersom de politiskamötena krockar med lektionerna ett par gånger i månaden. Jag har förstått att de som jobbat sig uppåt i politiken ägnat mycket "oglamorös" tid åt politiskt arbete innan de dyker upp i TV.

Mona Sahlin, ny statsminister?

Jag blev glad av att höra Mona när hon tillkännagav att hon ville bli partiledare för Socialdemokraterna, hon sa så här:

"– Blir jag vald av kongressen i mars vill jag ta över stafettpinnen från Göran Persson och göra klimatfrågan och frågan om en hållbar utveckling av samhället till socialdemokratins stora framtidsfråga på samma sätt som kampen mot klassklyftorna var den stora frågan i arbetarrörelsens barndom."

Det må så vara att det inte blev riktigt fart på det gröna folkhemsbygget förrän Göran behövde miljöpartiets stöd för att kunna regera, men inte verkade han så särskilt ledsen över att börja det gröna folkhemsbygget...

Framtiden ter sig ljus för Mona, det verkar osannolikt att svenska folket röstar fram Reinfeldt och hans moderata vänner till makten igen, det är ju uppenbart att de inte förstått allvaret i klimatfrågan. De verkar tro att det endast är något som vänstern kokat ihop för att begränsa den fria marknaden.

Jag känner sympati för Andreas Carlgren vår nya miljöminister när han gång på gång uttalar sig om hur viktig klimatfrågan är samtidigt som han måste förklara att regeringen inte tänker göra något konkret före år 2008 och att regeringen vill ge svenska företag rätten att släppa ut mer koldioxid än de hade rätt till de senaste tre åren. Det enda konkreta han kan komma med är att den nya regeringen inte backat så mycket av det som den förra regeringen åstadkom.

Tankekraft och statsministerns bil

Jag har nyligen läst Bodil Jönssons tankvärda bok "tankekraft". Hon skriver:

Tanken och handlingen utgör två företeelser som är varandras förutsättning. De hänger nära samman, mycket närmare än vad vad man kan tro om man lyssnar till de förföriskt enkla utsagor som sprids till exempel i miljösammanhang: "Människor vet redan - det är inte det som är fel. Nu gäller det att handla!" sägs det. "Nej och nej och åter nej", säger jag, "människor vet inte!" Möjligen har de hört orden, men de har inte ett dugg av känslan ända ner i magen. Man "vet" inte förrän man har tänkt själv. Därför är det i tanken och i tankens kraft som man måste börja.

Jag tror att det är precis så. När man verkligen "vet" dvs när tanken verkligen är tänkt och även gett upphov till en känsla, då kommer handlingskraften och initiativen. När man ser konkreta exempel på följderna av tex klimatförändringen, antingen på riktigt eller som en inre bild, då händer det något. Ser man dessutom att andra människor tar detta på allvar (genom handling) och att det finns något konkret som man verkligen kan göra, då minskar gapet mellan tanke och handling väsentligt. Därför är även sådant som kan uppfattas som symboliska handlingar viktigt, det sänder nämligen en signal om vad jag tycker är viktigt (och tvärt om).

Tex: när statsministern kör omkring med en bensinslukande amerikansk familjebuss istället för motsvarande miljöbil, så ser jag det som ett tydligt tecken på att hans tankar kring klimatförändringen inte har lett till att han vet att något måste göras. Även om han tror att det bara skulle vara en symbolisk handling att byta bil, så borde han som politiker veta att kraften i en sådan handling utförd av honom skulle få betydelse som vida överstiger minskningen av koldioxid från statsministerns bil.

Mina klimatåtgärder år 2005 och 2006

Den som läst min blogg vet att jag är mycket oroad över klimatförändringen och gärna kritiserar andra för bristande insikt eller handling. Så vad har jag då själv gjort för att ändra min påverkan?

Läget 2004:
Jag bor i en två rums lägenhet med min sambo (och vår hund). År 2004 var vår årliga elförbrukning ca 2500 kWh, vi körde ca 1200 mil med vår bil och handlade vår mat i Konsumbutiken ett kvarter bort. Jag hade börjat intressera mig för miljöfrågorna men i praktik så hade det endast inneburit sopsortering.

En spark i ändan?

Sommaren 2005 så ändrades detta, jag hade sett resultatet av stormen Gudruns härjningar med egna ögon. Dagen efter den drog fram åkte jag bil från Tranås till Malmö, träden låg som ett plockepin utmed motorvägen, 700.000 abonenter blev strömlösa och 7 personer omkom. Orkanerna i USA hade ännu inte dränkt New Orleans men tecknen på klimatförändringarna var flera och tydliga (år 2005 skulle bli globalt sett det näst varmaste man uppmätt). Jag läste Mark Lynas bok "Oväder". Det kändes väldigt angeläget att göra mer...

Handling 2005:
Det första jag gjorde var att skaffa en effektmätare och mäta förbrukningen från elapparaterna hemma. På detta viset så upptäckte jag att min avstängda dator drog nästan 60 W ihop med sin kringutrustning helt i onödan, en strömbrytare fixade detta (tänk vad enkelt det kan vara). Jag bytte de lampor som användes mest, till lågenergi och med dessa enkla åtgärder så sjönk den årliga förbrukningen med ca 500 kWh (från 6,8 kWh per dygn till 5,4). Vi började även ta tåget istället för bilen när detta passade och körde nu ca 800 mil per år. Mina släktingar blev också "energianpassade" och farsdagspresent blev strömbrytare till datorn, tv:n och satellitmottagarna, plus lågenergilampor. Farmor utrustades med lågenergilampor i födelsedagspresent.

Handling 2006:
År 2006 var det dags för nästa steg. Kyl/frys och diskmaskin byttes till energiklass A och vattenkokare införskaffades. Efter detta så minskade elförbrukningen från 5,4 kWh/dygn till 3,0 kWh/dygn ( från ca 2000 kWh/år till ca 1100 kWh/år). Jag lyckades alltså mer än halvera elförbrukningen sedan år 2004. Vi började även handla mat i den helt ekologiska butiken "Morot & Annat" ett par gånger i månaden.

Även datorn på jobbet fick en strömbrytare och jag började sätta datorn i sparläge när jag gick på lunch. Det känns dock lite motigt när flera av kollegorna inte ens stänger av sina datorer när de går hem för dagen (vi kan jobba mot datorn hemifrån så det kan finnas anledning att göra så ibland, men de flesta låter datorn vara på även om de inte tänker jobba hemma, ibland även när de går på semester...). Jag mätte min arbetsdators förbrukning över en arbetsvecka och konstaterade att om man lät datorn vara på dygnet runt så drog den mer ström under de timmar den inte användes än den gjorde under arbetstid, trotts att den gick ner i effekt efter att ha varit oanvänd ett tag. Några kollegor har faktiskt börjat stänga av sina datorer efter att jag påpekat detta...

Min sambo slutade rida och vi blev duktigare på att ta tåget så år 2006 körde vi bara 400 mil med bilen.

Den senaste energiåtgärden var att skaffa snålspolande duschhandtag, vilket jag borde gjort långt tidigare, nu blir det knappt någon imma på spegel efter morgonduschen och varmvattenförbrukningen borde minska med åtskilliga liter per år.

Säga vad man vill om behovet av ny teknik, jag använde befintlig teknik och kunde halvera min elförbrukning och minska bensinförbrukning till en tredjedel. Jag skulle tro att det finns god potential för energieffektivisering i många hushåll.

I framtiden:
Så vad återstår att göra år 2007 då? Jo planen är att sälja bilen och starta en bilpool.

Nu blommar det

Förra året var det varmaste året som någonsin uppmätts på vår planet. Visst var det kallt i mars i år, men sommaren var en av de varmaste och hösten har slagit flera värmerekord. 2006 kommer säkert att vara med på topp-10 listan över de varmaste åren. Vintern känns avlägsen här i Malmö, det brukar ju inte ligga snö på gatorna i december, men jag kommer inte ihåg att det brukar krypa nyckelpigor på blommorna i gräsmattan heller.

Adeventsljustakar, julstjärnor och ljusslingor lyser upp staden där stressade julshoppare ilar mellan kassaköerna. Men för min del blir det inte någon julstämning förrän stadens ljud dämpas av ett mjukt snötäcke och folk byter till en stillsam lunk.

Försvinner miljöproblemen med ny bil?

Gamla bilar är ett miljöproblem. Nya bilar är bättre än gamla. Om du köper ny bil gör du en insats för miljön.

Visst lät det logiskt. Bilbranchen förespråkar detta som universallösningen på bilarnas miljöproblem. Det är dock inte hela sanningen...

Gamla bilar var nya bilar en gång i tiden!

Det finns endast två handlingar som en bilägare kan göra för att påverka vilka gamla bilar som rullar på våra vägar.

1. Genom att köpa en ny bil.
2. Genom att skrota en gammal bil.

Det är mycket viktigt vilka bilar som nybilsköparna väljer, dels eftersom det direkt påverkar fordonsparken och dels för att det bestämmer vilka bilar som biltillverkarna kommer att tillverka i framtiden. Det är ingen slump att svenskarna har europas tyngsta och törstigaste bilar.

Det köps fler bilar än det skrotas, alltså ökar totala antalet bilar och den totala miljöpåverkan vid nybilsköp. Det bästa bilvalet ur miljösynpunkt är att inte köpa bil. Eftersom detta inte är ett praktiskt val på många håll, så blir bilvalet den möjlighet man har att minska miljöpåverkan. Man skulle även kunna samäga bilen för att minska både kostnaden och miljöbelastningen.

Det finns ett ganska svagt samband mellan köpet av en ny bil och skrotningen av en gammal bil. Om den som köper en ny bil säljer den gamla bilen så bidrar man till att priset på begagnade bilar sjunker en aning och i slutändan kanske det leder till att det blir ett ekonomiskt vettigt alternativ att skrota en gammal bil. Mycket viktigare är kostnaden för att hålla en gammal bil rullande (och genom besiktningen) och hur enkelt det är att ta sig fram utan bil.

De som köper ny bil ofta väljer sällan den bränslesnålaste modellen, dessa personer är indirekt ansvariga för de miljöeffekter som alla deras före detta bilar orsakar. Egentligen borde man få betala en extra fordonsskatt för de bilar man köpt nya eller importerat som haft en högre miljöpåverkan än snittet.

intressant

Andra bloggar om: Bilism, Miljöproblem, Trafik

Lucas fritidspolitikern

Det är med spänning och nyfikenhet som jag ser fram emot att ta plats i malmös kommunpolitik. Jag har blivit invald som 2:e vice ordförande i västra innerstadens stadsdelsfullmäktige för miljöpartiet. Det är den stadsdel där jag bor, vilket känns som ett bra ställe att prova min politiska förmåga på. Miljöpartiet gjorde ett bra val i malmö, samtidigt som socialdemokraterna backade. Detta innebar att en koalition mellan s, v och mp kommer att styra malmö (tidigare styrde s själva). Det råder en skön tillförsikt och framåtanda bland miljöpartisterna som nu ivrigt för första gången på allvar ger sig in i styret av vår stad.

Skriver Bush ledaren i Sydsvenskan?

Efter ett par veckor med stor mediabelysning av klimatfrågan så fick vi ta del av Sydsvenskans syn på hur klimathotet ska avvärjas. Budskapet var: Vi behöver inte skynda oss att ändra livsstil! Vi behöver inte ens cykla mer eller släcka ljuset efter oss.

Vad behöver vi göra då? Jo håll i er här kommer det: ”Viktigare ändå är att tro på utveckling, på ny teknik, på välstånd och på människans skaparkraft.”

Man kan lätt få intrycket att klimatförändringen har blivit känt någon gång på 2000-talet, att man först i år verkligen har kunnat se vart vi är på väg och att politikerna tävlar om att komma med drastiska åtgärder som ska rädda världen. Så är det dock inte.

Redan på 70-talet hade man en ganska god bild av vartåt det barkade. Miljörörelserna uppmärksammade vad som höll på att hända i början på 80-talet. År 1992 höll FN en global miljökonferens i Rio, med syfte att minska utsläppen av växthusgaserna. Resultatet blev tyvärr magert, främst berodde detta på den amerikanska presidenten George Bush. Han ville inte ändra den amerikanska livsstilen, tyckte det var väl drastiskt, han talade om: ny teknik, välstånd och tron på människans skaparkraft…

När man ser tillbaka på de senaste 30 åren så kan man konstatera att motståndet mot att göra något är tufft och att ”risken” för att vi skulle agera för kraftfullt inte är överhängande med tanke på att vi behöver minska våra utsläpp med ca 80% på några decennier.

intressant.se
Andra bloggar om: Klimatförändring, Miljö, Sydsvenskan

Min väg till miljömedvetenhet

De senaste fem åren har jag gjort en resa från charterturistande sportbils moderat till engagerad miljökämpe. Hur gick detta till? Och hur ska man se på de som idag är där jag var för fem år sedan?

Först historien:
Det började med kärlek (vad annars), jag blev kär i en tjej som jag träffat på en kompis 30 års fest. Nåja jag blev inte kär direkt men jag blev bra nyfiken. Tjejen var nyinflyttad till Malmö och försökte lära känna lite folk genom att engagera sig i Attac. Detta var samma år som kravallerna i Göteborg och Attac hade fått dåligt rykte eftersom man inte ordentligt tog avstånd från de som vandaliserade. Hon var inte så insatt i Attacs frågor och starade därför en studiecirkel om WTO, GATT-avtalet och Tobinskatten. Jag gick med trotts att jag var milt uttryckt skeptisk till Attac-rörelsen. Mest var det för att träffa henne, men jag upptäckte snart att det var handlande om riktigt intressanta frågor som jag inte hade haft en susning om. Först såg jag det hela mest från min moderata verklighet och jag skulle tro att jag starkt bidrog till att det blev debatt på studiecirkeln. Medlemmarna i studiecirkeln tappade tyvärr studieivern efter ett tag och cirkeln avslutades. För mig hade dock ett intresse för omvärlden och rättvisefrågorna väckts och nya tankebanor hade uppstått.

När det var riksdagsval 2002 ansträngde jag mig verkligen för att sätta mig in i frågorna. De tre föregående valen hade jag röstat mest på känn utan att egentligen fundera så mycket. Nu kunde jag inte rösta på moderaterna längre, deras politik gick inte ihop och framför allt hade jag börjat känna aversion mot hänsynslösa kapitalister och bortskämda överklassungar som bar sig illa åt.

Det var inte utan en viss pulshöjning som jag lade min röst på socialdemokraterna. Alla mina vänner som ville tala om vad de röstat på hade rösta på moderaterna. Göran Person vann valet, det grön folkhemmet dammades av och miljöpartiet fick inflytande över politiken.

Nästa riktiga katalysator var stadsjeepsdebatten några år senare. Jag hade sedan tidigare ogillat stadsjeeparna eftersom jag hade en liten tvåsitsig sportbil (en miata) och insåg att risken för att jag skulle råka illa ut ökade ju fler jeeparna blev. När billobbyn plockade fram argument för jeeparna av typen "trafiken blir säkare", "de flesta jeeparna säljs i norrland" och "jeeparna är inte statussymboler". Då brast någon inom mig, jag började skriva insändare, jag letade efter organisationer som bemötte dessa heltokiga motormän. Jag blev medlem i svenska naturskyddsföreningen, gröna bilister och miljöpartiet (mest för att de var hatade av motormännen, i mina ögon var miljöpartisterna fortfarande lite av naiva bakåtsträvare).

Snart fick jag upp ögonen för den globala uppvärmningen, även här fick jag se absurda argument och besynnerliga förklaring till varför detta inte var någon att bry sig om. Nu var jag inne i det hela. Miljöpartisterna var inte så naiva längre. Jag började skriva på denna blogg, skrev flera insändare, läste en massa literatur i ämnet, blev aktiv i miljöpartiet och medlem i Greenpeace och WWF. Jag plågade min omgivning med argument för att göra något och beskrev hur illa ställt det var och hur illa det kunde gå. Jag satt i miljöpartiets valstuga, delade ut valsedlar och gjorde mig valbar till politiska uppdrag i kommunen efter valet.

Så vad hade hänt?
Nyss var jag en mörkblå moderat och nu satt jag i miljöpartiets valstuga. Min världsbild var radikalt förändrad, mina intressen hade genomgått samma förvandling. Var jag samma människa?

Jo, det kändes i stort sett likadant. Jag var väl något blödigare, lite ödmjukare, lite mindre hetsig (inte för att hetsighet varit något karaktärsdrag direkt). Jag låg inte längre i vänsterfilen på motorvägen i 130 och kände mig duktig. Jag ägnade ingen tid åt att drömma om en häftigare bil. Hade inget behov av att uppgradera hemmabion eller att köpa en nyare mobil. På något sätt så var inköpsprojekten inte en viktig del av mitt liv längre. Jag inledde semestern med en veckas meditation och började med Tai Chi.

Varför blev det ett så tvärt kast?
Endel av förändringen tror jag kom av några kriser som tänjde lite på mina gränser och skakade om mig. Mycket berodde på den där tjejen som numera är min älskade sambo. En förutsättning var nog att jag egentligen innerst inne inte trivdes så bra med det livet jag levde (vilket jag aldrig skulle erkänt för mig själv). Endel berodde nog på att jag slutade spela datorspel (tidigare kunde jag sitta en hel helg med ett nytt spel), detta gav mig mycket mer tid. All den litteratur jag läste påverkade mig säkert. På samma sätt innebar säkert avsaknaden av det som jag tidigare fyllde mina sinnen med att mina perspektiv flyttades. Det kompakta motståndet mot "min" nya världsbild taggade mig säkert ytterliggare, det vässade utan tvekan mina argument.

Vad kan man lära sig?
Ha tålamod! Även den mest trångsynte kan vakna upp. Ibland kan det oväntade sätta igång en händelsekedja som radikalt förändrar en människas liv. Det är inte så stor skillnad på folk egentligen. Trägen vinner i längden...

Klimatförändringen i Dagens Industri

Vilken ketchupeffekt! Plötsligt skriver alla tidningar om klimatförändringarna, även de som för mindre än ett år sedan ägnade ledarsidorna åt att berömma George W Bush eller gjorde gemensam sak med billobbyn och pläderade för lägre bensinpriser. Detta är en högst välkommen klimatförändring!

I fredags hade Dagens Industris Weekendbilaga klimatförändringarna som tema, där fanns flera bra artiklar. Man fick bland annat veta att de svenska privatpersonerna måste minska sina koldioxidutsläpp från 3,2 ton/år till 0,8 ton/år (detta är förutom industrins minskningar). Hur detta kunde gå till fick man också veta, att skippa resan till asien innebar att man i ett slag minskade sina utsläpp med 2,3 ton! Andra tips var att ta tåget istället för flyget mellan Stockholm och Göteborg (0,39 ton för tre resor), byta till en snålare bil (0,6 ton om den nya dra 0,7 l/mil och den gamla drog 0,9 l/mil och man kör 1300 mil/år) osv.

DI är värda mycket beröm för dessa artiklar, lite parodiskt blev det dock när annonsörerna var de gamla vanliga (antagligen visste de inte vad tidningen skulle handla om). På mittuppslaget var det en tvåsidig annons för solsemester (med flyg), övriga "kul" annonser var en tvåsidig annons för en ny stadsjeep som drar 1,23 l/mil, JEEP gjorde reklam för en stadsjeep (minns inte vilken modell det var men de har en med V8 som drar 1,49 l/milen), en Lexus som drar 0,98 l/mil. Man kan gissa att de tilltänka kunderna till dessa produkter ligger en bra bit över det svenska koldioxid snittet.

(Inlägget är pingat till http://intressant.se/intressant)
Andra bloggar om: Klimatförändring, Politik

Hur bra är svavelfri europadiesel?

Det pågår en kampanj för att Sverige ska likställa den svavelfria europadieseln (EN590) med den svenska miljöklass 1 (MK1) dieseln rent skattemässigt. Idag är skatten på europadieseln 56,7 öre högre per liter än på MK1 diesel. När Sverige införde denna skatteskillnad var alternativet en mer svavelhaltig europadiesel som fick miljöklass 3 (MK3). Ingen ny klassificering har gjort sedan dess, den "svavel fria" europa dieseln har samma beskattning som den gamla smutsigare europadieseln (vilket kan tyckas märkligt).

Det lobbygrupperna vill är att det ska vara samma skatt på den nya europadieseln som på den svenska MK1 dieseln. Argumenten för detta är att europadieseln för moderna fordon i stort sett är lika bra som MK1 dieseln och att tillverkningskapaciteten för MK1 dieseln är för liten för att klara den ökande efterfrågan på diesel i Sverige.

Argumenten mot är att dieselbilar som saknar partikelfilter (97% av alla dieselfordon enligt preem) får betydligt högre partikelutsläpp med den nya europadieseln. Dessutom stiger utsläppen av kväveoxider (NOX) med 5% (enligt preem) . Kväveoxiderna är det stora problemet med dieseln nu när partikelfilterna äntligen har blivit standard. Det är inte så att man inte kan göra något åt detta, Toyota har utvecklat en effektiv katalysator som finns på några av deras nya dieselmodeller. Problemet är att avgaskraven är för låga när det gäller kväveoxiderna, vilket är märkligt eftersom detta är ett stort och växande problem i stort sett alla europeiska städer.

Min misstanke är att det som vanligt handlar om pengar. Att det finns en renare diesel i Sverige än i övriga Europa är ett orosmoment för oljebolagen eftersom det skulle kunna komma krav på renare diesel även i övriga Europa, vilket skulle kosta stora summor (vilket i och för sig inte drabbar någon fattig). Bilindustrin lär inte heller ha något emot en slopande av MK1 dieseln eftersom det skulle kunna sänka dieselpriset och ge argument för att snarast skrota de "gamla" (sålda så sent som 2005) smutsiga dieselbilarna till förmån för de nya rena dieslarna. När det sedan blir krav på effektiva dieselkatalysatorer (för NOX utsläpp) så kan man köra samma argument ytterligare en gång.

Den europeiska bränsleindustrins samarbetsorganisation Concawe har tagit fram en rapport som visar att koldioxidutsläppen skulle öka vid en övergång till MK1 diesel i europa och att det skulle kosta stora summor att bygga om raffinaderierna. Detta bestrids dock av Preem som menar att koldioxidutsläppen totalt sett är lägre för MK1 dieseln.

Själv har jag svårt att avgöra vem som har rätt, men tycker att det är lite rörande med detta (nyvaknade?) intresse för koldioxidutsläppen. I bägge fallen finns det pengaintresse, Preem är den största tillverkaren av MK1 diesel och har nyligen byggt ut i Lysekil. Statoil lobbar för den europeiska dieseln men nämner inte ens problemet med de dieselfordon som inte har den allra senaste reningstekniken. De påstår rent av att miljöpåverkan skulle vara lägre med europadieseln än med MK1 dieseln (vilket framstår som "något" oseriöst).

Det bästa vore att se till att de förnyelsebara bränslena skattegynnas, detta innebär att skatten på bensin och diesel behöver hållas uppe, gärna med ökande skatt på de värsta bränslena. Att avveckla den svenska MK1 dieseln skulle vara ett steg tillbaka som skulle försämra miljön där den redan är för dålig. Att föra kampen mot klimatförändringarna genom att satsa på rent fossila bränslen verkar milt uttryckt ineffektivt. Fossil diesel tillhör INTE framtidens bränslen.

Citat av migrationsminister Tobias Billström

När jag upptäckte bloggen www.politiskt.nu fick jag en påtaglig känsla av att politiker är vanliga människor. På bloggen skrev ett antal riksdagspolitiker sina kommentarer kring olika saker. Vissa av politikerna svarade även på kommentarer som andra gjort på deras inlägg. En mycket flitig skribent var Tobias Billström. Jag diskutterade flera av hans inlägg och fick feedback, detta ska han ha en eloge för!

Jag fick inblick i hur en toppolitiker inom moderaterna såg på världen och förundrades. Nu i efterhand när han till min förvåning har blivit minister i Reinfeldts regering så kan jag inte låta bli att återge några citat från Tobias inlägg.

Apropå flyktingar och asylpolitik i Sverige:
Av: Tobias Billström (m) den 13 november 2005

"Anledningen till att människor kommer som asylsökande till Sverige är i de flesta fall inte att de är förföljda i sina hemländer – utan att de är socioekonomiska flyktingar. "

Apropå den globala uppvärmningen och moderaten Osama Alis miljökunskaper:

Av: Tobias Billström (2005-10-30 15:15)

"Vad vi känner till är att jordens uppvärmning ökat marginellt sedan slutet av 1800-talet. Det finns inga säkra vetenskapliga belägg för att detta har med en växthuseffekt skapad av människan att göra - det vet både Osama och jag och alla som följer debatten. Klimatet ändrar sig, vare sig vi vill det eller ej.

Apropå att riksdagen röstat för ett rökförbud på krogen:

Av: Tobias Billström (2005-05-07 14:41)

"Jag tycker att rökförbud är ett utomordentligt ogenomtänkt förslag. Av flera anledningar, men främst därför att det inte är ett förbud som staten avser att upprätthålla."

Apropå att LO-toppar gått vid sidan av bostadskön:

Av: Tobias Billström (m) den 12 november 2004

"Det är märkligt att den socialdemokratiska rörelsen aldrig tycks lära sig: fusk är fusk, oavsett vad man väljer att kalla det."

Tyvärr så fick Tobias någon gång i våras andra saker än bloggande att göra och med hans uttåg avsomnade bloggen politiskt.nu i princip.

Kan du njuta av värmen?

September är slut och svenskarna har på flera håll upplevt den varmaste september som någonsin registrerats. Visst är det skönt med ytterligare en sommarmånad men vi vet vartåt det barkar...

2005 var globat sett det varmaste året som uppmätts (globala mätningar med termometer finns sedan 1880). De senaste 15 åren har 9 av de 10 högsta globala temperaturerna registerats.

Sedan jag föddes för 35 år sedan (1971) så har 18 år haft högre global medeltemperatur än någon gång mellan 1880 och 1970 (90 år). Jag har levt 27 av de 35 varmaste åren. Min mamma som är född 1944 har fått uppleva 31 av de varmaste 35 åren.

Ändå är det fler svenskar som tar flyget till varmare klimat nu, än det var när jag var barn.

Om lösningen på den globala uppvärmningen heter tillväxt så kan denna tillväxt knappast vara av ekonomisk art utan den måste snarare vara av typen medvetenhet och solidaritet. De länder i världen som har högst BNP per capita brukar även ha den högsta energikonsumtionen och de högsta koldioxidutsläppen.

Valdagen

Jag delade ut valsedlar för miljöpartiet i mitt bostadsområde på valdagen. Även om det var tufft för benen att stå där hela dagen så var det mycket givande. Sällskapet var funktionärer från andra partier. Moderaterna och Socialdemokraterna hade avbyte varannan timme så jag hann träffa flera av dessa, bland annat den trevliga Socialdemokratiska riksdagstjejen Hillevi Larsson från Malmö. En Centerpartist som jag glömt namnet på i grannföreningen stod också hela dagen (han vågade väll inte låta mig vara ensam grön representant). Jag skulle tro att jag lyckades locka någon extra väljare till miljöpartiet, de ökade från 5,3% till 8,2% i mitt valdistrikt.

Miljöpolitik i moderaternas valstuga

Min sambo undrade om inte moderaterna var oroliga för miljöförstöring och klimatförändring så vi frågade en moderat som stod vid valstugan på Gustav Adolfs torg. Det var ett himla liv på torget, med en massa moderater som visslade och tjoade.

Jag har skrivit våra frågor med talstreck och moderatens svar inom citattecken. Så här svarade han (fritt ur mitt minne):

- Är du inte orolig för miljöförstöringen och klimatförändringen?

"Jag tycker att miljön och klimatet är jätteviktigt, det tycker nog alla partier i Sverige. Det bästa sättet att hantera dessa frågor är att ha tillräcklig tillväxt så att man har råd att hantera de problem som finns. Problemen är ju globala så lösningarna måste vara ett internationellt samarbete där man använder resurserna mest effektivt."

- Det lät ju enkelt, men vad ska man göra åt trängseln och avgaserna här i Malmö?

"Man måste förbättra avgasreningen. De så kallade miljöbränslena som finns idag har lika giftiga avgaser som bensin och diesel, det som man måste satsa på är vätgas som är helt rent."

- Men vätgas är ju inte en energikälla, man kan inte borra ett hål i marken och få upp vätgas!

"Du verkar väldigt insatt, vad jobbar du med? eller är du student?

- Jag har studerat dessa frågor ett tag nu.

"Vi vill satsa på forskning och ny teknik, det kommer nya lösningar hela tiden."

-Idag tillverkas vätgas med hjälp av naturgas som är fossilt precis som olja och bidrar till klimatförändringen. Man skulle kunna använda vatten men det behövs en massa energi.

"Man kan inte både göra sig oberoende av oljan och avveckla kärnkraften samtidigt. Vi måste ha billig energi för att kunna konkurrera. Vi vill inte avveckla kärnkraften i förtid."

-Tycker inte du att det är ett problem att det inte finns någon lösning på förvaringen av kärnkraftsavfallet?

"Det finns lösningar. Man har teknik för slutförvaring."

-Vet du något ställe i världen där man har ett slutförvar?

"Nej, jag är inte så insatt, men man är långt kommen, dessutom så kommer avfallet från Uran som redan finns naturligt i marken och det är ju inget problem"

-Det är ju inte samma sak, avfallet är mycket mer koncentrerat och innehåller andra ämnen typ plutonium.

"Ni kan prata med Centern de vet mer, men vi måste ju ha energi och vindkraft och solkraft funkar ju knappast. Det tar 35 år innan man fått tillbaka den energi som går år för att tillverka ett vindkraftverk!"

- Det stämmer inte, de moderna vindkraftverken har producerat den energi som går åt till tillverkning på mindre än ett halvår. På 60-talet kunde det vara så att vindkraftverken inte tjänade igen sin energi inom sin livstid, men det har hänt väldigt mycket sedan dess. Man planerar en vindkraftspark på Kriegersflak söder om Trelleborg som ger lika mycket energi som en Barsebäcksreaktor.

-Tycker inte du att man borde minska lastbilstransporterna?

"Jo där det finns alternativ, men det finns inte järnväg överallt. Vi tror på marknadsekonomi, marknaden kommer att gynna det bästa transportmedlet."

-Tyckern du att det är ett problem med flygets stora klimatpåverkan?

"Vi satsar på forskning av bättre flygmotorer. Ett samhälle måste ha praktiska transportmedel och flyget är bäst på långa transporter. Det är viktigt att folk kan röra sig i världen och det är bra för internationellt sammarbete."

-Har du sett filmen "En obekväm sanning"?

"Nej, men jag ska se den, det jag hört är att forskarna inte är överens i klimatfrågan och att filmen presenterar en syn på frågan."

-Det är inte sant, det som sägs i filmen är inte kontroversiellt, det forskarna idag diskuterar är inte om människan orsakar en global uppvärmning utan snarast hur illa det kan bli och när det kan vara för sent för att stoppa förändringarna oberoende av vad man gör i framtiden.

"Jag måste fråga vad ni vill ha ut av detta samtal. Ni verkar ju kunniga och om ni pratar med Centern så kan de dessa frågor bättre än mig."

-Vi var bara nyfikna på hur en moderat ser på det hela eftersom moderaterna säkert kommer att bli det största partiet i alliansen och skulle få bestämma mest i en borgerlig regering.

"Det stämmer säkert men om ni läser vårt valmanifest så ser ni att vi tar det på allvar."

-Tack för dina svar, nu vet vi bättre.

"Tack själva, prata gärna med Centern."

Den borgerliga alliansens klimatpolitik

Jag läste borgerliga alliansens valmanifest i hopp om att hitta konkreta åtgärder för att mildra klimatförändringarna. Vad jag hittade var sex rubriker med tankar kring vad som borde göras och ibland även ett konkret förslag på en åtgärd.

Här följer en granskning rubrik för rubrik där jag citerat ett utdrag och kommenterat detta.

Säkra en hållbar utveckling

"Allians för Sverige är överens om de miljömål och klimatmål som ska vägleda Sveriges miljöarbete. Klimatförändringarna kräver kraftfulla åtgärder, inom såväl transport-, bostads- som industrisektorn. Klimatmålen måste sättas högt och följas av tydliga handlingsplaner."

Wow, detta låter jättebra med denna start så kan jag knappt vänta på att få läsa om miljö och klimatmålen. För att inte tala om de kraftfulla åtgärderna... Det fanns dock inte mer info under denna rubrik.

En hållbar energiförsörjning

"Energipolitiken ska stödja enskilda och företag som tar sitt miljöansvar. Miljö- och energibeskattning ska utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar. Politiken ska stimulera införandet av nya miljövänliga alternativ."

Ok, det verkar vettigt, men hur ska det löna sig? Redan idag är det lönsamt att förbruka lite el eller olja. Kommer de "kraftfulla åtgärderna" att göra det ännu mer lönsamt att låta bli att förbruka mycket (göra det ännu dyrare att förbruka) eller talar vi om ytterligare subventioner till viss energiproduktion eller förnyelsebara bränslen? Vad betyder detta rent konkret?

"Allians för Sverige bedömer att den samlade energi- och effekttillgången inte kommer att vara tillräcklig under överskådlig tid. En Alliansregering kommer under mandatperioden 2006-2010 inte medverka till några politiska beslut om avveckling av kärnreaktorer. Inte heller kommer vi att ge förnyade driftstillstånd till de två reaktorer som stängts. Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden. Allians för Sverige kommer i regeringsställning att pröva begäran om effekthöjningar enligt gällande lagar och bevilja erforderliga tillstånd om och när gällande krav uppfylls.

Vad hände här? Man räknar med större energiförbrukning men alliansens politik! Att stödja företagen och de enskilda i sitt miljöansvar handlar om att producera mer kärnkraftsel... Eller är det skrivelsen att man inte ska återstarta Barsebäck som är den kraftfulla åtgärden? Ärligt tala, fokus rent konkret handlar inte om ny förnyelsebar energi utan om effekthöjning i åldrande kärnkraftverk, på vilket sätt kommer detta innebära en omställning av energiutnyttjandet?

En miljövänlig tranportsektor

"Allians för Sverige sätter klimatpolitiken högt på dagordningen och prioriterar åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser.
Utsläppen från energianvändning måste minska av klimat- och hälsoskäl, särskilt inom transportsektorn. Det kan ske genom energieffektivare motorer och genom övergång till nya bränslen. EU-länderna bör ställa upp tydliga mål för att minska användningen av fossil energi. Handeln med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen."

Tror man att det räcker med effektivare motorer? Trenden hittills har mest handlat om motorer med mer effekt. Mängden lastbilstransporter har ökat kraftigt så senare år, antalet bilar har också stadigt ökat, dessutom har flygtrafiken med lågprisbolagen slagit nya rekord. Borde man inte uppmuntra alternativen till dessa transportslag som är mycket effektivare ur energisynpunkt? Inte ett ord om spårbunden trafik...

Varför ska flyget inte betala för sin klimatpåverkan? Att få in flyget i utsläppshandeln kan tidigast göras 2013 och sannolikt skulle det ta ännu längre tid.

Vad hjälper det om EU har tydliga mål om man inte har en stategi för hur målen ska nås på hemmaplan? Verkar det rimligt att tro att man kan byta all olja mot förnyelsebara bränslen? var finns då de konkreta satsningarna på alternativen?

"För att bilen även i framtiden ska kunna användas utan att
äventyra klimatet är det viktigt att utveckla bränslen som ersätter de fossila. Därför vill vi ge tillverkare och konsumenter incitament att satsa på bränslesnåla fordon och fordon drivna med miljövänliga bränslen, bland annat genom att införa en
Miljöbilspremie i form av en skattesubvention för privatpersoner som köper nya
miljöbilar. Premien innebär 10 000 kronor i skattereduktion oavsett inköpspris. Vi
vill dessutom förändra miljöklassningen av fordon och bränslen."

Här kom visst en konkret förslag! 10 000 kronor i subvention per ny miljöbil ska ge effektivare motorer och mer förnyelsebara bränslen. Men vad betyder den sista meningen? Ska man skärpa kraven på miljöklassningen av fordon och bränseln? Eller är det så att man tänker lätta på reglerna så att biltillverkarna kan kalla även stora dieselbilar för miljöbilar? Ska diesel bli ett miljöbränsel? Kan det vara så att den smutsigare europadieseln ska tillåtas i Sverige?

Inte ett ord om lastbilar och flyg...

Öka energiforskningen

"En omställning till ett miljövänligare transportsystem kräver forskning och utveckling, såväl traditionell forskning som stöd till näringslivets teknikutveckling.
Svenskt kunnande på energiområdet i kombination med stora skogsresurser, ett effektivt och modernt jordbruk och en stark fordonsindustri ger oss stora möjligheter
att vara ledande i utvecklingen av förnybara bränslen. Därför satsar vi på klimatrelaterad forskning och utveckling, och på investeringsstöd."

Redan idag finns det transportmedel som är mycket energieffektiva, att satsa på järnväg som alternativ till lastbil och flyg kräver ingen forskning och ger resultat direkt. I grunden handlar egentligen omställningen mest om en livsstilsförändring, att hoppas på att kunna fortsätta som tidigare med hjälp av ny teknik är överoptimistiskt...

Främja energisparande

"Energisparande åtgärder ska främjas i svensk industri och ett energieffektiviseringsprogram genomföras inom det svenska bostadsbeståndet.
Utbyggnad av kraftvärme i Sverige skall stimuleras. En ny regering bör ha som målsättning att möjliggöra att ”göra mer med mindre” och bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av viktiga råvaror, inte minst energi.
Energibesparande investeringar ska premieras och inte straffas, som sker idag genom fastighetstaxeringens utformning."

Lite konkreta förslag hade varit bra. Stimulering av kraftvärme är knappast något nytt, det pågår för fullt. Vad jag vet så innehöll inte alliansens förslag om avskaffad fastighetsskatt någon morot för energibesparing. Troligen är det så att de villaägare som tjänar mest på en slopad fastighetsskatt också ofta är de som har de största villorna med den högsta energiförbrukningen.

Samverka internationellt

"Klimathotet måste mötas på global nivå. Den rika världen, vars utsläpp av växthusgaser är förhållandevis mycket stora, har ett särskilt ansvar för att en omställning kommer igång. EU har redan betytt mycket för en bättre miljö men mer kan göras. Ett av EU:s viktigaste uppdrag är att åstadkomma ett energisystem som minskar koldioxidutsläppen och hejdar växthuseffekten. Det europeiska systemet med utsläppsrätter är det hittills viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige ska aktivt bidra till att nå de gemensamma mål som EU ställer
upp, och aktivt verka för att Kyotoavtalet snarast får en fortsättning."

Det är jättebra med internationell samverkan, helt nödvändigt rent ut sagt. Vad jag vet är alla svenska partier överens om detta. När det gäller EU krävs det dock tålamod, kilometerskatt på lastbilar har tydligen blivit godkännt nu när Tyskland inför detta. Beskattning av flygtrafik där alternativ finns har dock inte fått ok ännu. Starka lobbygrupper motarbetar ständigt EUs miljöarbete, och lyckas ofta urvattna och försena åtgärder. Ett av Sveriges viktigaste internationella bidrag på klimat- och miljöområdet kan visa sig vara trängselskatteförsöket i Stockholm om det införs permanent. Flera städer kommer säkert att ta efter runt om i världen och mentala hinder bryts ner. Varför står det inget om detta? Kan det bero på att alla borgerliga partier utom centern var emot detta?

Med tanke på att manifestet uttrycker allvaret i klimatfrågan och ser behovet av kraftfulla åtgärder så är det mäkligt att de enda nya konkreta åtgärderna är:

* miljöbilssubvention
* slopad fastighetsskatt

Det tycker inte jag är kraftfullt! Faktum är att detta hade be säkert kunna koka ihop utan centerpartiet!

Varför diesel?

Varje gång någon representant från motorbranschen uttalar sig om miljöbilar så pointerar de också att satsning på dieselbilar är bra för miljön. Det man syftar på är att koldioxidutsläppen från en dieselbil är ca 20% lägre än utsläppen från motsvarande bensinbil.

Det där med motsvarande bensinbil är intressant eftersom dieselmotorer ofta kombineras med automatlåda som höjer förbrukningen med upptill 24%. I dessa fall så kan koldioxidutsläppsminskningen faktiskt bli en ökning...

Något som man aldrig nämner i dessa sammanhang är utsläppen av kväveoxid som är flera hundra procent högre hos dieselbilarna. Kväveoxid är direkt skadligt för lungorna och bidra vid soligt väder till bildande av marknära ozon. Dessutom bidrar kväveoxiden till övergödning. I de största svenska städerna överskrids gränsvärdena av kväveoxid på ett flertal ställen och åtgärder krävs. Fler dieselbilar i städerna förvärrar situationen.

Det talas mycket om partikelfilter på dieselbilar vilket är en stor förbättring eftersom dieselpartiklarna är cancerframkallande och tränger djupt ner i lungorna. Bilbranscher har vad jag vet inte visat någon statistik på hur stor del av dieselbilarna som har partikelfilter, det lär dock vara en mindre del eftersom de flesta biltillverkare väntade in i det sista med att montera filter på sina modeller, det är tydligt att enda vägen att få renare bilar är lagstiftning. När bilindustrin påstår att ny teknik automatiskt löser problemen så saknar de trovärdighet.

Ibland dyker det upp uppgifter från företrädare för bilindustrin (t.ex. BilSweden, MRF) och billobbyister typ Motormännen att de verkliga miljöbovarna är de ca 300.000 inregistrerade gamla bilar saknar katalysator, de påstås stå för hälften av alla ”utsläpp” från bilismen fast de utgör under 7% av bilarna (totalt finns ca 4.1 miljoner bilar) och dessutom körs mindre än nyare bilar, enligt Motormännen utgör de endast 2% av trafiken. Jag har aldrig läst vad de räknar som utsläpp, men det lär inte vara koldioxid (katalysatorn gör ingen skillnad), det lär inte heller vara avgaspartiklar, däckpartiklar eller vägpartiklar eftersom dessa inte direkt kan jämföras med andra utsläpp. Räknat över en katalysatorbils livslängd så minskar utsläppen av kväveoxider (NOx), flyktiga kolväten (HC) och kolmonoxid (CO) med ca 80% (Naturvårsverket). Om man räknar de tre utsläpp som katalysatorn fungerar på så blir utsläppsandelen 2%/(2% + 98% * 20%) = 9%. Ganska lång ifrån 50%, men som vanligt så redovisar billobbyn inte hur man räknat (antagligen eftersom siffrorna är inaktuella). Sedan kan man undra hur länge dessa bilar kommer att fortsätta rulla på vägarna eftersom det nyregisteras ca 300.000 bilar varje år medan ca 250.000 avregistreras. Man kan även undra hur många av de katalysatorlösa bilarna som är veteran och hobbybilar.

Något som jag ofta ser är taxibilar med dieselmotorer (av nyare modell) som följs att ett svart moln vid gaspådrag. Jag vet inte om det beror på dåligt underhåll, dåligt bränsle (illegalt importerat) eller att avgasreningen sätts ur spel vid stora gaspådrag. "Chipstrimmning" lär också kunna försämra avgasreningen. Jag har dock inte läst något om orsakerna, det torde dock vara hälsofara eftersom dessa bilar körs i städer där luften redan är dålig.

Till slut så är dieselbränslet lika fossilt som bensin och kommer från samma sinande oljefält, det kan knappast vara ett framtidsbränsle och borde inte nämnas i samma sammanhang som förnyelsebara bränseln som biogas och etanol.